Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Athene - Atheneerna - Athenodorus - Atheroma - At home - Athor, egyptisk gudinna. Se Hathor - Athos - Athy - Atitlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyddande, afvärjande, förkäinparide (A. pro’-machos)
dyrkades hon i Ättika, Beotien, Ma-cedonien,
Troas m. fl. st. Hon ansågs hafva lärt menniskorna
att tygla hästen och spänna honom för vagn och
dyrkades med anledning deraf, ofta i förening med
Poseidon, i Ättika, Korint in. fl. st. Att hon äfven
uppfattades som sjöfartens skyddsgudinna, lära oss
sagorna om Danaos, om Athene-tjensteii på Ilhodos
och om argonavttåget. - Många äro de fredens verk
och stiftelser, hvarmed A. lyckliggör sina land och
dyrkare. I öfverensstämmelse med den gamla attiska
sagan är hon en barnfostrande gudinna; såsom den
rena och klara luftens gudinna är hon äfven helsans;
dock, hon är ej allenast familjelifvets, utan äfven
statslifvets skyddsgudinna i Athen, Troizene, Sparta,
Chios in. fl. st. samt de större stainförbunderis
högsta skyddarinna. - Vidare tillskrefvos henne
vissa arter af odling och konstflit. Så främst
olivodlingen i Ättika. Såsom konstflitens gudinna
(A. ergane) ansågs hon hafva lärt menniskorna
ej blott att spinna och väfva, hvarpå de gamla
symbolerna spinnrocken och peplos hänvisade,
utan ock allt slags konstarbete af timmermannen,
guldarbetaren, smeden, skeppsbyggmästaren m. fl. I
dessa egenskaper dyrkades A. vida omkring, i den
senare, vidsträcktare uppfattningen delande äran med
Hephaistos och Prome-thevs. Äfven skall hon hafva
uppfunnit flöjten, krigstrumpeten och den krigiske
vapendansen, (pyrrhiche). - Slutligen är A. såsom
den himmelska klarhetens gudinna tillika den andliga
klarhetens och den lugna besinningens gifvarinna,
hvadan hon särskildt vårdar sig om de hjeltar, som
i detta afseende stå henne nära. På detta syftar ock
hennes romerska namn M e n e r v a (Minerva).
Hennes stående attribut voro: cgiden, stormskölden
(som hon hade gemensamt med Zevs), en bild af
åskmolnet, liksom den svängde lansen betecknar
blixten, och det skräckinjagande medusahufvudet,
gorgoneion, som aldrig saknades på gudinnans
bröstpansar; dessutom de redan nämnda: ugglan,
spinnrocken och peplos.
Bilder. De ålderdomliga kultbilderna voro dels
sittande, dels stående, hvar och en efter sin
särskilda betydelse kännetecknad med flere eller
färre af de vanliga attributen. De stående med
svängd lans och upplyft sköld kallades "palladier",
bland hvilka det troiska var prisadt framför andra;
men äfven Athen och andra orter berömde sig af att
ega dylika från himmelen nedfallna skyddsbilder. Den
ideale bilden af A. fastställdes för alla tider af
Fidias. Bland hans sex Athenc-bilder, hvilka för
länge sedan hafva gått förlorade, voro följande
tre de berömdaste. 1) A. parthenos., en kolossal
kryselefantin (guld- och elfenben-stod) i Parthenon,
framställande den jungfruliga gudinnan i en ned till
fötterna fallande chiton, med gorgoneion-egiden på
bröstet, hjelm på hufvudet och i den högra handen en
segergudinna (nike), i den venstra en lans. - 2) Den
på Athen s akropolis stående jättehöga brons-stöden
al’ A. promachos, det attiska folkets väp-
nade skyddsgudinna, hvars hjelmbuske och spjutspets
ända från Sunions udde voro synliga för seglaren,
och som qvarstod ännu mot slutet af det 4:de
årh. e. Kr. (se den restaurerade utsigten af
Akropolis under d. o.). - 3) Den sköna bronsstaty,
som lemnerna reste, äfven-ledes på Akropolis, och
hvilken framställde A. såsom den fredliga konstflitens
gudinna. Fidias’ Athene-ideal visar en hög allvarlig
gestalt med ett ansigte, som vittnar om andens
ostörda herskaremakt, om fasthet och klarhet. -
Bland de i behåll varande antika framställningar
af A., hvilka bäst torde återspegla den storartade
karak-teren i Fidias’ skapelser, må här nämnas:
den sköna marmorbysten i Mimenens glyptotek, Pallas
(Minerva) Velletri i Louvren, statyen (A. pottas)
i Villa Albani, Minerva Gimtiniani (äfven kallad
M. medica) i Vatikanen samt en staty i London (se
fig.), v. K.
Atheneerna, fest till gudinnan Athenes ära. Se
Pan-atheneerna.
Athenodörus (Grek. -os), bildhuggare från Rhodos. Se
Agesander.
Atheroma, med., flenhus. Se A t er om.
Ät home [att ham], Eng., eg. "hemma". Uttrycket
är i England benämning på ett slags teatraliska
föreställningar af satiriskt innehåll. De gåfvos först
af skådespelaren Foote i enskilda hus, men sedermera
(1834) af komikern Mathews och hans lärjunge Yates
äfven offentligen.
Athor, egyptisk gudinna. Se Hathor.
AthOS (Nygrek. Hegion oros, "det heliga berget"), en
bergsudde (6,000 f. hög), som utgör den östligaste
landtungan af halfön Chalki-dike. A. är i gamla
historien bekant genom det skeppsbrott, som den
persiska flottan under Mardonios der led 493
f. Kr. och hvilket sedan föranledde konung Xerxes
att gcnomgräfva det smala näs, som förbinder A. med
fasta landet. - A. är äfven märkligt såsom bostad
för omkr. 6,000 grekiska munkar, hvilka bilda ett
slags republik under turkisk öfverhöghet. Detta
samfund stiftades egentligen 968 e. Kr. På A. drifves
åkerbruk, vin- och oliv-odling, trädgårdsskötsel,
fiske och biskötsel. Klosterbyggnaderna likna
fästningar. De allmänna angelägenheterna afgöras
af den heliga synoden i Karais, hufvudorten på
landtungan, hvarest äfven en turkisk aga residerar.
Athy [ethi], hufvudstad i det irländska grefskapet
Kildare, vid den segelbara floden Barrow, s. v. om
Dublin. Omkr. 4,200 inne v. Sädes-handel och
hatt-tillverkning.
A’titlan, bergsjö i central-amerikanska staten
(juatemala. Saknar aflopp. På venstra stranden ligger
en vulkan af samma namn, 3?817 m. (omkr. 12,000
f.) hög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
