Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomiska årsböcker - Astronomisk månad - Astronomiskt ur - Astronomiskt år - Astronoskop - A-sträng - Astur, zool. Se Dufhök - Asturien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Astronomisk månad-Asturien.
1254
deklination, längd och bredd. De innehålla vidare
uppgifter om solens, månens och planeternas skenbara
storlek vid olika tider. I allmänhet kan man säga,
att dessa årsböcker redogöra för sådana företeelser
på himmelen, hvilka enligt bekanta lagar äro beroende
af tiden. De mest kända och använda efeineriderna
äro "Berliner astronomisches jahrbuch", beräknad
för Berlins meridian; "The nautical almanac and
astronomical ephemeris", som beräknas för Greenwichs
meridian och äfven är afsedd för sjöfarande; "La
connaissance des temps" beräknas för Paris’ och
"American ephemeris" dels för \Vashington’s, dels
för Greenwichs meridian. Alla dessa verk utgifvas
flere år före det, för hvilket de äro afsedda.
o. B.
Astronomisk månad. På samma sätt som inan
talar om astronomiskt år, kan man äfven tala om
astronomisk månad och får äfven dervid, liksom vid
det astronomiska året. olika astronomiska månader,
då månens rörelse han-föres till olika punkter. Den
si d er is k c månaden är sålunda den tid, som månen,
sedd från jorden, behöfver för att åter sammanträffa
med eller intaga lika läge i förhållande till en och
samma fixstjerna (sidiis). Månen har då beskrifvit
ett helt båghvarf eller 360°. Den tid, på hvilken
detta sker, belöper sig till 27 dagar, 7 timmar, 43
minuter och 11.5 sekunder. Den tidrymd, som ligger
mellan månens tvänne successiva sammanträffanden
med en af dagjäm-ningspunkterna, är den tropiske
månaden, hvilken är - 27 dagar. 7 timmar, 43 minuter
och 4,7 sekunder. Den anomalistiske månaden, som
är tiden från en perigei eller apogei passage till
en annan, består af 27 dagar, 13 timmar, 12 minuter
och 33,8 sekunder. Utom dessa astronomiske månader,
som äro analoga med det sideriska, tropiska och
anomalistiska året, talar man äfven om en sy no disk
och en drakoriisk. Månens faser bero af solens,
jordens och månens inbördes ställningar; tiden,
som förflyter mellan tvänne sådana ställningar,
som betinga samma faser, är ingenting annat än den
synodiske månaden. Sålunda är tiden från en nymåne
till näst följande en sy no disk månad. En sådan,
Ii vilken ligger till grund för den borgerlige
1. kalender-månaden, kallas äfven lunation och är -
29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 2,9 sekunder. Den
drakoriiske bestämmes af den tid månen behöfver för
att återvända till samma nod eller skärningspunkt
mellan månbanan och ekliptikan. Benämningen
"drakonisk" härrör från de tider, då månen
dyrkades såsom gudinnan Luna, och man tänkte sig
månförmörkelserna, som kunna inträffa endast då
månen befinner sig i endera af noderna, såsom denna
gudinnas kamp med draken. På grund deraf antog man
den uppstigande noden vara drakens hufvud och den
nedstigande hans svans. Den drakoniske månaden är -
27 dagar, 5 timmar, f> minuter och 35,5 sekunder.
o. B.
Astronomiskt ur benämnes hvarje ur, som användes vid
astronomiska iakttagelser, och det kallas stjern-ar
eller medeltids-ur allt efter som det är stäldt för
att angifva stjerntid eller me-
del soltid. På grund af fixstjernornas
acceleration måste ett stjern-ur under loppet af
ett medeltidsdygn draga sig 3 min. 56,6 sek. före
ett medeltidsur. Se Pendel, Ur och Kronometer.
o. B.
Astronomiskt år kallas, till skilnad från det
borgerliga året, den noggrant i dagar, timmar,
minuter och sekunder angifna tid, som jorden behöfver
för att fullborda ett omlopp kring solen, räknadt
från en viss punkt i ekliptikan; det borgerliga
eller kalender-året består endast af hela dagar. Med
afseende på ifrågavarande punkt är det tre särskilda
fall att märka. Tänker man sig honom såsom en
i ekliptikan alldeles orörlig punkt, kallas året
sideriskt 1. stjern-år; det tropiska året bestämmes af
skärningspunkterna mellan ekliptikan och eqvatorn, de
s. k. dagjämningspunkterna, och det anomalistiska året
är den tid, som förflyter mellan tvänne successiva
perihelii eller aphelii passager (se Ap sid er).
Dessa tre slag af astronomiska år äro sins emellan
olika. I första fallet beskrifver jorden fulla
360°. Emedan dagjämningspunkterna årligen förflytta
sig 50",3 från ö. mot v., således i motsatt led till
jordens rörelse, så är det tydligt, att jorden, då
hon nästa gång inträffar på en af dessa punkter, ej
kan hafva beskrifvit 360° omkring solen, utan endast
360°-50,3" = 359° 59’ 9",7. Perihelium och aphelium
förändra årligen sitt läge med 11",8 i riktning
från v. till ö. När derför jorden har beskrifvit
t. ex. 360°, från perihelium räknadt, så måste hon
ytterligare tillryggalägga 11 ",8 för att å nyo
befinna sig i denne punkt. Deraf framgår, att det
anomalistiska är det längsta och det tropiska det
kortaste af de astronomiska åren. För att beskrif va
360° behöfver jorden 365 dagar, 6 timmar, 9 min. och
9,3 sek., hvilken tid således angifver det sideriska
årets längd. Det tropiska består af 365 dagar, 5
timmar, 48 min. och 46,2 sek., och det anomalistiska
är 365 dagar, 6 timmar, 13 min. och 56 sek.
o. B.
Astrosköp (af Grek. öster, stjerna, och sko-pém,
iakttaga), astron., ett instrument, sammansatt
af två koner (käglor), på hvilkas ytor stjernor
och konstellationer äro aftecknade, hvarigenom
dessa lätt kunna återfinnas på himmelen. Det
uppfans af prof. Schukhardt i Tubingen 1698.
o. B.
A-sträng, musikt., den sträng som anger tonen #;
andra strängen (från höjden räknadt) på violinen,
der han äfven benämnes alt eller alt-sträng; förste
på altfiol och violoncell; tredje på kontrabas.
A’stur, zool. Se Dufhök.
Asturien,. Sp. Asturias, spanskt landskap med titeln
furstendöme, motsvarar nuv. prov. Oviedo. Det
utgör ett från Kantabriska bergen ned mot
Biscaya-viken sluttande land med ett ytomräde
af 10,595 qv.-kilom. (192 qv.-mil) och 610,883
innev. (1870). A. är den spanska monarkiens
vagga. Efter slaget vid Jeres (Xeres) 711 drogo sig
vestgoterna dit, och 718 blef Pelayo vald till deras
konung. Hans efterträdare, som med framgång upptogo
kampen mot araberna, trängde
40*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
