- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1435-1436

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagge - Bagge, Jakob - Bagge, Fredrik - Bagge, Jonas Samuel - Bagge, Magnus Thulstrup - Baggensstäket - Bagger - Bagger, Oluf Nielssön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flere, koppar- eller jernbeslagna spetsar, alla
sittande öfver vattnet. Dessa spetsar kallades
rostrum eller speron. Af det sistnämnda ordet
kommer måhända det franska éperon, deraf den
någon gång i svenskan använda benämningen sporre.
R. N.

Bagge (till Bo), Jakob, svensk sjöhjelte, föddes
troligen 1499. Fadern, Tord Olofsson Bagge, som
var af norsk ätt, gick 1522 i svensk tjenst. Sonen
utmärkte sig först under grefvefejden, då han
(1534) tappert försvarade Halmstad mot .Johan af
Höja. Enligt den tidens sed förde han sedermera befäl
än till lands och än till sjös. 1541 finna vi honom
på flottan såsom underamiral. De närmast följande
åren bidrog han kraftigt till att kufva Dackes
uppror. Då fientligheter förefallit på ryska gränsen,
sändes han 1555 med en flotta till Viborg och gjorde
efter ankomsten dit ett försök att eröfra Nöteborg,
hvilket dock misslyckades. Då ryssarna 1556 besvarade
infallet, inneslöts B. i Viborg. Belägringen upphäfdes
likväl efter några dagar, hvarpå krigsrörelserna inom
kort afstannade. I konung Eriks krig fick B. skära
sina vackraste lagrar. Då han i Maj 1563 utsändes
med omkring 20 skepp, var det ej allenast för att
till Sverige öfverföra Eriks hessiska brud, utan
han hade äfven konungens befallning att uppsöka och
angripa danska flottan. Den 30 Maj påträffade han
vid Bornholm några danska örlogsfartyg. En strid
uppkom, i hvilken 3 af dessa, der-ibland sjelfva
amiralskeppet, eröfrades och amiralen J. Brockenhusen
tillfångatogs. När Bagge återkom, lät Erik honom
hålla ett högtidligt intåg i Stockholm. Kort derefter
förklarade Danmark och Lybeck krig. Bagge, som d. 4
Aug. å nyo seglat ut, hade d. 11 Sept. mellan Öland
och Gotland en oafgj ord strid med Peder Skräm, men
lade sig kort derefter i hamn. Oaktadt sitt stora
missnöje deröfver satte konungen Bagge i spetsen
för flottan äfven 1564. Sedan B. d. 28 Maj med 35
skepp utlupit i sjön, sammandrabbade han med fienden
d. 30 Maj mellan Öland och Gotland. Illa understödd
af sin flotta, blef han d. 31 Maj omringad och
efter tappert motstånd öfvermannad. Amiralskeppet
Mars, äfven kalladt "Jutehataren" och "Makalös"
(förande 173 kanoner), sprang i luften. Sjelf
blef B. lybeckarnas fånge, men utlem-nades d. 26
Juli åt danskarna. Hemkommen efter krigets slut,
nämndes han 1571 till slotts-lofven (kommendant)
på Stockholms slott. Han afled d. 14 Jan. 1577.
F. W.

Bagge, Fredrik, prest, f. i Marstrand 1646, d. 1713
såsom kyrkoherde i sin födelsestad. Der gjorde han sig
bemärkt för sitt frimodiga uppträdande, när danskarna
1677 eröfrat staden. Då han fick befallning att i
kyrkan hålla te deum och uppläsa en bön för den danske
konungens och den danska härens välgång, uppläste han
i stället i det danska befälets närvaro en varm förbön
för Karl XI och för de svenska vapnens framgång. Han
kastades då i fängelse och dömdes till döden. Domen
gick dock ej i verkställighet, utan det tilläts B. att
återvända hem, sedan han erlagt tredubbel mansbot. Han
blef derefter af Karl XI belönad på flere sätt.
1682 fick han Solberga pastorat såsom
prebende. B. var en ovanligt lärd man och författade
flere teologiska arbeten. G. O. L.

Bagge, Jonas Samuel, fysiker och mekaniker,
f. i Uddevalla 1803, d. i Falun 1870. Han blef
filos, doktor i Lund 1829, adjunkt i fysik vid
teknologiska institutet i Stockholm 1830 och lärare
i mekanik vid bergsskolan i Falun 1838. Ledamot
af Vetenskaps-akad. 1857. B. egde stort anseende
som lärare och utöfvade äfven på andra sätt en
gagnande verksamhet inom sitt fack. För bergs- och
brukshandteringen utförde han en mängd anläggningar
och verk. Han utgaf flere värderika arbeten i sin
vetenskap, t. ex. Elementarkurs i fysiken såsom
förberedelse till studier af fysiska teknologien
(1835),
hvarjämte han under en följd af år deltog i
redaktionen af "Jernkontorets annaler". Med anslag
af statsmedel besökte B. flere gånger främmande land
för att studera bergshandteringen.

Bagge, Magnus Thulstrup, norsk landskapsmålare,
f. 1825 i Kristiansund, fick sin konstnärliga
bildning i Köpenhamn och Düssel-dorf. I
sistnämnde stad, der Leu var hans lärare, har
han slagit ner sina bopålar. För sina målningar
hemtar B. ämnen hufvudsakligen från landskapen
i det inre af Norge med dess skogar och elfvar.
Y. N.

Baggensstäket l. Baggarstäket, äfven Södra stäket, ett
trångt sund i Stockholms skärgård, mellan Värmdön och
fasta landet (Södermanland). Det utgör farled mellan
Baggensfjärden och Lännersta- eller Dufnäsfladan,
hvilken farled derefter fortsattes norrut genom
det smala Skuru-sund upp till Halfkak-sundet, som
är en del af stora segelleden mellan Vaxholm och
Stockholm. Sundet är mycket grundt och kan passeras
endast af smärre fartyg. Förslag hafva också flere
gånger (allt från slutet af 1600-talet) varit å
bane om att upprensa detsamma och derigenom öppna en
beqväm segelled till hufvudstaden för skeppsfarten
söderut genom Ingarö-fjärden förbi Dalarö. -
Historiskt märkvärdigt är stället genom ryssarnas
landstigning d. 13 Aug. 1719. De ämnade derifrån
angripa Stockholm, men blefvo tillbakaslagna af
Södermanlands regemente och tvungos att genast
åter inskeppa sig. Sundet har, liksom den närbelägna
fjärden, sannolikt sitt namn efter sjöhjelten Jakob
Bagge, som egde och skref sig till den invid detsamma
liggande gården Bo å Värmdön.

Bagger l. Baggert. ett slags muddermaskin

Bagger, Oluf Nielssön, dansk köpman, rådman i
Odense, f. 1521, d. 1602, är ryktbar för sin stora
rikedom. Han lånade ofta penningar åt Fredrik II
och underhöll till stor del den danska krigsmakten
under det nordiska sjuårskriget (1563-70). Så stort
var hans anseende, att samtiden på honom öfverförde
den bekanta sägnen om Fuggerna i Augsburg och
kejsar Karl V. Han skall nämligen, då Fredrik II
en gång gjorde honom ett besök, hafva låtit elda
med kanelbark och dervid uppbränt alla konungens
skuldsedlar. Hans gård qvarstår ännu i Odense.
C. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:24:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free