Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baggesen, Jens - Bagghusfjärden - Baggsöta, bot. Se Gentiana - Bagheria - Bagirmi - Bagler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paris. Ett par underhaltiga operatexter förskaffade
honom nu anställning som k. teaterns direktör, hvilken
befattning han dock ej var vuxen. Emedan hans hustru
ej kunde trifvas i Köpenhamn, begaf han sig år 1800
till Paris, der han stannade till 1811. Vid afresan
från Köpenhamn hade B:s vänner tillställt en fest,
på hvilken han omfamnade den unge Öhlen-schläger och
"testamenterade" honom sin danska lyra.
Under vistelsen i Paris utgaf B. ett band franska
dikter, utöfvade ett icke obetydligt tyskt skaldskap
(han utgaf bl. a. rese-idyllen Par-thenais öder die
alpenreise) och författade början af den humoristiska
hjeltedikten Adam und Eva. Ofta tryckt af ekonomiskt
bekymmer, saknade han emellertid det sinneslugn,
som fordras för den, hvilken skall kunna med allvar
hän-gifva sig åt literära sysselsättningar. Än ville
han besjunga Bonaparte (för hvilken han sedermera
fattade af sky), än skulle han egna samma hyllning
åt verldsomseglaren Cook, än tänkte han framställa
eddaläran på vers, an hade han i sinnet att öfvergifva
poesien och uteslutande egna sig åt filosofien.
Ar 1806 besökte B. Köpenhamn och begagnade
sin vistelse der - hvarunder han fattade en
platonisk-poetisk kärlek till juristen Örsteds hustru,
Sofie, Öhlenschlägers sköna och snillrika syster
- till att gissla den tidens småaktiga literära
förhållanden i Danmark. Satiren, som hade formen af
ett versifieradt samtal och bär titeln Gjenyanyeren oy
han selv eller Baggesen över Baggesen, utkom samtidigt
med första bandet täRimbreve, 1807. Sistnämnda samling
innehåller det namnkunniga brefvet Nu~ reddin til
Aladdin (B. till Öhlenschläger), i hvilket den äldre
skalden söker bestämma sin ställning till den yngre,
hvars popularitet var i ständigt tilltagande. Ö. kände
sig förnärmad, ty han förstod ej Baggesen. Denne
hade nämligen ett fel, som kanske bäst betecknas med
ordet koketteri. Det var likasom om han ständigt
stått framför en spegel och studerat sig sjelf. I
hvarje personligt och literärt förhållande ville
han ställa det så, att han skulle framstå i den
fördelaktigaste belysningen. B. erkände Öhlenschlägers
snille, men ville vara den mognade tänkaren, hos
hvilken lyckans unge gunstling skulle taga råd och
lärdom. Den. fåfänga, som utmärkte B:s uppträdande
mot Öhlenschläger, beröfvade honom, så omhuldad han
än förut var, publikens bevågenhet.
Kallad till professor i nordiska språk vid
universitetet i Kiel, lemnade B. Paris 1811. Han
föreläste emellertid blott en vinter i Kiel och
begagnade sin sjuklighet som anledning att begifva
sig till Köpenhamn, der han sedan 1813 vistades
som pensionerad professor. Förbittrad öfver den
blinda hyllning, som egnades allt hvad Öhlenschläger
frambragte, började han nu underkasta dennes dramer en
kritik, hvilken stod högt öfver allt hvad man dittills
läst i den vägen. Alla literära notabiliteter, med
undantag af Grundtvig, gjorde front till förmån för
Öhlenschläger, som sjelf iakttog tystnad. Denna fejd -
under hvilken B:s på samma gång lidel-
sefulla och lustiga lynne ofta förledde honom att
vanställa fakta för att åstadkomma komisk verkan
och såra motståndarna - varade ända till 1819. Midt
under stridens hetta skref B. den underliga dikten
Det evige sindbillede, hvilken gör anspråk på att
innehålla kärnan af all religion och filosofi.
Sjuk till kropp och själ, lemnade B. Danmark 1820. Han
vistades en tid i Paris och begaf sig sedan till Bern,
der han uppehöll sig under sina sista år. Han dog i
Hamburg d. 3 Okt. 1826, på hemväg till fäderneslandet.
B:s dikter utmärka sig mer genom formens
skönhet och språkets välklang än genom djup
i känsla och tanke. Hans bild står inristad i
danska folkmedvetandet, dock mer till följd af
hans märkvärdiga personlighet och den literära
brytningstid, i hvilken han lefde, än genom hans
verk. De flesta af hans dikter äro glömda, och ingen
af dem kan sägas lefva på folkets läppar.
Baggesens danska skrifter, omfattande 12band, hafva
blifvit utgifna två gånger: 1827-32, af hans söner
och C. J. Boye, samt 1845-47 af hans son August
B., f. 1795, känd som författare till Den danske
stat (1840, 2:dra uppl. 1861-62), d. som general i
den. danska armén 1865. De tyska skrifterna utkommo
i 5 band 1836.
Det för kännedomen om B:s lefnad och verksamhet
mest betydande arbetet är Kr. Arent-zens "Baggesen
og Oehlenschläger". Se för öfrigt N. M. Petersens
"Bidrag til den danske literaturs historie", V.
0 c. B.
Bagghusfjärden, fjärd af Ålands haf, mellan Väddö,
Björkö och fasta landet af Stockholms län. Den
sammanhänger i n. genom Väddö kanal med Ortala-viken.
Baggsöta, bot. Se Gentian a.
Bagheria (Baggaria), stad på norra kustens
af Sicilien, på en fruktbar slätt, s. ö. om
Palermo. 10,651 innev. (1871).
Bagirmi 1. Baghirmi, muhammedanskt negerrike i
Central-Afrika, mellan Bornu och Yadai, s. om Tsadsjön
och genomflutet af floden Sjari, vid hvilken landets
hufvudstad, Massenja, ligger. Innevånarna, omkr. lj/a
mill., tillhöra den äkta negertypen och utmärka sig
genom mod och stark kroppsbyggnad. En tid var B.. ett
mäktigt rike, men har på senare tider genom inbördes
krig råkat i förfall och blifvit skattskyldigt under
sina båda grannar Bornu och Yadai. Barth besökte det
1852 och Nach-tigal 1873.
Bagler (af Fornn. bagall, biskopsstaf, af
Lat. baculus, käpp) är namnet på ett af de mest
kända politiska partier, som framträdde i Norge under
medeltidens borgerliga krig. Det stiftades sommaren
1195 på Halöre marknad i Danmark af biskop Nikolaus
Arnesson i Oslo och Rej dar Sändeman, hvilken senare
just då hade kommit tillbaka från Grekland, der han
varit i kejsarens tjenst. Till detta parti slöto
sig snart alla de af konung Sverres motståndare,
hvilka ännu funnos qvar efter de nederlag, som träffat
heklungar, kuflungar, varbel-gar och öskeggar. Namnet
bagler fick partiet af sina fiender. Vid sidan af de
båda stiftarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
