Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auersperg - Auerstädt - Auerswald, Hans Adolf Erdmann - Auffenberg, Joseph - Au fond - Aufrecht, Theodor - Aufsess, Hans - Auge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poetiska "bana öppnade lian 1830 med diktsamlingen
Blätter der liebe. Sedan har han utsändt
romanscykeln Der letzte ritter (1830), Spazier-yänye
eines wiener-poeten (1831) och de två lyriska
diktsamlingarna Schutt (1835) och Ge-dichte (1837),
hvilka utkommit i många upplagor. I sina tanke- och
bildrika skaldestycken förutsäger han en "bättre och
friare tid. Den fasta tron på en sådan bannlyser allt
svårmod från hans diktning. Till hans senare arbeten
höra Nibelungen im frack (1843), Volkslieder ans Kram
(1850) och Robin Hood (1864).
Furst Carlos Wilhelm Auersperg, österrikisk statsman,
f. 1814, hufvudman för den i Böhmen bosatte furstlige
grenen af ätten. Han inträdde först 1861 i det
politiska lifvet, då han kallades till ärftlig medlem
och president i herrehuset, och blef från denna
tid en af de främste ledamöterna af den böhmiske
landtdagen, der han förde centralismens talan gent
emot det nationella partiet. Han har också allt sedan
dess varit en af de ifrigaste kämparna för det tyska
inflytandet i Österrike. Under en del af året 1868
var han president i den cisleithanska ministeren.
Furst Adolf Auersperg, österrikisk statsman, den
förres yngre broder, f. 1821, trädde 1841 in i
österrikiska armén, hvilken han lemnade 1860 som
major vid ett dragonregemente. 1868 kallad till
medlem af herrehuset för lifstid, slöt han sig
till det s. k. författningstrogna (tyska) partiet,
för hvilket han äfven verkade såsom president i
den böhmiske landtdagen. Den 20 Nov. 1871 blef han
österrikisk (cislei-thansk) ministerpresident.
Åuerstädt, by i preussiska Sachsen, i närheten
af Merseburg, tre mil från Jena. Der besegrades
d. 14 Okt. 1806 hertigen af Braunschweig med
46,000 nian af den franske marskalken Davoust med
32,000. Denne bar sedan titeln hertig af A. Se Jena.
w. G. B.
Auerswald. 1) Hans Adolf Erdmann von A., preussisk
generalmajor, f. 1792, d. 1848. Han började sin
militära bana såsom frivillig i 1813 års krig. 1848
valdes han till medlem af nationalförsamlingen
i Frankfurt och framlade der ett förslag till
organisation af en tysk nationalhär. I politiskt
afseende tillhörde han högra centern. Då under det
samtidigt pågående kriget mellan Danmark och Tyskland
ett stillestånd under svensk bemedling blifvit
(Aug. 1848) afslutet i Malmö, och församlingen i
Frankfurt ändtligen måste finna sig i att bekräfta
detta, uppstod i sistnämnde stad ett uppror d. 18
Sept., tillstäldt af det radikala partiet, som ansåg
stilleståndet förnärma den tyska nationaläran. Dervid
blef A. (jämte furst Lichnovski), under ett försök
att lugna de upproriske, öfverfallen af en ursinnig
folkhop och dödad. - 2) Rudolf von A., den förres
bror, preussisk statsminister, f. 1795, d. 1866. Han
egnade sig först, 1812-20, åt krigstjensten, sedan
åt landt-bruk på sina gods i Öst-Preussen samt
derjämte åt det offentliga lifvet såsom ämbetsman och
representant. 1848 var han en tid ministerpresident
och deputerad.! preussiska nationalförsamlingen. Den
6 Nov. 1858 kallades han
af prinsen-regenten (nuv. kejsar Vilhelm) till
statsminister och åtnjöt såsom denne furstes
ungdomsvän hans fulla förtroende. 1861 blef han
konseljpresident i ministeren. Då denna sökte
genomföra en arméorganisation med utsträckt
värnepligt - i enlighet med konung Vilhelms plan,
men utan att inhemta representationens samtycke -
uppstod en stark opinion mot detta förfarande. I
den nye landtdagen, som sammanträdde. 1862, fick
framstegspartiet öfver-handen, och sedan detta
genomdrifvit beslutet om en detaljerad statsreglering,
hvilken skulle förebygga regeringens egenmäktighet
i dispositionen af militärbudgetens anslag, och
konungen låtit upplösa landtdagen samt förklarat
sig för ett program i konservativ riktning, lemnade
A. i Mars 1862 ministeren. Dermed var hans politiska
bana slutad. - 3) Alfred von A., de förres bror,
preussisk statsminister, f. 1797, d. 1870. Han deltog
såsom frivillig i kriget mot Napoleon, inträdde
1819 i statens tjenst, men lemnade densamma 1824
för att sköta sina gods. Som representant vid 1847
års landtdag slöt han sig till det konstitutionella
partiet, var från Mars-Juni 1848 minister och från
1849 till sin död medlem af preussiske landtdagen.
Auffenberg, Joseph, friherre von A., tysk
skådespelsförfattare, f. 1798 i Freiburg im Breisgau,
d. derstädes 1857 såsom hofmarskalk hos storhertigen
af Baden. Bland hans arbeten märkas sorgespelet Das
nordlicht von Kasan och den episk-dramatiska dikten
Alhambra (1829-30). Hans samlade arbeten utkommo i
22 band (1843-47) och ett urval i 7 band (1850).
Au fond [å fong], Fr., i grund och botten, i sjelfva
verket.
Aufrecht, Theodor, tysk språkforskare, f. 1822 i
Leschnitz i Ober-Schlesien. Han kallades 1862 till
professor i sanskrit och jämförande språkforskning vid
universitetet i Edinburgh och 1875 till professor i
sistnämnda ämne vid universitetet i Bonn. I förening
med A. Kuhn grundade han 1852 den berömda "Zeitschrift
fur vergleichende sprachforschung auf dem gebietc
des deutschen, griechischen und lateinischen",
som 1854 öfvertogs af Kuhn ensam. Utom värdefulla
bidrag till åtskilliga tidskrifter har A. utgifvit
bl. a. Ujjvaladatta’s commentary ön the Unädisätra
(1859), Halä-yudha’s Abhidhänaratnamälä (1861), I)ie
hymnen des Eigveda (1861-63), Ueber die Paddhati von
Särngadhara (1872), The ancient langiiages of Kali/
(1875). - Genom resor i Sverige, Norge och Danmark
och genom umgänge med islänningar har A. äfven
vunnit en förtroligkännedom om Skandinaviens språk
och literatur.
Aufsess, Hans, friherre "von und zu" A., grundläggare
af det s. k. Germanska museet i Nilrnberg, f. 1801 i
Aufsess i Bajern. Han var äfven någon tid utgifvare
af månadsskriften "Anzeiger fur kunde der deutschen
vorzeit".
Auge, Grek. mytol., eg. "den strålande", dotter af
konung Aleos i Tegea i Arkadien, var en af Athenes
prestinnor. Hemligen födde hon Herakles en son,
som hon dolde i templet. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
