Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aura - Aurajoki, å i Finland. Se Aura - Auranitaceæ, bot. Se Rutaceæ - Aurantium, bot. Se Citrus - Auray - Aurbacher, Ludvig - Aurelianus, Lucius Domitius - Aurelius, Aegidius - Aurelius, Marcus, romersk kejsare, Se Marcus Aurelius - Aurelius Victor, romersk historieskrifvare. Se Victor - d'Aurelle de Paladines, Louis Jean Baptiste - Aurengabad - Aureng-Sib
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke i dem. Deremot innehåller kalendern en uppsats
på prosa, "Om några hinder för Finlands literatur och
kultur", af J. G. Linsen, en ganska klar framställning
af Finlands ställning efter skilsinessan från
Sverige. I denne uppsats visas, att Finland förut
aldrig utgjort något helt eller särskildt för sig,
och att man för den skull nu borde göra allt hvad
göras kunde för att lära känna sig sjelf. Der påminnes
om vig-ten af att den genuina finska folkpoesien
bevaras från förstöring. De fleste bland Auras
författare uppträdde senare i tidskriften Mne-mosyne.
v.
Aurajoki, å i Finland. Se Aura.
Auranitaceae, bot. Se Rutacete.
Aura ntium, bot. Se Citrus.
Auray [åra], hamnstad i franska depart. Mor-bihan,
vid floden och viken af samma namn. 4,542
inner. (1866). Johan af Montfort besegrade der Karl
af Blois 1364.
Aurbacher, Ludvig, mångsidig tysk skriftställare,
professor i estetik i Munchen, f. 1784, d. 1847. Han
är mest bekant genom sina folkskrifter, såsom
Abenteuer der sieben schwaben (1846), Geschichte des
ewigen juden m. fl.
Aureliänus, Lucius Domitius, romersk kejsare
270-275 e. Kr., född i Pannonien. Hans föräldrar
voro af låg börd. Till en början inträdde han
som simpel soldat i den romerska hären, utmärkte
sig som en rask och tapper krigare och steg högt i
kejsarens ynnest. När kejsar Claudius 270 i Sirmium
bortrycktes af pesten, bekläddes A. af legionerna
vid Donau med purpurn. Det romerska riket hade under
Gallienus råkat i ett formligt upplösningstillstånd:
provinsernas ståthållare hade gjort sig sjelf-ständiga
och germanerna stormade in öfver gränserna. Claudius
hade under sin tvååriga regering framgångsrikt börjat
återställa ordningen, och lians verk fortsattes med
klokhet och kraft af A. Sedan denne uppgifvit Dacien
åt goterna, tillbakaslog han vandaler, alemanner och
marko-manner samt började befästa Rom med en väldig
mur, hvilken sedan fulländades af Probus. Derefter
vände han sig mot Zenobia, ståthållaren Odenathi
sköna en ka, som från Palmyra beherskade rikets östra
trakter, intog hennes residens och förstörde detsamma
(273). Firmus, Egyptens ståthållare, kufvades äfven,
och Te-tricus, som svingat sig upp till Galliens
be-herskare, gaf sig frivilligt. Då A. derjämte
med stränghet arbetade på den inre ordningens
upprätthållande, var titeln "restitutor orbis", med
hvilken senaten helsade honom, ej oför-tjent. Hans
stränghet kostade honom dock lifvet. På ett tåg
mot Persien, 275, dödades han nära Byzantium af en
sekreterare, som fruktade att blifva straffad för en
begången förseelse.
Au re Hus, Aegidius, svensk läroboksförfattare, lefde
i slutet af 16:de och början af 17:de årh. Han var
född i Upsala, var någon tid rector scholse derstädes
och blef sedan syndicus i Stockholm. Bland hans
många arbeten (utgifna 1614-1647) är en aritmetisk
lärobok, som under minst ett århundrade begagnades
i de svenska skolorna.
Aurélius, Marcus, romersk kejsare. Se Marcus Aurélius.
Aurélius Victor, romersk historieskrifvare. Se Victor.
d’Aurelle de Paladines [dårell dö paladin]. Louis
Jean Baptiste, fransk officer, f. d. 9 Jan. 1804. Han
inträdde i krigstjenst 1822, tjenstgjorde några
år i Afrika, deltog 1848 i expeditionen till Rom
och bevistade Krimkriget, under hvilket han blef
divisionsgeneral. I 1859 års italienska krig deltog
han icke aktivt och ingick 1869 på reserv-stat. Vid
krigsutbrottet 1870 inträdde han åter i aktiv
krigstjenst såsom divisionschef och sedermera såsom
befälhafvare för 15:de armékåren vid Loire samt
utnämndes d. 14 Nov. 1870 till befälhafvare öfver
l:sta Loire-armén. Han sökte kraftigt upprätta
ordning och manstukt och vann också fördelar öfver
fienden, t. ex. vid Coulmier, men förlorade äfven
flere trätfningar, såsom vid Dreux, Ladon, Maiziére,
Beaune la Rolande och slutligen striderna framför
Orleans d. 2-4 Dec., genom hvilka Loire-armén
sprängdes. Den 6 s. m. fråntogs honom armé-befälet,
och han beskylldes för oskicklighet, ja t. o. m. för
förräderi. Likväl erbjödos honom kort derefter andra
militära uppdrag, men han af böj de anbuden och
begaf sig till Schweiz, hvarifrån han återvände vid
stilleståndet. Såsom medlem af femtonmanna-utskottet
deltog han i fredsunderhandlingarna. Efter
fredsslutet mottog han ytterligare ett par militära
befattningar och ingick, vid 1874 års reorganisation
af hären, i "disponibilité", hvarunder äfven 1875
års rulla upptager honom. Kallad till medlem af
nationalförsamlingen i Bordeaux, har han sedermera
tillhört representationen. I Dec. 1875 valdes
han med stor majoritet till medlem i senaten, der
han tillhör högern. Han utgaf 1872 i Bruxelles:
Campagne de 1870-71; la premiérc armée de la Loire.
G. u.
Aurengä-bad (Aurungabad), "tronens stad". 1) Stad
i ost-indiska prov. Haiderabad (riket Ni-sam), vid
bergströmmen Dulna. Omkr. 60,000 inne v. A. hette
förut Gurkha och fick sitt nuv. namn efter Aureng-sib,
hvilken residerade der 1650-1657. Staden egde då
100,000 innev. Många ruiner efter palats, moskéer
m. in. finnas från denna tid. - 2) Fordom namn på ett
landskap omkring Godaverys och Mahanuddis källor och
till en del vid Indiska oceanen. I 16:de årh. utgjorde
det en del af stormoguls rike, hörde på 1700-talet
till staten Nisam och kom 1818 dels omedelbart, dels
medelbart under engelsmännen. Namnet A. har numera
blott historisk betydelse. Den brittiske delen lyder
under prcsidentskapet Bombay och innefattar distrikten
Ahmednagar, Puna och Scholapur.
Aureng-Sib 1. -Zeb ("tronens prydnad"), indisk
stormogul, f. 1619. Han var son till stormogul
Sjah-Dsjihan och sonsons son till Ak-bar. I ungdomen
strängt asketisk samt t. o. m. upptagen bland de
muhammedanske fakirerna, öfvergaf han dock snart deras
lefnadssätt och sökte att i de krig, som fördes under
faderns svaga regering, finna ett större fält för
sin ärelystnad. 1638 utnämnd till ståthållare i Dekan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
