Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf / 1411-1412 (1876) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baciller - Back - Back - Back - Back, George - Backa - Backamo - Backaryd - Backhsjisch - Backhuijzen, Ludolf - Backhuijzen, Hendrik B. van de Sande - Backman, Johan Harder - Backman, Karl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tici nyttjades vid beräkningar. Se Nepperska
räknestafvar. – 2) Ordets latinska form,
t. ex. lacca in bacillis, gummilacka i stänger,
bacillum liqviritiæ, lakritsstång o. s. v., nyttjas
i droghandeln.

Back (Eng. back l. bac, kärl; pråm, färja),
sjöv. 1) Kärl i form af en bunke, hvaruti besättningens mat
serveras. De, som äta tillsammans ur samme back,
utgöra ett s. k. backlag. På örlogsfartyg indelas hela
besättningen i backlag, åtta man i hvartdera. – 2) Det
på en del fartyg längst för-ut befintliga mindre däck,



som ligger i jämnhöjd med fartygets relingar. Denne
back går sällan så långt akter-ut som till
fockmasten. – 3) I allmänhet den del af öfra däck,
som är framom främste masten; rätteligen sträcker
sig backen ända till akterkanten af fockröstet eller
storehalsbultarna i däck. På en del handelsfartyg
har besättningen sin bostad, den s. k. skansen,
under backen, som i detta fall utgör sjelfva taket
dertill. – Backs-gastar, de af besättningen,
hvilka äro fördelade till tjenstgöring på backen
eller främre delen af fartyget. Backsofficer kallas
den officer, som förer befälet på backen.
Backs-korporal, den förnämste bland backsgastarna
på ett örlogsfartyg. Vanligtvis uttages en bland
de äldste matroserna till denna befattning, som
är vigtig och maktpåliggande såväl vid manöver som
vid ankare-arbeten. – Backsspir, ett längst för-ut,
tvärs öfver fartygets relingar upplagdt rundhult,
hvars ändamål är detsamma som gaj-däfverternas,
nämligen att sprida klyfver- och jagerboms-gajarna för
åstadkommande af god sidostöttning af nämnde bommar.

Back (af Eng. adv. back, tillbaka, Sv. bak), sjöv. 1) Kommandoord till maskinisten på en ångbåt att låta
maskinen verka så, att fartyget går back eller
akter-öfver (baklänges). – 2) Ett segel säges vara
back eller backadt, när vinden verkar på dess främre
yta. Då man vill minska fartygets fart eller bringa
det att ligga stilla så mycket som möjligt, brukar man
"backa" ("brassa back") ett eller flere segel.

Back, pl. Backar, tekn., kallas i allmänhet mer
och mindre hårda, på något sätt formade och fästa
stycken, hvilkas ändamål hufvudsakligen är att
gifva form åt eller intryck i lösare föremål. Ordet
nyttjas allmännast om gångverktyg, i hvilka backarna
(gångbackarna) bestå af härdade stålbitar, som
utgöra de skärande delarna vid tillverkning af
skrufvar. Klbg.

Back, George, britisk polarfarare, född 1796, deltog
redan 1825–26 i Franklins och Richardsons expeditioner
och afgick 1833 i spetsen för en ny sådan för att
uppsöka den som förlorad ansedde kapten Ross.
Under denna färd gjorde han 1834 från Stora slafsjön, der
han öfvervintrat, en djerf båtresa utför Stora fiskfloden (efter
honom äfven kallad Backs flod) till hennes utlopp
i Ishafvet, utforskade hennes kuster under ett
helt års vistelse under dessa höga breddgrader och
återkom hösten 1835 lyckligt till England, sedan
han bragt frågan om nordvestpassagen ej obetydligt
närmare hennes lösning. Dock misslyckades en ny resa,
som B. företog 1836 för att från Hudsons bay söka
intränga i Ishafvet. Båda resorna äro skildrade
af honom sjelf. – B. tillhör den britiska flottan,
inom hvilken han sedan 1867 är amiral.

Backa, socken i Vestergötland, Göteborgs län. Vestra
Hisings härad. Arealen 1,668 hekt. (3,337 tnld). 31
ofm. 30 1/4 fm. mtl. 909 innev. (1875). Annex till
Säfve, Göteborgs stift, Elfsyssels södra kontrakt.

Backamo, Bohus läns regementes mötesplats i Ljungs
socken, i närheten af Uddevalla.

Backaryd, socken i Blekinge län, Medelstads
härad. Arealen 12,416 hekt. (24,832 tnld). 22 1/24
mtl. 3,212 innev. (1875). B. utgör ensamt ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Medelstads
kontrakt.

Backhsjisch, Pers., gåfva i allmänhet;
drickspenningar.

Backhuijzen l. Bakhuizen [-höjsen], Ludolf,
holländsk marinmålare, f. i Emden 1631. Vid nitton
års ålder kom han till Amsterdam för att egna
sig åt handelsyrket; men der vaknade snart hans
anlag för konsten, och sedan han på v. Everdingens
atelier fått sin första undervisning, utbildade han
sig genom flitiga naturstudier till en marinmålare,
som väckte allmän beundran och länge ställdes i rang
närmast W. v. de Veide. B. hade många lärjungar och
efterhärmare. Arbeten af honom finnes i nästan alla
större gallerier. Nationalmuseet i Stockholm eger
ett, En landningsplats, som tvifvelsutan tillhör
konstnärens tidigare och bästa period. B. var äfven
raderare och etsare. Han dog i Amsterdam 1709.

Backhuijzen [-höjsen], Hendrik B. van de Sande,
holländsk målare, f. i Haag 1795, d. derstädes 1860,
gäller för en af den moderna holländska skolans bäste
landskapsmålare och utöfvade äfven såsom lärare en
betydande verksamhet.

Backman, Johan Harder, jurist, lagsamlare, föddes
1790 i Onsala socken i Halland, studerade vid Upsala
universitet, der han 1810 tog juridisk examen, blef
1822 assessor i Göta hofrätt och 1833 justitieråd. Död
1862. Han utgaf det förträffliga verket Ny lagsamling
(8 delar, 1831–60), som anses hafva väsentligen
främjat rättsvetenskapens studium i vårt land och
som är ett oumbärligt arbete för hvarje svensk
praktiserande jurist.

Backman, Karl, finsk pedagog, föddes i Lovisa stad
1805. Han blef student i Åbo 1823, men nödgades
sedan för medellöshets skull använda en stor del af
sin tid på informerande, hvarför han först 1832 kunde
taga filosofie kandidatexamen. S. å. promoverades
han till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>