Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auktion - Auktionera bort - Auktor - Auktorisera - Auktoritet - Aula - Aulich, Ludvig - Aulin, Lars Axel Alfred - Aulis - Aumale - Aumale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dighet, och egendomen försäljes då genom dennas
försorg i den ordning, som är stadgad i fråga om
utmätt fast egendom. När fast egendom är såld å
utinätningsauktion eller under konkurs, kan den
nye egaren få egendomen frigjord från inteckningar
för sådana fordringar, som icke kunnat gäldas af
köpeskillingen. Eljest är den allmänna regeln den, att
en fastighets försäljning, den må ske under hand eller
å auktion, icke på något sätt "berör de inteckningar,
som finnas i fastigheten. J. H-r.
Auktionera bort, försälja genom auktion. -
Auktionator, Auktionist, auktionsförrättare.
Auktor, stundom Autor (Lat. auctor, egentl. den, som
främjar något, af augere, öka), i allm. upphofsman,
anstiftare, uppfinnare; författare, skriftställare.
Auktorisera (Fr. autoriser, af Lat. auctor; jfr
Auktor), bemyndiga, b ef ullmäktiga, berättiga. -
Subst.: Auktorisation, Auktori-sering.
Auktoritet 1. Autoritet (Lat. auctöritas, anseende,
kraft, giltighet o. s. v. 1) Laglig makt och
myndighet, som innehafves och utöfvas af styrelser
samt ärnbets- och tjenstemän inom ett lagbundet
samhälle. - 2) Offentligt ämbetsverk, ämbetsmyndighet,
förvaltningsverk, offentlig äm-bets-eller tjenstemän;
p lur.: myndigheter, "vederbörande". - 3) Anseende,
bevisningskraft eller vitsord ("hemui") o. s. v.,
som tillägges någon för snille, lärdom eller
erfarenhet utmärkt person (hans åsigter, yttranden
m. m.) eller en skrift. - 4) Den person eller skrift,
som man tillägger ett visst anseende, bevis-mngskraft,
vitsord o. s. v. - Auktoritets-tro, en blind tro på
någons uppgifter, åsigter o. s. v.
Aula, Lat. 1) Gård, förgård; särskildt gården i
det forna grekiska och romerska boningshuset. - 2)
Akademisk församlingssal eller festsal.
Aulich, Ludvig, ungersk revolutionsgeneral, f. i
Pressburg 1792. Vid utbrottet af revolutionen 1848 var
han öfverstelöjtnant vid ett i Ungern stationeradt
österrikiskt regemente och besvor med detta den nya
ungerska författningen. Såsom general bidrog han
väsentligt till segrarna öfver \Vindisch-Gratz och
blef sedan krigsminister efter Görgey. Oaktadt sitt
blinda förtroende för denne blef han, efter att hafva
deltagit i underhandlingarna med ryssarna, jämte 12
olyckskamrater hängd i Ärad d. G Okt. 1849.
Aulin, Lars Axel Alfred, eleinentarlärare,
läroboksförfattare, föddes d. 10 Juni 1826 på Eånäs
i Roslagen, blef student i Upsala 1844, filosofie
doktor 1851 och docent i grekiska språket vid
Upsala universitet 1856. Ar 1858 blef han lektor
i grekiska vid högre elementarläroverket i Gefle,
hvarifrån han 1862 sökte och erhöll transport till
Stockholms gymnasium. Nitisk såsom lärare, sökte
A. på allt sätt inom elementarläroverken främja
studiet af sitt älsklingsämne - grekiska språket -
och utgaf för deras behof dels flere läroböcker,
såsom K. W. Kriigers Grekisk grammatik för beyynnare,
öf-vers. och bearbetad (1853, 3:dje uppl. 1864),
Rerodoteisk jormlära (1859), Grekiska skrif-
öfning ar (1859) samt Grekisk läsebok (1862), dels
ock med anmärkningar försedda upplagor af Xenophons
Änabasis (1861, 2:dra uppl. 1868), Horners lims (1857,
1865) och Odyssée (1864), hvilka alla vunnit allmänt
erkännande och fortfarande äro i bruk inom våra
läroverk. Utom dessa arbeten utgaf A. dels akademiska
afhandlingar (hufvudsakligen öfver Callimachi hymner),
dels smärre filologiska och pedagogiska uppsatser i
"Pedagogisk tidskrift", hvilken han 1865 upprättade
och hvars hufvudredaktör han förblef ända till sin
död, d. 16 Sept. 1869. B. L.
AulJS, en liten köping på östra kusten af landskapet
Beotien i det gamla Grekland. God hamn. Enligt sagan
samlades der grekernas flotta under Agamemnon före
färden till Tröja. I A. var det äfven, som Ifigenia
var nära att blifva offrad åt Artemis.
Aumale [åmal]. 1) Stad i franska depart. Nedre
Seine, vid Bresle. Omkr. 2,000 inne v. A. utgjorde
på 1500-talet medelpunkten för ett derefter benämndt
grefskap, som hörde till Lothringen och 1547 upphöjdes
till hertigdöme. En sidolinie af det lothringska huset
hade deraf sitt namn. Efter denne grens utslocknande
tillföll hertigdömet en yngre linie af huset Sa-vojen,
kom sedermera genom giftermål till huset Orleans
och utgjorde under Juli-monarkien apanage för Ludvig
Filips fjerde son, som deraf har sin titel. I trakten
af A. stod 1592 ett slag mellan Henrik IV och hertigen
af Parma. - 2) Befäst stad i Alger, vid foten af
berget Dira, s. ö. om staden Alger. Omkr. 5,000
innev. Militärhospital, kaserner m. m.
Aumale [åmal], namnet på en gren af lothringska
huset. 1) Claude I de Lorraine, hertig af A., yngre
son till hertig Eené II af Lothringen, egde Aumale,
Guise, Joinville, Ma-yenne m. m. och blef stamfader
för den berömda slägten Guise. Han utmärkte sig mycket
såsom krigare. Död 1550 i Joinville. - 2) Claude II
de Lorraine, hertig af A., tredje son till den förre,
f. 1523. Han var gunstling hos konung Henrik II, som
1547 upphöjde grefskapet A. till hertigdöme. Denne
Claude deltog med stor utmärkelse såsom fältherre
i krigen mot Karl V och hugenotterna. Af personligt
hat till amiral Coligny, som han ansåg vållande till
mordet på brodern Frans af Guise, blef han en af de
förnämste anstiftarna till bartholomaei-natten. Han
stupade 1573 vid belägringen af La Eochelle. - 3)
Charles de Lorraine, hertig af A., deri förres son,
en af ligans huf-vudanförare, f. 1550. Han kämpade
i början med framgång mot Henrik IV, men då han ej
längre såg sig i stånd att bjuda denne spetsen,
gick han öfver till spaniorerna. Såsom förrädare
dömd till döden, flydde han till Briissel, der han
dog 1631 såsom den siste af sin ätt. Jfr Guise.
4) Henri Eugene Philippe Louis d’0r-léans, hertig af
A., konung Ludvig Filips fjerde son, föddes d. 16
Jan. 1822 i Paris. Liksom sina bröder undervisades
han i en af Paris’ offentliga skolor (College Henri
IV). Vid 17 års ålder inträdde han i armén. 1840
åtföljde han sin äldste broder, hertigen af Orleans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
