Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asturien - Astvän - Astyages - Astyanax - Astylospongia - Astypalia - Asuncion - A suo arbitrio - Asyl - Asylrätt - Asymmetri - Asymptot - Asyndeton - Asynja, Nord. mytol. Se Åsynja - Ataberg - Atacama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småningom ner på slätten, och från 900-talet antoge
de titeln konungar af Leon. Sedan 1388 bär den
spanske (kastilianske) tronföljaren titeln "prins
af xisturien". Provinsens hufvudstad är O vi e d o;
vid hafvet ligga städerna Aviles och Gijon.
Astvän (Isl. ästvinr], i äldre språket: förtrolig,
uppriktig vän, älskare.
Asty ages var det mediska rikets siste konung; hans
mediska namn var Ajtahaga. 595 f. Kr. efterträdde
han sin fader, Cyaxares, och 558 störtades han af
sin dotterson, den persiske konungen Cyrus.
Asty’anax, Grek. mytol., Hektors och Andro-maches
son. fann efter Tröjas intagande sin död genom att
slungas ned från stadens ringmur.
AstylospO’ngia (af Grek. dstylos, utan pelare,
utan stöd och spongia, svamp), paleont.,
ett i silurforinationen förekommande slägte af
hafs-svamparnas klass, har fått sitt namn deraf,
att det växte fritt och ej var fäst vid hafsbottnen
eller något annat främmande föremål. Den först
beskrifna arten, A. prcemorm Goldf., förekommer,
jämte åtskilliga andra, i de öfvcrsiluriska lagren
på Gotland. G. L.
Astypalia, fordom namn på ön S tam p a U a (se d. o.).
Asunciön, eg. Nuestra sonora de la A., Port. Assumcao,
hufvudstad i syd-amerikan-ska republiken Paraguay,
vid Kio Paraguay. Staden, som grundades 1536 och
ombyggdes af diktatorn Francia 1821, räknade före de
sista krigen (1865-70) omkr. 50,000 innev.
A suo arbi’trio (af Lat. arbitHu,m, godtfin-iiande),
efter eget godtfinnande, godtyckligt.
Asyl (af Grek. ti sy lon, det som ej får plundras,
det okränkbara), tillflyktsort, fristad. Sådana
tillflyktsorter voro hos greker och romare templen
och i en senare tid äfven kejsarnas bildstoder. Att
gripa en flykting, hvilken sökt skydd inom en asyl,
ansågs såsom en kränkning mot gudarna. Från romarna
öfver-gick asylrätten till de kristna folken
och utbildades hufvudsakligen genom åtskilliga
kyrkomötesbeslut, men upptogs äfven af den civila
lagstiftningen. Asyler voro kyrkor och deras närmaste
omgifning, vissa borgar o. s. v. Under förre delen af
medeltiden, och så länge den verldsliga makten ännu
saknade krafter att upprätthålla rättstillståndet,
var tillflykt till någon asyl ofta den ende utväg,
hvarigenom den svagare kunde undandraga sig en
mäktigare fiendes härnd. Men asylerna gåfvo ock
anledning till många missbruk. Dels i dessa missbruk,
dels och hufvudsakligast i utvecklingen af statens
egen rättskipning har man att söka orsaken till
att asylrätten alltmera inskränktes mot slutet af
medeltiden. Numera är den öfverallt upphäfd.
Asylrätt (se Asyl), jur., betydde hos greker och
romare dels de rättsbestämmelser, som voro gällande
rörande asyler, dels sjelfva det skydd, som sådana
ställen lemnade. - I nyare folkrättsligt betydelse
menas med asylrätt det skydd en stat lemnar dem,
hvilka från en annan stat söka sin tillflykt
dit för att derigenom undandraga sig straff eller
förföljelse. Så upptogos i Brandenburg, Holland och
England de fran-
ske flyktingar, tillhörande den reformerta
religionen, hvilka räddade sig till dessa land undan
religionsförföljelserna i Frankrike efter nantesi-ska
ediktets upphäfvande. Ett exempel från senare tid är
den fristad de flyende badensiska friskarorna fingo i
Schweiz 1849. Denne asylrätt har sitt berättigande
och sin förklaring i statens suveränitet, som
innebär, att på en stats område ingen främmande
stat får utöfva någon myndighet. Genom fördrag hafva
emellertid de fleste stater ömsesidigt förbundit sig
att utlemna vissa slag af flyktingar. Bestämmelserna
i detta afseende äro i de särskilda fördragen ganska
skiftande, men allmänt gällande regler i de flesta
på senare åren tillkomna fördrag äro, att endast de,
som begått gröfre brott, utlemnas, att politiska
förbrytare vanligen äro undantagna från utlemnande
och att ingen stat utlemnar sina egne undersåtar (se
Utlemnande af förbrytare). - Hvilande på samme grund
som denne asylrätt var det skydd mot antastande, som
fordom åtnjöts af dem, hvilka sökt tillflykt inom ett
främmande sändebuds hotell. På grund af sändebudets
exterri-torialitetsrätt utgjorde nämligen dess bostad
en del af den stat sändebudet representerade. Numera
är dock denne undantagsrätt öfverallt af-skaffad,
utom i Levanten, der en europeisk konsuls bostad
ännu skänker dylikt skydd, åtminstone åt flyktingar,
som tillhöra konsulns eget land.
Asymmetri, brist på Symmetri. - Adj. Asymmetrisk.
Asymptot (af Grek. nekande a och sympip-tein,
sammanfalla), mat., icke sammanfallande. Asymptot till
en kroklinie kallas den räta eller krokiga linie,
till hvilken kroklinien oupphörligt närmar sig utan
att någonsin sammanfalla med densamma.
Asymptot till en buktig yta är den plana eller
buktiga yta, till hvilken den förra oupphörligt
närmar sig utan att någonsin sammanfalla med
densamma. Hyperboloid-ytorna hafva till asymptot-yta
en kon. F. w. H.
Asy’ndeton, Grek., "felande samband", kallas
en retorisk figur, som består i utelemnandet af
sammanlbindningsord mellan ord eller satser. I den
poetiske och retoriske stilen användes asyndeton
ofta för att åt framställningen gifva större
liflighet och eftertryck. Som exempel må anföras
Julius Caesars bekanta yttrande: jag koin, såg,
segrade (veni, vidi, vici). Jfr P oly synd e t ön.
o A. M. A.
Asy’nja, Nord. mytol. Se A sy n j a.
Atabeg (Atabck), turkiskt ord, eg. furstens fader
eller uppfostrare, var i orienten namnet på en
värdighet, som. ungefär motsvarade vester-landets
Major d o mus.
Atacama. 1) Det nordligaste landskapet i
sydamerikanska republiken Chile. Arealen
98,244 qv.-kilom. (1,784,22 qv.-mil). 84,074
innev. (1872). Landet är till större delen
torrt och ofruktbart. I n. utbreda sig de
s. k. Atacama-öcknarna, hvilka sträcka sig långt
in i Bolivia. Bergen lemna rika, fastän hittills
endast föga använda tillgångar på guld, silfver och
koppar. Nu äro dock såväl bergsbruket som handeln i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
