- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1451-1452

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bajæ - Bajasid - Bajasid - Bajazzo, Ital., lustigmakare. Se Pajazzo - Bajern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en af sina epistlar. En massa ruiner är allt hvad
som nu återstår af den forna härligheten. De ståtlige
trädgårdarna hafva blifvit osunda träsk, och hamnen,
en af de "bästa i Italien, är uppgrundad och förstörd.

Bajasid l. Bajesid, stad i turkiska Armenien,
ejaletet Erzerum. Det har ett amfiteatra-liskt läge
på ett utsprång af Ala Dag. Omkr. 5,000 innev.,
mest kurder. B. är säte för en ärftlig pascha och
utgör en i militäriskt hänseende vigtig punkt. I
dess granskap utkämpades 1854 flere strider mellan
turkarna och ryssarna.

Bajasid, Bajazet 1. Bajesid, namn på två turkiska
sultaner. 1) Bajesid I Jilderim, "Blixten", så kallad
för snabbheten och kraften i sin krigföring, f. 1347,
var äldste sonen af Murad I. Han "besteg tronen efter
sin fader, som blef mördad 1389, utvidgade genom
lyckliga fälttåg det osmaniska väldet öfver Bulgarien,
Macedonien och Tessalien samt inskränkte det grekiska
kejsaredömet till staden Konstantinopel. Då han
hotade Ungern, gick detta lands konung, Sigmund,
emot honom med en talrik här, men blef af B. i
grund slagen vid Nikopolis 1396. Segraren lade nu
under sig Bosnien och ämnade just vända sig mot
Konstantinopel, då mongolerna under Timur inföllo i
Mindre Asien. B. ryckte emot dem, men besegrades och
tillfångatogs i slaget vid Angöra 1402. Att Timur,
såsom hafdatecknarna länge berättade, skulle låtit
inspärra honom i en bur, har visat sig vara en
dikt. B. dog i fångenskapen 1403.

2) Bajesid II, Muhammed ILs son, f. 1447,
regerade 1481-1512. Han stridde med vexlande
framgång mot venetianerna, ungrarna och Egyptens
mameluck-sultaner och hade jämväl att bekämpa uppror
inom sin egen familj. Genom sin eftergifvenhet mot
janitsjarerna lade han grunden till den makt, som
dessa pretoria-ner sedermera fingo. Han blef äfven
sjelf af dem tvungen att nedlägga regeringen, 1512,
och dog kort derefter. B. II lät uppföra en mängd
praktfulla byggnader, bland andra den efter honom
uppkallade stora moskén i Konstantinopel.

Baja’zzo, Ital., lustighetsmakare. Se Pa-jazzo.

Bajern 1. Bajern (i Tyskland vanligast skrifvet
Baiern, men enligt en kunglig förordning officielt
Bayern), konungarike, är till rangen, ytvidden och
folkmängden den andre i ordningen bland tyska rikets
stater. Det är beläget i södra Tyskland och består af
två geografiskt skilda delar: den större och östligare
(det egentliga Bajern), begränsad i n. af Preussen,
de thuringske småstaterna och konungariket Sachsen, i
ö. och s. af Österrike, i v. af Wiirtem-berg, Baden,
storhertigdömet Hessen och Preussen’, den mindre
och vestligare (Rhen-Bajern, Rhen-Pfalz), begränsad
i n. af Hessen, i ö. af Baden (Rhen), i s. af
Elsass-Lothringen och i v. af Preussen. Ytinnehållet
är 75,863 qv.-kilom. (1,367 qv.-mil).

Fysisk geografi. Det egentliga Bajerns sydligaste
del är uppfylld af utgreningar från Tyrol-alperna,
som bilda tre hufvudgrupper:

Algau-alperna, mellan Bodensjön och Lech, med
bergstoppen Hochvogel 2,588 m. (7,816 f.), de
egentlige Bajerske alperna, mellan Lecli och lim,
med Zugspitz 2,973 m. (9,112 f.), Bajerns högsta
berg, och Salzburg-alperna, öster om Inn, med toppen
Watzmann 2,740 m. (8,327 f.). Närmast i n. om dessa
alper utbreder sig det sclnvabisk-bajerska höglandet
upp till Donau. Norr om denna flod har man ett annat
bergssystem. Längs östra gränsen går Böhmerwald. som
med sin sydvestre del, Baierwald, går ända ned till
Donau. I landets nordöstra hörn ligger Fichtelgebirge,
hvars högste toppar äro belägna inom Bajerns gräns,
och till denne bergkant sluter sig i vester Fr an ken
w al d, en utgrening från Thii-ringerwald. Längst
vesterut ligga Rhön och Spessart. Midten af landet
norr om Donau genomstrykes af Frankiska Jura
(en del eller fortsättning af "Rauhe alp"). I
Rhen-Pfalz märkes Har d t, en nordlig fortsättning
af Yo-geserna. - Södra Bajern genomflytes af Donau,
hvilken här är segelbar under hela sitt lopp. Hon
upptager från söder: Iller (under en stor sträcka
bildande gräns mot AVurtem-berg), Lech, Isar och Inn,
hvilken tillika med sin biflod Salza bildar gräns
mot Österrike, från norr: Wernitz, Altmtihl, Naab
ochRegen, I n. flyter i många krokar Rhens biflod
Main, som från n. upptager Frankiska Saale, från
s. Regnitz. Till Bajern hör äfven en obetydlig del
af Ful d a. Längst i n. ö. upprinna Elbes bifloder
Sachsiska Saale och Eger, Rhen-Pfalz har Rhen till
östlig gräns. Denna flod upptager bäcken L au t er,
som bildar gräns mot Elsass. Sydvestra hörnet af
det egentliga B. berör på en liten sträcka B o d en
s j ö n. Södra Bajern är rikt på vackra alpsjöar,
bland hvilka Chiem-see är den betydligaste. Der
ligga äfven stora kärrtrakter ("inöser"). - Klimatet
är i allmänhet mildt och helsosaint, i synnerhet i
Rhen-Pfalz och vid Mains nedre lopp, men alptrakterna
hafva långa och stränga vintrar.

1875 utgjorde befolkningen 5,024,832 personer,
tillhörande tyska nationaliteten. Söder om Donau
bor den bajerske stammen öster om Lech, och den
schwabisk-alemanniske vester ön* samma flod. Den
frankiske stammen innehar landet norr om Donau. Den
årliga tillväxtprocenten är anmärknings vardt liten
(för de senare åren i medeltal 0,2 procent), och äfven
i andra fall, t. ex. i fråga om det stora antalet
oäkta barn samt dödligheten bland späda barn, intager
Bajern en sorglig plats i befolknings statistiken. 35
proc. bo i städerna, 65 på landsbygden. De
störste städerna äro Mimenen (192,674 innev.),
Niirnberg (54,774), Augsburg-(57,213), Wiirzburg
(44,602), Regensburg-(31,487), Bamberg (26,958)
och Filrth (27,369). - 71,2 proc. äro katoliker,
27,6 protestanter. Katolikerna äro till antalet
öfvervägande i kretsarna Ober-Baiern, Nieder-Balern,
Ober-Pfalz och Schwaben (80-99 proc.); protestanterna
åter i Mittel-Franken (76 proc.) äfvensom i Rhen-Pfalz
och Ober-Franken (54-57 proc.).

Materiel kultur. Naturen har hänvisat Bajerns
befolkning till åkerbruket såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/1451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free