Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atmosfer - Atmosferiska jernbanor - Atmosferisk elektricitet, fys. Se Luftelektricitet - Atmosferlinier, fys. Se Absorption - Atmosfertryck, fys. Se Atmosfer - Atoll - Atom - Atomicitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
änderlig, allt efter lokalens läge och "beskaffenhet,
samt varierar äfven betydligt med årstiden. Dess
uppmätning sker med hygrometern (se d. o.). Följande
ämnen förekomma ock i luften, ehuru i ytterst ringa
mängd eller såsom tillfälliga inblandningar, nämligen
ozon, ammoniak, vätesvafla, salpetcrsyrlighet
och salpetersyra. - Luften utöfvar tryck på de
kroppar, med hvilka hon kommer i beröring. Detta
tryck, som icke är lika stort öfverallt, uppgår vid
hafsytan på 45° nordlig latitud till 21,4 skalp, på
qv.-tum-met. Detta atmosferens medeltryck uppväges
jämnt af en qvicksilfverpclare af 760 millim,
höjd (se Barometerstånd). Med tilltagande höjd
öfver hafvet minskas lufttrycket och är dessutom
öfverallt föränderligt med väderleken. Vid 0° är
luft af ofvannämnda medeltryck 773 gånger lättare
än vatten vid -j- 4° temperatur. Följaktligen väger
en kub.-f. torr luft vid nyssnämnda temperatur och
tryck i det närmaste 0,08 skalp, (en liter luft väger
1,293 gram). Vid uppvärmning utvidgar sig luften för
hvarje grad med 7^3 eller 0,00366 af sin volym. -
Genom flerfaldiga observationsmetoder har man försökt
bestämma atmosferens höjd, men ej fullkomligt lyckats,
till följd af obekantskap med den lag, enligt hvilken
temperaturen aftager uppåt. Af dessa undersökningar
framgår emellertid, att den luft, som måhända ännu
finnes vid en höjd af 10-12 mil öfver hafsytan, har en
ytterst ringa täthet. - Luftens fysikaliska tillstånd
(hennes tryck, temperatur, fuktighets-halt, rörelse,
klarhet m. m.) och de förändringar, som deruti visa
sig vid olika tider eller på olika ställen, utgöra
föremål för den vetenskap, som man kallar meteorologi.
2) Vys. Atmosferens medeltryck, hvilket, såsom ofvan
är nämndt, svarar mot en qvick-silfverpelare af
760 millim, höjd, användes ofta i den tillämpade
fysiken såsom enhets-mått för gasers och ångors
tryck och kallas då atmosfer 1. atmosfer-tryck. I
denna bemärkelse säger man t. ex., att en gas eller
ånga har 7 atmosferers tryck, hvilket är liktydigt
dermed, att den håller jämn vigt med 7 X "60 -
5,320 millim, qvicksilfver, eller att den på hvarje
qv.-tum utöfvar ett tryck af 7 X 21,4 - 149,8 skalp.
R. R.
Atmosferiska jernbanor 1. jernvägar. På dessa
framdrifvas väggenerna utan lokomotiv, derigenom
att luften, förmedelst flere vid banan placerade
kraftiga luftpumpar, förtunnas i ett mellan
skenorna liggande jernrör, i hvilket löper
en med tåget förenad tätt slutande kolf. Den
första atmosferiska jernbanan anlades 1843 mellan
Kingstown och Dalkey i Irland. Senare byggdes en
annan mellan Paris och S:t Germain. Metoden har
dock visat sig opraktisk och derför kommit ur bruk.
R. R.
Atmosferisk elektricitet, fys. Se Luftelektricitet.
Atmosfer-linier, fys. Se Absorption 3.
Atmosfer-tryck,/ys. Se Atmosfer 2.
Ato II, geol., kallas en aflång eller cirkelformig,
mer eller mindre sammanhängande remsa af korallkalk,
som omsluter en grund, lugn sjö eller s. k. lagun. Se
Kor all ref. E. E.
Atom (af Grek. nekande a och tdmnein, skära),
odelbar kropp.
1) Kem. Den minsta mängd af ett grundämne,
som kan ingå i en molekyl. Jfr Atomvigt.
2) Filos. Benämning på de små, odelbara
kroppar, af hvilka materien antages bestå. Det är
egentligen i den grekiska filosofien, som läran om
atomerna såsom alltings urbeståndsde-lar förekommer i
sin renhet. Leucippus och hans lärjunge Democritus
lärde, att allt ytterst består af odelbara kroppar,
som äro olika endast till gestalt, storlek, tyngd
och läge. All (egentlig) qyalitativ olikhet är blott
ett fenomen af den nämnda qvantitativa. I nyare
tider har nian med den qvantitativa betydelsen af
atom förenat äfven en qvalitativ, så att atomerna väl
anses vara kroppsliga substanser, men derjämte eller i
och med detsamma äfven fysiska krafter (molekyler).
Så de franske encyklopedisterna. Påståendet att
odelbara kroppar skulle finnas innebär i sig en
motsägelse.
Atomicitet, Atomvärde, Atomighet, A-tomitet, Yale’ns,
kem., kallas i den nyare kemien förmågan hos olika
grundämnens atomer att binda ett större eller mindre
antal atomer. Man antager, att vätet är en-atomigt,
hvilket betyder, att l atom väte ej kan binda mer än
l atom af ett annat, en-atomigt element. Så förenas
blott l atom väte med l atom klor. Om en atom af ett
ämne kan binda 2 atomer väte eller 2 atomer klor,
är ämnet två-atomigt. Så förenas l atom syre med 2
atomer väte, emedan syret är två-atomigt, och likaså
l atom jern med 2 atomer klor. Emedan l atom qväfve
binder uti ammoniak 3 atomer väte, säges qväfvet
vara ett tre-atomigt element. Emedan l atom kol
förenas med 4 atomer väte, och l atom kisel med 4
atomer klor, sägas kolet och kiseln vara fyr-atomiga
element. Det samma kan äfven uttryckas så: vätets
och klorens atomer ega blott l frändskapsenhet eller
angreppspunkt, syrets och jernets ega 2, qväfvets 3
och kolets 4 o. s. v. Vid föreningars uppkomst binda
atomernas frändskapsenheter hvarandra och användas för
molekylens sammanhållning. Om således en en-atomig
atom förenas med en annan likaledes en-atomig
(t. ex. en atom klor med en atom väte), så bildas en
molekyl, som ej har någon atomicitet, d. v. s. ej eger
några disponibla frändskapsenheter. Sådana molekyler
kallas mättade. Förenas deremot en fyr-atomig kol-atom
med en två-atomig syre-atom, så bildas en molekyl
kol-oxid, som, emedan kol-atomen ännu har tvänne fria
frändskaps-enheter, måste vara två-atomig. Sådana
molekyler, som ega disponibla frändskapsenheter,
kallas omättade molekyler eller sammansatta radikaler,
och deras atomicitet är lika stor som summan
af beståndsdelarnas atomicitet, minus det antal
frändskaps-enheter, som bindas för att sammanhålla
molekylen. Ett elements atomicitet är ej alltid
oföränderlig: den är tvärtom underkastad betydande
vexlingar och visar sig olika mot olika element. Så
t. ex. är svallet mot väte ett två-atomigt element,
men mot syre ett fyr- till sex-atomigt. Fosforen är
emot väte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
