Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auto - Autobiografi - Autodafe - Autodidakt - Autodynamisk - Autograf - Autokrat - Autoktoner - Automat - Autonomi - Autonomimynt - Autoplastik - Autor, Lat., författare. Se Auktor - Autos, plur. af Auto. Se d.o. - Autos epha - Autun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Auto (plur. autos, af Lat. actiw, handling, ’akt"),
Sp., kallas i Spanien hvarje offentlig, religiös
eller juridisk, handling eller förordning. Särskildt
betecknades dermed under medeltiden ett slags
högt värderade skådespel, som vanligast bestodo i
allegoriska och mystisk-symboliska framställningar
samt ofta utfördes till förhärligande af kyrkliga
fester. I sin högsta utbildning - hos Löpe de Vega,
Calderon och deras efterföljare - innehöllo dessa
skådespel trenne afdelningar: ett slags prolog
eller förspel (loa), ett mellanspel (entremes), ofta
med komiska figurer och af burleskt innehåll, samt
hufvudafdelningen (auto), med religiöst innehåll. Ar
1765 förbjödos, till folkets missnöje, dessa autos
såsom profaneringar af det heliga.
Autobiografi (af Grek. avto’s, sjelf, och gra’fein,
skrifva), sjelfbiografi. - Autobiograf, som skrifver
sin egen lefnadssaga. - Adj. Autobiografisk.
Autodafé (Port. auto da fe, Sp. auto de jé, Lat. actus
fidei, "troshandling") kallades den i Spanien och
Portugal fordom brukliga högtidliga afrättningen
af genom inqvisitionen lif-dömda kättare. Vanligen
uppsköt man denna blodiga ceremoni till någon stor
högtidsdag, för att öka högtidligheterna. Tidigt på
morgonen samlades under klockringning stora folkmassor
för att åskåda handlingen. Sjelfva närvaron vid
ett sådant tillfälle ansågs såsom någonting Gudi
behagligt. I högtidlig procession, som öppnades af
dominikanerna, förde man till afrättsplatsen främst de
ångerfulle, som af-svurit sin villfarelse, derefter
de lifdömde kättarna, barfota, klädda i sanbenito
(en gul, med lågor och djeflar målad skjorta) och
spetsig mössa, vidare bilder af dem, som lyckats
fly u L- fängelset, och i svarta kistor liken af
dem, som aflidit under ransakningen. Eri skara
prester och munkar slöt det gräsliga tåget. Genom
stadens hufvudgator gick processionen till kyrkan,
der domen upplästes och de dömde Öfver-lemnades åt
den verldsliga makten. Derefter fördes de olycklige
tillbaka till fängelset och derifrån omedelbart till
afrättsplatsen. Afsvuro de i sista ögonblicket sitt
kätteri, åtnjöto de nåden att strypas/, i motsatt fall
blefvo de lefvande brända. Äfven de i processionen
förde bilderna och liken kastades på bålet. En
af de mest glänsande autodafeerna egde rum 1680
i Madrid. 1559 brändes i Valladolid på en gång 31
personer, hvarefter 37 andra återfördes i fängelset
för att sparas till en fest, med hvilken man ville
fira Filip II:s återkomst från Nederländerna. Sedan
1781 har blott en enda dylik afrättning förekommit i
Spanien, nämligen år 1826. Offret var då en skollärare
i Valencia. Jfr Inqvisition.
Autodidakt (af Grek. acto’s, sjelf, och dlda-skein,
lära), sjelf bildad, sjelf lärd (person, som utan
andras biträde förvärfvat sig sina kunskaper).
Autodynamisk (af Grek. iwtds, sjelf, och dynamis,
kraft), sjelfverkande.
Autograf (af Grek. avto’s, sjelf, och grafein,
skrifva), egenhändig skrift, handskrift (företrädesvis
af någon märkvärdig person). - Auto-
grafsamlingar, som först uppstodo i Frankrike, i
slutet af 16 årh., tillkoinmo i början på grund af
ett öfvervägande historiskt intresse och innehöllo
mest uppsatser och handlingar, hvilka berörde
politiska förhållanden. Sedermera trädde ett mera
psykologiskt och moraliskt element i stället, i det
de framstående personernas individualitet mera togs
i betraktande. Ka-tiorialbiblioteket i Paris har den
rikaste autografsamling man känner; hon innehåller
handskrifter ända från medeltidens början intill
nyaste tider. Afbildningar af autografer finnas
utgifna af Delarue (1-4, Paris 1843) och Bo-gaerts
(Antvv. 1846). Anvisningar för samlare innehålla
Fontaine’s "Manuel de 1’amateur d’au-tographes"
(1836) samt Gtinthers och Schulz’ "Handbuch fur
autographensammler" (1856). I England såväl som i
Tyskland och Frankrike har autograf handeln blifvit
en särskild industrigren.
Autokrat (af Grek. avto’s, sjelf, och Tcratetn,
herska), sjelfherskare, regent, som oansvarigt
utöfvar obegränsad makt och myndighet. Auto-kratl,
den regeringsform, som stadgar en dylik maktens
öfverlåtelse. Jfr Absolutism. j. H.
Autoktöner (af Grek. avttis, sjelf, egen, och
clitlion, jord), ett lands urinnevånare. Jfr
Abo-rigines.
Automat (Grek. avto’matos, som rör sig af sig sjelf)
kallas hvarje maskin, i hvilken rörelsemekanismen
är undandold för åskådaren på ett sådant sätt,
att rörelserna tyckas bestämda af en egen vilja hos
den figur maskinen föreställer. De intressantaste
automaterna hafva menniskoskapnad. Se Android.
K. R.
Autonomi (af Grek. avto’s, sjelf, och no’mos,
lag), sjelf styrelse. 1) Filos., viljans autonomi,
viljans förmåga att bestämma sig sjelf, viljans
frihet. - 2) Polit., rättigheten för ett områdes
befolkning att sjelf stifta den lag, under hvilken
hon lefver - således en lägre grad än suveräniteten,
det oinskränkta oberoendet, som allenast tillkommer
staten i dess helhet. De schweiziska kantonerna äro,
liksom den nordamerikanska unionens särskilde stater
och Turkiets lydland, mer eller mindre autonoma i
hvad som rörer hvarderas inre förhållanden, men
i det yttre uppgår deras sjelfständighet i den
gemensamma högre enhetens representationsrätt. -
Autonom, autoiiomisk, som sjelf stiftar sina lagar,
sjelfständig. j. H.
Autonomi-mynt, ett slags mynt, som präglades i de
gamle fristaterna i Italien och Grekland.
AutoplastTk, den del af kirurgien, soni handlar om
huru en förlorad kroppsdel kan ersättas med en annan,
tagen från den sjukes egen kropp.
Au’tor, Lat, författare. Se Auktor.
Autos, plur. af Auto. Se d. o.
Auto’8 (Avto’s) e’pha, Grek., "han sjell (Pythagoras)
har sagt det", en formel, hvilken pythagoreerna,ofta
nyttjade såsom ett sista och säkert stöd för en
åsigt eller ett påstående. Uttrycket begagnas stundom
ironiskt.
Autun [åtöns], stad i franska depart. Saöne-et-Loire
(Bourgogne), vid floden Arroux. 11,684
innev. (1872). Biskopssäte; gammal katedral;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
