Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Backman, Karl - Backman, Karl Johan - Backnang - Backning - Back-river, Backs flod, i Nord-Amerika. Se Stora fiskfloden - Backsippa, bot. Se Pulsatilla - Backsvala, zool. Se Strandsvala - Backsöta, bot. Se Astragalus - Backwoods - Bacler d'Albe, Louis Albert Guillain, baron de - Bacon, Roger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magister. Det var hans afsigt att derefter egna sig
åt medicinska studier; men af samma skäl som förut
måste han egna sig åt pedagogiska värf och antog
derför 1833 en lärarebefattning vid det då nyss
inrättade lyceum i Helsingfors samt två år derefter en
särdeles förmånlig kondition hos en rysk furste. Af
sin femåriga vistelse i Ryssland hade han fördelen
att få lära sig flere lefvande språk. 1846 tillträdde
han lektorsplatsen i tyska språket vid universitetet
i Helsingfors; ett år förut (1845) hade han öfvertagit
ledningen af Helsingfors lyceum. Som föreståndare för
detta läroverk förvärfvade han sig anseende som en af
Finlands utmärktaste pedagoger. Ehuru öfvertygad om
de gamla språkens, i synnerhet latinets, oumbärlighet
såsom formelt bildningsmedel, ville B. dock vid
sidan af dem gifva en långt större utsträckning än
tillförene åt de moderna språkens studium, bland
hvilka han äfven upptog engelskan. En annan mycket
fruktbringande reform var ordnandet af den första
undervisningen genom inrättandet vid läroverket
af en förberedande klass, hvilken snart af fackmän
framhölls såsom ett föredöme och i hög grad tillvann
sig allmänhetens förtroende. B. var icke någon
vän af halfva mått och steg: både såsom lärare och
föreståndare för inrättningen använde han fliteligen
färlan, men han gick dervid till väga med mycken
urskilning och sällsynt menniskokännedom, och der
han fann god vilja och ambition, använde han aldrig
kroppsstraff. Hans stränghet ådrog honom likvisst
tadel af klemande föräldrar, och mer än en lärjunge
"räddades undan den barbariska behandlingen i lyceum",
men B. framgick orubblig på den bana han beträdt. Han
dog 1856 i Karlsbad. Dessförinnan hade han genom
testamentarisk disposition till universitetet
öfverlåtit hela sin icke obetydliga förmögenhet. F.
Backman, Karl Johan, öfversättare, föddes i
Stockholm d. 26 Aug. 1825. Han blef student i
Upsala 1844 och filosofie doktor 1851, hvarefter
han ingick i k. kansliet; men snart egnade han sig
uteslutande åt literär verksamhet, hufvudsakligen
öfversättning. Med stor talang öfverflyttade
han till svenska språket en mängd af utlandets
yppersta nyare romaner och noveller. Nämnas må hans
öfversättningar af H. K. Andersen, Paul Heyse, Fritz
Reuter, Spielhagen, Bulwer, Dickens (vald samling
af romaner), Thackeray, Currer Bell. 1867–70 utgaf
B. "Idun, tidning för utländsk romanliteratur
i svensk öfversättning". 1855–57 redigerade han
tidn. "Upsala-biet" och var sedan medarbetare i
Aftonbladet, Nya dagl. allehanda och Stockholms
dagblad. Död 1874.
Backnang, gammal stad i Wurtemberg, n. ö. om
Stuttgart, vid floden Murr. Omkr. 5,680 innev.
(1875). Liflig industri.
Backning, skeppsb., det underlag af trä, på hvilket
pansarplåtarna å ett fartyg fästas. Allt efter som
backningen utgör underlag för sido-pansarn eller
för tornpansarn, får den namn af sidobackning eller
tornbackning. Till backning användes hälst något hårdt
träslag. Å de större utländska pansarfartygen är
backningen af "teak"; å de svenska i allmänhet af ek,
men någon gång af fur. Backningen och sidopansarn
kunna antingen, såsom å de större pansarfartygen,
ligga så djupt inuti fartygssidan, att sidopansarns
yttersida kommer att fara i jämn tur med den öfver och
under pansarn liggande delen af bordläggningen; eller
ock kunna de, såsom förhållandet är å monitorerna,
ligga helt och hållet utom fartygssidan. Den
plåt, som uppbär backningen och sidopansarn,
kallas pansarhylla. På monitorerna är pansarhyllan
bunden till fartygssidan dels medelst ett utefter
pansarhyllans undersida löpande hörnjern och
dels med vertikala stagplåtar, placerade på hvar
3:dje fots längd af pansarhyllan, emellan dennas
öfversida och den ofvanom belägna bordläggningens
yttersida. Backningen fästes till fartygssidan
genom att fastbultas vid de antingen horisontala
eller vertikala stagplåtar, som för sådant ändamål
äro fastnitade vid fartygssidan. Se Pansar.
R. N.
Back-river [-river], Backs flod. i Nord-Amerika. Se
Stora fiskfloden.
Backsippa, bot. Se Pulsatilla.
Backsvala, zool. Se Strandsvala.
Backsöta, bot Se Astragalus.
Backwoods [backoudds], "de bakom liggande
skogarna", ett namn hvarmed de förste nybyggarna
i Nord-Amerika betecknade skogstrakterna v. om
Alleghany-bergen. Sedermera har namnet, ju längre
odlingen framskridit mot v., öfverflyttats på de
stora skogssträckorna i vestern, der endast enstaka
nybyggare ("squatters") slagit sig ned.
Bacler d’Albe [bakle dalb], Louis Albert
Guillain. baron de B., fransk målare, kartograf
och brigadgeneral under Napoleon I. F. 1762 i
S:t Pol, d. 1824 i Sévres. Han var företrädesvis
landskapsmålare, men framställde äfven bataljscener.
Bland hans förnämsta och mest kända taflor må
nämnas Slaget vid Arcole och Slaget vid Lodi. Om hans
verksamhet som kopparstickare och litograf vittna
på ett fördelaktigt sätt Souvenirs pittoresques
de la Suisse, Promenades pittoresques dans Paris
et ses environs m. fl. dylika samlingar samt hans
förträffliga kartverk öfver Italien (1802).
Bacon [bäkon], Roger, naturforskare, filosof,
f. 1214, d. 1292 (1294). Efter att i Paris hafva
blifvit teologie doktor återvände han till England,
inträdde omkr. 1250 i franciskan-orden och höll vid
universitetet i Oxford talrikt besökta föreläsningar
såväl i matematik, fysik, astronomi och kemi
som i grekiska, hebreiska och arabiska. Genom
sina upptäckter (af förstoringsglaset, luftpumpen
m. m.) samt genom sina hemlighetsfulla experiment
ådrog han sig hos sina okunniga samtida misstankar
för trolldom och blef, då han i sin oförfärade
sträfvan efter sanning dessutom vågade uppträda
mot all annan auktoritet än erfarenhetens samt äfven
angripa munkarnas okunnighet och sedeslöshet, förvisad
till ett minorit-kloster i Paris, der han under 10
år måste vistas under ständig uppsigt och strängt
förbjuden att sysselsätta sig med skriftställeri. Då
emellertid Clemens IV, hvilken såsom påflig legat i
England gjort B:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
