Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axelsönderna - Axenberg - Axet, astron., en stjernbild. Se Spica - Axevall - Axevalla hed - Axial, fys. Se Diamagnetism - Axialturbin - Axinit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1375
Axenberg-Axinit
1376
I sitt första gifte liade Axel Pedersson sex
vuxna barn, en dotter och fem söner, af hvilka
fyra öfvrerlefde fadern. - 1) Peder, den äldste
af dessa, var domprost i Lund och valdes 1460 ’
till biskop i Odense, men fick icke valet stadfäst
af påfven. Han dog 1463. - 2) Olof till Yallöf
(Själland), danskt riksråd, länsherre på Aleholm
(Låland) 1440-49 och sedan till sin död, 1464, på
Visborg (Gotland), hvilket senare han fick 1449,
då Erik af Pommern öfverlemnade det till konung
Kristian. - 3) Åke till Hjuleberg (Halland) var
höfvidsman på Falkenbergs slott under Engelbrekts
uppresning och sedermera faderns efterträdare såsom
länsherre på Varberg. Invecklad i sin bror Ivars
strid med konung Kristian, miste han 1469 länet,
men återfick det 1473 och bibehöll det sedan till
sin död, 1477. - 4) Kettil till Orderup (Själland),
riddare, dog före 1466. - I sitt andra gifte hade Axel
Pedersson fem söner. 5) Erik till Lagnö (Södermanland)
kom såsom ung öfver till Sverige, blef 1448 svenskt
riksråd, var 1451-1466 höfvidsman på Nyköpings
slott och 1457-1481 på Visborg. Två gånger var han
riksföreståndare i Sverige: från d. 21 Mars till d. 23
Juni 1457 och från Okt. 1466 till Nov. 1467. Han dog
på Visborg 1481. - 6) Ivar till Härlöf eller Lillö
(båda i Skåne) var danskt riksråd från 1451, fick
efter brodern Filips död, 1464, Visborg såsom län
och styrde Gotland såsom sjelf ständig furste till
1487, då han afstod ön till konung Hans. Han afled
s. å. på sin gård Lillö. - 7) Filip till Sandholt
(Fyen), danskt riksråd, erhöll Visborg 1464 efter
brodern Olof, meon dog redan samma år.
- 8) Laurens till Arsta (Södertörn) hade
först en förläning på Själland, men flyttade
öfver till Sverige, blef 1468 höfvidsman på
Kaseborg och bibehöll det till sin död, 1483.
- 9) Anders dog foro 1466 och var då, efter hvad
det synes, tämligen ung.
Erik var den af bröderna, som först bosatte sig i
Sverige. Han vann här så stort inflytande, att han
1457 utsågs till riksföreståndare. Det var dock
egentligen först med år 1464, som Axelssönerna
framträdde i vår historia. Olof och Filip dogo
detta år, och kon. Kristian indrog den senares län
i Danmark. De qvarlef-vande bröderna, som fruktade
ytterligare intrång från Kristians sida, beslöto då
att närma sig de svenske stormännen och knöto med
dem intima slägtförbindelser. Erik gifte sig med
en dotter till Gustaf Algotsson Sture och Ivar med
Karl Knutssons dotter Magdalena. En dotter i sitt
förra gifte gaf Ivar åt Arvid Trolle. Sedan det
tredubbla bröllopet firats i Nyköping (Sept. 1466)
utsago herrarna Erik till svensk riksföreståndare
och tvungo derefter ärkebiskop Jöns Bengtsson att 0
nedlägga sin myndighet. Kort derefter blef Åkes dotter
Ingeborg gift med Sten Sture d. ä. Erik, hvilken
sökte hålla en medelväg under den förbittrade strid,
som 1467 rasade mellan partierna, fann likväl intet
förtroende hos allmogen, och i Nov. 1467 måste han
öfverlemna sin makt åt konung Karl. Ivar, som stått
på Kristians sida, hade vid samma tid öfvergått till
dennes fiender och t. o. m.
öppet förklarat honom krig. Han blef 1468 af
svenska rådet utsedd till riksföreståndare,
för den händelsen att konung Karl dog; men han
afstod frivilligt från sina anspråk till förmån
för Sten Sture, hvilken han tillsammans med Erik
kraftigt understödde. Axelssönernas öppna strid med
Kristian fortfor ganska länge, oaktadt upprepade
fredsmäklingsförsök, tills Ivar 1476 erkände sig vara
dansk vasall för Gotland. Han fortfor emellertid att
vara svenskt riksråd, och efter brodern Eriks död,
1481, uppstod en långvarig tvist mellan Sten Sture
och Ivar, som genom broderns egenmäktiga förordnande
kommit i besittning af dennes finska län. Först
då Ivar, den siste qvarlefvande af bröderna. 1487
afled, blef det slut med Axelssönernas inflytande i
Sverige. Deras ätt, som på 1500-talet började kallas
Tott (Thott), fortlefde längst med Åkes söner och
manlige ättlingar, men är nu utdöd. Se vidare Thott
och Tott. R. T.
Axenberg, ett berg i Schweiz, vid sydöstra stranden
al" Vienvaldstättersjön. Öfver A. är anlagd en
präktig militärväg. Nedanför denne, vid sjöstranden,
ligger Tells kapell, på den plats, der den mytiske
hjelten enligt sagan räddade sig genom ett spräng ur
Gesslers båt.
Axet, astron., en stjernbild. Se Spica.
Axevall, svenskt medeltidsfäste, beläget på en udde
i Husesjön vid nuv. gården Husgärdet, ö. om Axevalla
hed, Skaraborgs län, Valle härad, Skärfs socken,
midt emellan städerna Skara och Sköfde. Det omtalas
första gången under Magnus Ladulås, som der 1278
vid ett gästabud förklarades som fånge af sin värd,
Peter Porse. I början af 1300-talet ombyggdes slottet
och kallades sedan en tid Nyhuset. 1367 koin det i
konung Albrekts händer; vid dennes fall intogs det
för drottning Margaretas räkning och innehades sedan
af danska fogdar. Engelbrekt sökte 1434 förgäfves
intaga det, och en ny belägring våren 1436 afbröts
af de återupptagna fredsunderhandlingarna. P\)gden
öfverlemnade dock kort derefter frivilligt slottet
till svenskarna. Under striderna mellan konungarna
Karl och Kristian angreps det 1469 af en stor
bondehär, som var förbittrad öfver de utpressningar
slottsfogden tillåtit sig mot länets allmoge. Det
intogs och nedbrändes d. 30 Juni s. å. Sedan dess
har det aldrig blifvit återuppfördt. Spår af detsamma
äro nu knappast synliga ofvan jord.
Axevalla hed, belägen vester om Axevall, är en bland
de rymligaste exercisplatser i Sverige och begagnas
för närvarande såsom sådan af Lif regementets husarkår
samt Vestgöta och Skaraborgs regementen. Heden är
utbruten ur kronoparken Vallen. Början med hennes
planerande till exercisplats gjordes 1803. w. G. B.
Axiäl, fys. Se Diamagnetism.
Axiäl-turbin, mek., kallar man en turbin, vid hvilken
vattnet strömmar genom löphjulet i en med dettas
axel ungefärligen parallel riktning. Se Turbin.
0. K. D.
AxinTt (af Grek. axirie, bila), miner., ett sällsynt,
vanligen brunt, i vackra kristaller förekommande
mineral, bestående af kiselsyrade och borsyrade salter
af kalcium, aluminium och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
