Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likhet och detta återuppträdande kunua visa sig
i fysiska eller psykiska egenskaper, i ett eller
annat enstaka, skenbart oväsentligt eller ock
utmärkande drag eller t. o. in. i flere eller de
flesta kännetecknande egenskaperna; de kunna hänvisa
på de allra närmaste förfäderna eller på dem, som
funnits mycket långt tillbaka i tiden. Korteligen:
atavism kan visa sig i oräkneliga vexlande former och
förhållanden. - Fenomenen af atavism, eller som Darwin
kallar densamma: "reversion" (återfall, bakslag),
hafva genom denne naturforskares undersökningar på
senare tid fått en större betydelse såsom länkar
i kedjan af bevisen för de organiska varelsernas
härkomst. Några af hans exempel kunna förtydliga
begreppet atavism och på samma gång visa dess
ofantliga omfång.
Det ar ett vanligt förhållande, att barnen i allt
väsentligt, ofta t. o. in. i obetydliga småsaker,
likna sina föräldrar. Men derjämte torde det vara
bekant, att ofta hos barn framträda födelsemärken,
missbildningar, sjukdomar, anletsdrag, kroppsformer,
psykiska egendomligheter m. m., hvilka saknas hos
föräldrarna, men hafva utmärkt någon af förfäderna,
stundom på långt håll och (då det rör åtbörder,
röstlikhet, vanor, fallenheter o. d.), utan att
det kan vara härmning. Dessa likheter framträda
rätt ofta vid samnia ålder som - oftast något
förr än - hos förebilden. På samma sätt visa sig
hos djur horn-, kam- eller sporrbildningar, hår-
eller fjäder-beklädnad, färgtecken, kroppsform,
lynne o, s. v. olika föräldrarnas, men någon gång
utmärkande för individer eller familjer af samme ras
i föregående, stundom aflägsna generationer. Dessa
enklare former af atavism äro tydliga arf från
förfäderna, genom föräldrarna, hos hvilka de
dock måste hafva funnits till anlaget, fastän
osynliga. I sådana fall finner man ibland ganska
tydligt, att en son ärft en egenhet, som till sin
natur är egendomlig för det manliga könet, men som
öfvergått till honom genom modern från någon af
hennes manlige förfäder. Der är således ett fall,
då en manlig egenskap ligger dold (latent) hos en
qvinna. Samma latenta manlighet är det, som bryter
fram t. ex. hos viragines. hos gallhönorna, i deras
manliga utseende och låter, på samma sätt och grund
som kastraten får en qvinlig habitus. Fenomenen af
atavism synas i allmänhet mindre framträda, då rasen
hålles ren: då liknar afkomlingen mest sina föräldrar,
med smärre, ehuru flerfaldiga vexlingar, af hvilka
dock många kunna vara och äro atavi-stiska. Men vid
kroasering bryter atavism ofta fram. Om en konstant
ädel husdjursras kroa-seras med en annan sådan, blifva
afkomlingarna antingen till en början en vacklande
hybridras, med vexlande drag af föräldrarna, hvilken
längre fram tager en bestämd typ af fader eller moder,
allt efter som den ene eller andre rasen förherskar;
eller uppstår en blandningsras med några egenskaper
från hvardera sidan; eller ock bryter atavismen fram,
och det på sådant sätt, att en ny ras framträder, olik
både fader och moder, men lik eller identisk med deri
oförädlade ras, ur hvilken någondera af föräldrarna
utgått. Anmärkningsvärdt är dervid, att den
nya atavistiska rasen stundom blir vildare till
lynnet. Vid sådan kroasering framträda någon gång
dragen af en föregående ras långt bort i tiden,
t. o. m. af den vilde stammen. Så t. ex. framstå, vid
kroasering af gamla duf-raser och rekroasering af den
derur uppkoinne afveln, dufvor af blå färg med svarta
band på vingarna o. s. v., och dessa foglar likna
tamdufvornas vilde stam, klippdufvan (Colwmba lima),
oaktadt intet exempel funnits på sådan färg inom
de vid försöket först kroaserade raserna. Då nu vid
kroasering af konstanta raser, hvilkas vilde stam inan
icke känner, vissa och samma egendomligheter ständigt
återkomma, antingen försvinnande och blott synliga
under en tidigare ålder eller ock framträdande först
senare, men qvarstannande för hela lifvet, har inan
anledning till det antagandet, att man har för sig
drag af atavism, hvilka upplysa om åtminstone någon
af ursprungs-rasens karakterer; och träffas samma
karakterer vid kroasering med andra djurarter, har
man skäl till den förmodan, att dessa numera skilda
arter utgått ur gemensam stam. Detta synes nu vara
förhållandet med hästen, åsnan, zebran och qvaggan,
hvilkas afkomlingar vid kroasering hvar för sig och
inbördes visa sådana egendomligheter, i det deras
afkomlingar hafva benägenhet att atavistiskt antaga en
mörkbrun färg och svartbruna strimmor på bog, hufvud
och i synnerhet på läggar. Hos en hybrid, uppkommen
af ett kastanjebrunt, nästan rent arabiskt sto och
en q vagga-hingst, visade sig strimmorna starkare
och mörkare än på den eljest starkt striininiga q
vaggan. Men efter denna parning med qvaggan företedde
det arabiska stoet ett annat fenomen, hvilket ock
hör till atavismens historia. Parad med en svart,
rent arabisk hingst, frambragte hon två föl, båda
tydligt strimmade på läggarna och det ena äfven
på hals och kropp, liksom qvaggan. Detta är icke
något undantagsfall, utan sådana äro kända af alla
djurförädlare; de återkomma ständigt och bero på en
allmän lag, den att en djurhona, som utför sin första
parning med hanne af en oädel eller främmande ras,
förlorar förmågan att sedan - äfven med hannar
af egen ras - konstant frambringa ädla och rena
afkomlingar. Ofta eller alltid bära hennes foster
atavistiska spår af den förste hannen. - Man kan lika
litet förklara denna som andra naturens hemligheter;
men de nu kända fakta af atavismen förutsätta några
egenskaper hos de organiska varelsernas ägg, hvilka
göra dessa till naturens måhända största under. De
högre djurens befruktade ägg - för att nu endast
tala om detta - är, från sitt första uppträdande
såsom germinalcell till sin fulla utveckling,
oupphörligt underkastadt starka inflytelser och stora
förändringar. Det torde under hela tiden knappast
någonsin lemnas oberördt af någon inflytelse, som
träffar fadern eller modern; det måste från första
början vara så att säga späc-kadt med osynliga
karaktersdrag, egendomliga för båda könen, för en
lång rad af manliga och qvinliga slägtled, skilda
af hundratals, ja tusentals generationer. Dessa
karakterer, egendom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
