Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ausén, Sven - Ausius, Henrik - Ausius, Håkan - Auskultant - Auskultation - Auskultera - A uso - Ausoner, fornitaliskt folk. Se Italiska folk - Ausonia - Ausonius, Decimus Magnus - Auspicier - Aussee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till katolicismen genom att förespegla honom
möjligheten, att nå kardinalsvärdigheten. Han blef
lektor i grekiska i Vexiö 1663 och kyrkoherde i
Toru-p i Halland 1668. A. var bekant för sin ovanliga
språkskicklighet. Under kriget med Danmark gjorde
denna skicklighet det möjligt för honom att oupptäckt
intränga i fiendens läger .-och genom sina spionerier
gagna den svenska hären........ ......
1. Ausius, Henrik, lärd, f, 1603 i Ås socken i
Småland. Såsom handledare för rikskan sleren
Axel Oxenstjernas myndlingar Gustaf och Krister
Bonde- besökte han flere främmande land. - Hemkommen
till Sverige, blef han 1640 professor i - grekiska
språket vid Upsala ^högskola och.säges hafva -bragt
detta läroämne till en förut inom Sverige okänd höjd.
År 1646 förordnades han att m-ed bibehållande, af sitt
förra lärarekall vara -e. o. professor i svensk och
romersk rätt. Död 1.659.
2. Ausius, Håkan (Haqrinius), den förres broder,
psalmföriattarey £ i Ås socken i Småland, Om
hans lefnadsöden känner man nästan intet I
vår nuv- psalmbok finnas fem af A. fransyskan
öfversatta psalmer och två (nummer 455 och 459),
som anse& vara af honom sjelf författade..
-
Auskulta’nt (af Lat auscultare, lyssna), "åhörare",
administr., tjensteman, som är inskriften i ett
ämbetsverk och som för sin utbildning får, åhöra,
verkets förhandlingar, men icke har någon lön eller
rätt att deltaga i besluten. Äfven Mträden hos
landtmätare kallas auskultanter.
Auskultation (Lat. auscultatio, af auscultare,
lyssna), med., utforskande, medelst hörseln^
af vissa sjukliga- eller naturliga förändringar
i men-nisko- eller djurkropp* Den .är omedelbar,
då den -undersökande lägger örat så nära som mOjUgt
intill den del, som skall undersökas, och medelbar,
då hör-rör (bröstlur, stetoskop) användes. -
Redan hos de gamle förekom under stundom ett,
ehuru ometodiskt, lyssnande för undersökning af
vissa bröstsjukdomar, t. ex. lungkatarr, hvars
rosselljud» man sökte uppfatta i den sjukes närhet,
Auenbrugger i Wien var den förste, som (1763)
egnade en mera noggrann uppmärksamhet åt Örats
uppfattning af vissa ljud, som ängåfvo bestämda
sjukdomstillstånd i lungornay men hans undersökning
bestöd i ett omedelbart bultande på bröstkorgen -
och var således egentligen perkussion. Gorvisart
i Paris var den förste, som {1808) använde detta
medel för att utforska sjukdomarna i hjärtat,och de
stora pulsådrorna. Egentligen var det dock Laennec i
Paris, hvilken . "genom uppfinningen af s t e t o s
k o p et upphöjde auskultatioiien till en noggrant
utstakad undersökningsmetod -för hj ertats och -
lungornas sjukdom ar. I sitt -klassiska arbete "De
1’auscultation médiate" (Paris 1819} beskrifver han
dessa sjukdomars kännetecken- på grund af hörselns
uppfattning af de olika ljud, som uppstå- vid-
lungornas rörelser under andhemtningen och vid
hjertats slag.- Lis-franc i Paris var den -förste,
som (1823) använde den medelbar-a auskultationen
-på undersökning af - benbr-ott- å - bålen- eller
. lemmarna; Mayor i Geneve -tillämpade henne (1818)
för
bestämmandet af förhandenvarande hafvandeskap och
tillvaron af lif hos fostret (se Fosterljud) och
Lejumeau de Kergaradec (1821) vid undersökning
af moderkakans blåsljud (som äro liktidiga med
moderns puls), för att medelst fosterljudet bestämma
fostrets läge samt tillvaro af tvillingshafvandeskap
o, s. v. Numera användes än den omedelbara, än
den medelbara auskultationen, allt efter olika
förhållanden. Laennecs. stetoskop har ock blifvit på
mångahanda sätt förändradt, både hvad materialet
och konstruktionen angår. Men auskultationen
har sedan L: s tid fortfarande bibehållits och
allt mera utvecklats såsom ett säkert fysikaliskt
medel för bröstsjukdomarnas närmare bestämmande, .
..... ....... Axel Lamm.
Auskultera (Lat. auscultare, lyssna), höra på,
vara tillstädes som åhörare; såsom auskultant
öfvervara en domstols fö rhandling-ar;.^ såsom
lärarekandidat af höra lektioner;, medelst hörseln
undersöka det sanitära tillståndet hos en men-nisko-
eller djur-kropp. ^ .........
A USO, handelst. Se Å usance.
Ausoner, fornitaliskt folk. Se It ali.sk a
.
Ausonia, poetiskt namn på Italien i äldre
tider. ....... .
Ausonius, Decimus Magnu-s, latin&k skald,
f. 310 e. Kr, i Burdigala (Bordeaux), der han
gaf undervisning i talkonsten. Han var äfven
lärare för prins Gratianus, kejsar Yalentiniani
.son-, och blef, efter dennes tronbestigning,
hedrad med höga värdigheter, sist (379) med
konsulatet. A. skref på prosa en tacksägelse
till Gratianus och många skaldestycken (epigram,
idyller och tillfällighetsdikter). Dessa -styeken
ega icke något högre poetiskt värder men röja stor
fyndighet och verkligt mästerskap i språkets och
versens behandling, Detta-senare. missbrukade han
likväl ofta till lek med -formen. Bland hans arbeten
bör i f rämsta^rummet. nämnas -Mosella, en poetisk
beskrifning öfver-Mosel och hennes omnejd. -A, dog
390, u. i<ih,
Auspicier kallades den under - augurium omtalade
romerska teckenskådmng, som ämbetsmän läto anställa,
äfvensom rätten dertill, hvilken patricierna i äldre
tider ville förbehålla sig. Auspiciernas betydelse
var stor. Om en fä-ltherre i .trots af ogynsamma
tecken började .en strid, ådrog han sig enligt
den allmänna åsig-ten -en svår skuld. När en
här drog i f alt j anställdes- i Rom auspicier,
och -om kriget gick -olyckligt, plägade fältherren
ofta återvända till Rom -för att låta anställa-
nya auspicier. ..... När
^efter ett ämbetsmannaval augurskollegiet
förklarade, -att en felaktighet blifvit begången
vid auspicierna, måste den nyvalde ämbetsmannen
afgå. - Från att- utmärka befälhafvarens rätt att
anställa teckenskådning of ve-rgick ordet auspicier
att beteckna befäl, styrelse, hägn, ledning: deraf
uttrycket "under någons auspicier". Dessutom nyttjades
ordet om-de- 1 e eken eller förebud, som erhöllos och
uttolkades ; deraf: "lyckliga, gynsamma auspicier"
o. s. v. - . K. Tdh»
Aussee, köping i Steyermark, vid Traun, nära
gränsen till Ölra Österrike. 1,234 innev.-
(1869). Saltgrufvor, saltsjuderier och soolbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
