- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1311-1312

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aubert - d'Aubigné, Théodore Agrippe - d'Aubigné, Merle - Aubin - Aubry de Montdidier - Aubry-Lecomte, Hyacinthe Louis Vict. Jean Bapt. - Auburn - Auburnska systemet. Se Fängelsesystem - Aubusson - d'Aubusson, Pierre - Auch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1311

cTAubigné-Auch.

1312

officer deltog1 lian i den uppmätning’ af Norges
kuster, som intill den senaste tiden tjenat som
grund för de öfver dem utgifna kartorna. Han blef
1815 chef för ingeniörbrigaden, 1818 generalmajor
och var derjämte äfven, under en följd af år, chef
för Norges topografiska uppmätning.

2) Ludvig Caesar Martin A., norsk filolog, den
föregåendes son, f. i Kristiansand 1807. Han blef
1832 lektor och 1840 professor i latinsk filologi
i Kristiania, från hvilken befattning han tog
afsked 1875. Som universitetslärare inlade A.
stora förtjerister, medan hans literära verksamhet
länge inskränkte sig till smärre och jämförelsevis
fåtaliga grammatiska och textkritiska afhandlingar,
hvilka emellertid vittna om stort skarpsinne och
mycken lärdom. Först 1874 utgaf han ett större
arbete, Den latinske verbalfleocion, som rör sig
på den jämförande språkvetenskapens område.

3) Mikael Konrad Sofus Emil A., norsk jurist och
ämbetsman, den föregåendes broder, f. 1811, d.
1872 såsom sorenskriver i Nordre Jarlsberg,
sedan han förut innehaft samma befattning i
Lofoten och Vesterdalen och en tid äfven varit
amtman i Nordre Bergenhus’ amt och borgmästare i
Trondhjem. I dessa befattningar förvärfvade sig
A. anseende som en af Norges skickligaste domare och
administrative ämbetsmän. 1846-47 gjorde han med
offentligt understöd en resa till England, Skotland,
Frankrike, Belgien och preussiska Rhenprovin-sen för
att studera dessa lands juryväsende. Frukten af denna
resa blef ett större arbete Om mwndtlig r etter g
ang og edsoorne (Kristiania 1849).

4) Ludvig Mariboe Benjamin A., norsk jurist, son af
L. C. M. Aubert, f. i Kristiania 1838, är sedan 1864
professor i lagfarenhet vid Kristiania universitet.
Han har utgifvit flere juridiska afhandlingar och är
f. n. sysselsatt med utarbetandet af ett omfångsrikt
verk, Ind-ledning til den norske retsmdenskab.
Y. N.

cTAubigné [dåbinje], Théodore Agrippe, latiniseradt
Albinaeus, fransk historieskrifvare, f. 1550
å familjeslottet S:t Maury i Saintonge. Han
inträdde tidigt i krigstjenst, kämpade såsom ifrig
protestant i hugenotternas här, vann Henrik IV:s
förtroende och blef af denne beklädd med flere höga
ämbeten. Förföljd af det katolska hofpartiet, måste
han slutligen lemna Frankrike, hvarefter han 1620
bosatte sig i Geneve, der han afled 1630. A. var en
på huf-vudets och karakterens vägnar rikt utrustad
personlighet, men häftig, oböjlig och bitande satirisk
i sitt uppträdande. Främst bland hans arbeten står
Histoire universelle 1550-1601, hvilket på franska
parlamentets befallning 1620 blef offentligen brändt
af bödeln. Som ett supplement till detta kan man
betrakta hans sjelf biografi, Histoire secréte, écrite
par lui-méme. d’Aubignés samlade arbeten i fem band
utgåfvos 1873 i Paris af Réaume och Caussade. Hans
son Constant var fader till fru Maintenon.

(TAubigné, Mer le, fransk författare. Se Merle
d’Aubigné.

Aubin [åbäng]. stad i franska depart. Avey-ron. 8,863
innev. (1872). Har en kyrka från

12:te årh. samt ett gammalt slott. Den omgifvande
trakten består af rika kolfält; den är äfven hemort
för de s. k. Cransac-fåren.

Au bry de Montdidier [åbrl dö mångdidie], fransk
riddare på Karl Y:s tid, egentligen märkvärdig för
sin hunds skull. Han hade 1371 blifvit lönmördad af
Kichard de Macaire, och hans hund, som varit vittne
till mordet, öfver-föll Richard med raseri, så
ofta han träffade honom. Misstankarna mot Richard,
hvilka funnos redan förut, styrktes derigenom,
och saken blef på konungens befallning hänskjuten
till en gudsdom. Den anklagade blef, väpnad med en
klubba, ställd till kamp på lif och död mot hunden
såsom anklagare. I denne egendomlige tvekamp dukade
A. under för den rasande hundens bett. Döende
bekände han sig skyldig till mordet. - Händelsen
blef bearbetad till ett drama, "Au-brys hund, eller
skogen vid Bondy", hvilket i början af 1800-talet
uppfördes i Tyskland. Stycket var ett dåligt arbete,
men titelrolen utfördes af en dresserad hund och
väckte derigenom mycket bifall. Då man 1816 bestämde
det till spelning å teatern i Weimar, afträdde Göthe
från sitt ämbete såsom teaterdirektör derstädes.

Aubry-Lecomte [åbri-l»ko’nst], Hyacinthe Louis
Vict. Jean Bapt., fransk tecknare och litograf,
f. i Nizza 1797, d. i Paris 1858. Han egnade sig åt
den ej långt förut i Frankrike införda litografien
och utbildade sig snart till en mycket framstående
konstnär. Han var synnerligt produktiv. Hans flesta
arbeten, ofta öf-verträffande sjelfva originalen, äro
utförda efter Girodet, Prud’hon, Gérard och Greuze.

Auburn [abörn], stad i nord-amerikanska staten
New-York, ej långt från Owasco-sjöns norre
ände. 17,225 innev. (1870). Berömdt är det sedan 1816
i A inrättade statsfängelset.

Auburnska systemet. Se F^ängelsesy-stem.

AubUSSOn [åbysso’ns], stad i franska depart. Creuse,
vid Creuse. 6,427 innev. (1872). Tillverkning af
tapeter (sedan 15:de årh.).

(TAubilSSOn [dåbysso’ns], Pierre, stormästare
för johanniternas orden, f. 1423 af en gammal
fransk adlig slägt, d. 1503. Redan vid 12 års
ålder inträdde d’A. i krigstjenst. Han kämpade
mot turkarna i Ungern, mot schweizarna vid S:t
Jakob an der Birs och begaf sig sedan till Rhodos,
der han ingick i johanniter-orden. 1476 valdes han
till stormästare. Muhammed II, som redan eröfrat
Konstantinopel och sista återstoden af det grekiska
kejsaredömet, vände sig nu med ofantlig öfvermakt
mot Rhodos. Under en två månaders belägring 1480
lyckades dock d’A. tillbakaslå anfallet och räddade
derigenom för tillfället denna de kristnes yttersta
utpost mot turkarna. Han fick deraf binamnet "kyrkans
sköld". Med utmärkt duglighet styrde han sin orden
och häfdade dess oberoende äfven mot påfven.

Auch [åsch], hufvudstad i franska depart. Gers,
vid floden Gers. 13,087 innev. (1872). Säte för
en ärkebiskop. Betydlig industri. Staden eger en
praktfull katedral, S:te Marie, från slutet af
1400-talet. På Csesars tid var A,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free