Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Austrasien - Austria - Austria - Austrvegr - Austråt - Ausås - Autarik - Autark - Autbert - Aut Cæsar, aut nihil - Autenticitet - Autentiska tonarter - Auteuil - Autichamp - Auto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
område (Ripuarien och det gamla Salierlandet mellan
Maas och Silva carbonaria), utan äfven de af frankerna
underkufvade tyske stammarnas land: Alemannien,
Bajern, Timringen, och sedermera äfven Frisland och
Sachsen. På me-rovingernas tid var Austrasien ofta
ett eget rike med egen konung, och vanligen hörde
till detsamma äfven åtskilliga områden i Neustrien,
såsom större delen af Champagne äfvensom Au-vergne och
angränsande landskap i östra Aqui-tanien. Redan på
merovingernas tid framträdde mer än en gång den för
framtiden så betydelse-fulle nationelle motsatsen
mellan Austrasien och Neustrien. Från det förra
härstammade den rika och mäktiga stormannaätt, som med
Pipin den lille uppsteg på det frankiska rikets tron
(karolingerna). s. F. H.
Austria kallades östre delen af det longobar-diska
riket i norra Italien; den vestre kallades
Neustria. När konung Aribert I dog, år 661, delades
riket mellan hans båda söner; Bertarid erhöll
Austrien med Milano, Gundibert Neustrien med Pavia
till hufvudstad. Båda blefvo dock snart störtade
af Grimoald, som förenade hela konungariket
under sin spira, och det förblef sedermera
odeladt, ända till dess det gick under, 774.
s. F. H.
Austria, en latiniserad benämning på Österrike. -
Austrice Esé Imperium Orbis Uni-versi, "herraväldet
öfver hela verlden tillhör Österrike", och Austria
Erit In Orbe Ultima, "Österrike skall vara det
sista riket i verlden", äro de båda vanligaste
uttydningarna af den i flere österrikiska kejsares
valspråk förekommande sammanställningen af vokalerna
A. E. I. O. U.
Austrvegr, "österväg", är det fornisländska
och fornnorska namnet på landen ö. och s. om
Östersjön, ofta nyttjadt af Sturlasson m. fl. jämte
de liktydiga Austrlönd och Austrriki. I denna
bemärkelse förekommer det sistnämnda äfven på en
runsten i Södermanland. Ovisst är, om dessa ord
i denna speciella geografiska betydelse tillhört
medeltidssvenskan (i hvilket språk de skulle hetat
Östirvsegher, Östirland och Östir-riki). Med
Österland förstods på 1300- och 1400-talen,
äfven i det officiella språket. Finland.
E. T.
Au 81 råt, gammalt norskt herresäte, nu vanligen
kalladt Österåt och Österåd, beläget i Örlan-dets
prestgäll, Söndre Trondhjems amt, vid inloppet till
Trondhjeinsfjärden. Det tillhörde under medeltiden
flere af Norges förnämsta ätter. Der bodde Finn
Arnesson, en af Arnmödlingarna, Vid dennes öfvergång
till danske konungen Sven Ulfsson blef gården
sannolikt indragen till kronan, men öfverlemnades
redan i slutet af 1100-talet till Kåre kongsfrände (af
den ansedda Saxeviksätten). Goenom gifte öfvergick den
från dennes ätt till Asulf jarlsfrände (en slägting
till Skule jarl). Under senare hälften af 1300-talet
egdes A. af familjen Eeymar (Eömer), men gick sedan
genom gifte öfver först till den svenske riddaren
Magnus Gren, Karl Knutssons samtida, och sedan till
den yngre Eömer-ätten, till hvilken hörde den på
reformationstiden bekanta fru Inger Ottesdotter
("Fru Inger
til Östråt"). Efter hennes död, 1555, tillföll gården
hennes måg, den från Skåne invandrade Jens Tellufson
Bjelke. Från dennes sonsons son gick A. till familjen
Marschalck, som innehade gården till 1716. Från 1757
egdes den af familjen Holtermann, som helt nyligen
sålt densamma. Nu eges den af en rik köpman. - Den
nuv. slottslika byggnaden, med torn, rid-darsal,
kapell o. d., uppfördes under senare hälften af
1600-talet af Ove Bjelke. 0 Y. N.
Ausås (fordom Achsesaas, d. ä. Akesås, sedermera
Auisså^), socken i Skåne, Kristianstads län, Södra
Åsbo härad. Arealen 6,758 tnld. 45% ofm. 447/16
fm. mtl. 1,919 innev, (1875).0Regalt pastorat af
2:dra kl, Lunds stift, Södra Åsbo kontrakt.
Autarik, longobardisk konung. Hans fader, konung Klef,
hade blifvit mördad 575. Efter 10 års interregnum
under inbördes strider valdes A. 585 till konung. Död
590. Han var gift med den bajerska prinsessan
Teodolinda.
Auta’rk (af Grek. avto’s, sjelf, och drchein, herska),
sjelfherskare, enväldig styresman. - Autarki,
envåldsstyrelse. - Autarki (af Gr. avto’s} sjelf,
och arkeTn, vara nog), sjelfförnöj-samhet.
Autbert, Ansgarii följeslagare på dennes
första missionsresa till Danmark (i slutet
af år 826). Efter tvänne års vistelse i detta
land, der han med nit och framgång verkade för
kristendomens utbredning, måste A. för sjuklighet
återvända till Corbie, der han dog 829. Jfr Ansgar.
j. H. B.
Aut Caesar, aut nihil, Lat. ordspr., "antingen kejsare
eller ingenting"; allt eller intet.
Autenticitet (af Grek. avthentfa), tillförlitlighet,
äkthet, giltighet. - Autentik 1. Autentisk, äkta,
tillförlitlig. Ordet nyttjas i synnerhet om skrifter,
för att beteckna deras egenskap att vara författade
på den tid och af den person, som uppgifves.
Autentiska tonarter kallades de kyrkotonarter,
der grundtonen utgjorde skalans lägste ton, till
skilnad från de plagaliska, der grundtonen låg
i skalans midt. Med d till grundton är således
skalan c?efgahcd autentisk, men skalan ahcdefga
plagalisk. Nämnda indelning af kyrkotonarterna
tillskrifves påfven Gregorius I (d. 604).
A. L.
Auteuil [åtö’j], sedan 1860 ett qvarter i Paris,
vid Seine, nära Boulogne-skogen. Det var fordom en
by och blef ryktbart för de många literära storheter,
som der hade sina sommarställen.
Autichamp [åtisja’ng], tillnamn för den franska
adliga ätten Beaumont Charles de Beau-mont, grefve
af A-, f. 1779, d. 1859, var 1792-99 en af vendeernas
anförare, men trädde sedan i Napoleons tjenst. Efter
restaurationen blef han generallöjtnant och pär, sökte
under "de 100 dagarna" anstifta ett legitimistiskt
uppror i Anjou och efter julirevolutionen 1830 ett
dylikt i Vendée. Båda misslyckades. Efter det senare
blef A. dömd till döden, men benådades.
Auto- (af Grek. avto’s, sjelf), nyttjas i en mängd
sammansättningar i betydelsen sjelf-, egen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
