Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
temperatur 10-12° C., säges det vara källkallt, vid
12-18° är det kallt, vid 18-25° kyligt, vid 25-32°
ljumt, vid 32-37° varmt och vid 37-45° hett. I det
källkalla badet uthärdar man i allmänhet endast
några få minuter utan olägenhet eller fara; långa
heta bad (38-40°) kunna äfven medföra betänkliga
rubbningar inom kärl- och nervsystem och verka i
allmänhet i hög grad förslappande. Deremot kunna bad
af indifferent temperatur (32-35°) med fördel begagnas
under flere timmar, ja t. o. m. dagar och månader,
permanenta bad, såsom vid svårartade hudsjukdomar. Den
s. k. kallvattenkur-metoden (se d. o.) använder bad
af de mest vexlande temperaturer. De vanligaste kalla
bad äro de naturliga sjö-, nod- och hafsbaden, med en
sommarvärme af 15-25°. Yarma bad fås antingen genom
uppvärmning med konst eller från naturligt varma
källor, thermer, hvilkas vatten stundom framträder
med en hetta af 60-70° och för att kunnas begagnas
måste med rätt stor omtanke genom konst afkylas.
Till sin kemiska beskaffenhet kunna vattenbaden vara
antingen sötvattens-bad - såsom vanliga flod- och
insjöbad samt de s. k. indifferenta thermalbaden
(Gastein, Teplitz, Wild-bad m. fl.) - eller
salta bad, såsom h af s-bad (se d. o.), soolbad
(från naturliga koksaltskällor) eller i öfrigt
mineralhaltigabad, såsom alkaliska bad, svafvelbad,
j era- och stålbad m. fl. Till följd af bristen på
inhemska koksaltskällor begagnas i Skandinavien
hafs-vattnet ofta uppvärmdt, varma saltsjöbad, i
likhet med kontinentens soolbad, hvilka de till sina
sammansättningar stå ganska nära (t. ex. Nauheim,
Rheme, Kreuznach m. fl.). Af stort anseende äro de
rikt kolsyrehaltiga mineral-baden.
Med afseende på form och användningssätt kunna
vattenbaden delas i tvänne hufvudgrup-per, bad i
stillastående vatten, såsom sjöbad, bassäng-bad,
karbad m. fl., och bad i rinnande vatten, såsom
strömbad, flodbad, störtbad, duschbad, bad med
vågslag ("wellen-schlag") m. fl. Bad i upprördt
eller strömmande vatten har en långt intensivare
verkan än bad i stillastående, l förra fallet kommer
nämligen inom samma tidrymd en större vattenmängd i
beröring med kroppen än i det senare fallet, hvartill
kommer det större eller mindre mekaniska tryck,
som vattenmassan eller vattenstrålarna utöfva.
Under badet kan kroppen antingen i sin helhet vara
utsatt för vattnets påverkan (helbad, bas-sängbad,
karbad) eller endast delvis (half-bad, lokalbad,
sitt-, fot- och hand-bad, sitt-dusch, vaginaldusch,
ögondusch o. s. v.). Genom att med konst fördela
badvattnet i fint stoft, antingen genom särskilda
s. k. pulverisatörer eller genom att låta vattnet
med kraft falla från en betydande höjd och till
följd deraf stöta sönder sig, åstadkommes dunstbad,
eller bad i pulveriseradt vatten, bildande en
öfvergångs-form till de mera luftformiga baden,
fuktiga varmluftsbad, ang- och imbad, i hvilka vattnet
genom värme bringats i ångform och
mer eller mindre mättat luften i de för baden
särskildt inrättade lokalerna, badstugorna. Är det
rum, hvaruti ångorna samlats, icke tillräckligt varmt,
utfälles den annars genom-skinlige vattengasen i
små vattenblåsor, bildande hvad vi kalla imma. I
väl inrättade ångbad håller sig den heta. fuktiga
luften klar och genomskinlig. Temperaturen i ett
ångbad hålles i allmänhet mellan 45° och 55°. Sådana
ångbad åstadkommas antingen genom fördunstning från
heta thermalvatten eller genom konstgjord ånga ur
slutna ångkittlar, genom kokande vatten eller genom
att kasta vatten på glödgade stenar e. d., såsom
i de finska och ryska badstugorna (se Badstuga). I
s. k. ångskåp tagas dylika svettbad, under hvilka
hufvudet är fritt och möjlighet lemnas den badande
att samtidigt andas frisk luft. Genom att låta de heta
vattenångorna passera genom åtskilliga ämnen, som lätt
förflyktiga, beredas hvarjehanda medikamentösa ångbad,
såsom terpentinbad, tallbarrs-ångbad och myrbad. -
I de egentliga varmluftsbaden, s. k. romersk-turkiska
bad, är luften relativt torr, och värmen åstadkommes
genom strålning från upphettade golf och väggar eller
genom inledande af het luft. I nämnda slags bad är
värmen merendels omkr. 50-65° C., men kan äfven utan
stor olägenhet höjas ända till 80° och der-utöfver,
så vida luften är mycket torr (se Romerska bad). Bad
i förtätad atmosferisk luft af vanlig temperatur,
pneumatiska bad. afsedda att inverka på luftvägarnas,
svalgets och örats slemhinnor, tagas i dertill
inrättade starka, lufttäta jernkamrar, "klockor", i
hvilka luften genom en stor luftpump gradvis inpressas
till en förtätning af ungefär */2 atmosfers Ökadt
lufttryck. Af gasformiga bad hafva kolsyregas-baden
en stor användning såväl i helbad som lokalbad.
Äfven ämnen af en fastare konsistens kunna begagnas
till bad. Så nedgräfves i de s. k. sandbaden (ett
slags svettbad) kroppen eller vissa kroppsdelar i
upphettad sand. Gyttje-baden, sådana de användas på
kontinenten, äro ett slags helbad i en grötformig
blandning af något mineralvatten, och en fast
torfartad mineralgyttja, "moorbäder" (Marienbad,
Frän-zensbad). Hos oss deremot bestå gyttjebaden
nästan uteslutande i en kraftig frotterings-och
knådningsprocedur med efterföljande varm dusch eller
vattenbad. Såsom badgyttjor begagnas antingen en i
lugna hafsvikar afsatt massa af i förruttnelse stadda
djur- och växtämnen, intimt blandade med en nnslammad
lera, hafsgyttja (se Hafsbad), eller en mineralhaltig
torfartad dyjord i ett visst sönderdelningstill-stånd,
mineralgyttja (Loka, Ronneby, Marien-bad m. fl.).
Bland den mängd af medikamentösa bad, som blifvit
med mer eller mindre tvifvelaktig verkan använda,
må särskildt nämnas tallbarrsbadet, som är ett
ångafkok på friska tallqvistar och förnämligast
innehåller balsamiaka ämnen och myrsyra.
c.
b) I den kemiska tekniken menas med bad de
anordningar, genom hvilka man vill åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
