- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1453-1454

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bajern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudnäring. Detta är mest anlagdt på odling
af de vanliga sädesslagen (hvete, råg, korn, hafre).
Boskapsskötseln är af betydenhet endast i
alptrakterna. Vin odlas mest i Rhen-Pfalz och
Unter-Franken. Bergsbruket är föga betydande.
Industrien har länge lidit af hämmande band,
men har, sedan den fria näringslagstiftningen
infördes, 1868, gått raskt framåt. Af gammalt
är Nürnberg bekant för sina fabrikat af smärre
galanterivaror ("Nürnberg-kram"). Hvad
ölproduktionen vidkommer står B. främst bland
alla verldens land. I det egentliga B. funnos 1872
5,217 bryggerier, hvilka producerade mer än
416 mill. kannor öl. Handeln med utlandet är
föga betydlig. Omsättningen inom landet
främjas af stora marknader. Hvad
kommunikationsväsendet angår, kan anmärkas, att Bajern är
den förste tyske stat, i hvilken en jernväg
byggdes (1835). Den 1 Jan. 1874 funnos der 3,296
kilom. (449,5 mil) jernvägar. Bland floderna äro
Donau, Rhen, Main, Regnitz och Inn segelbara.
En för den mindre segelfarten vigtig
kommunikationsled är den 23 1/2 mil långe
Ludvigs-kanalen, mellan Regnitz och Donau, hvilken
byggdes 1836-45.

Andlig kultur. Undervisningsväsendet är
ganska väl ordnadt, men skolorna stå delvis
under de klerikales inflytande. Skilda
katolska och protestantiska folkskolor finnas.
Dessutom eger B. en mängd gymnasier och
slöjdskolor. Universitet finnas i München,
Würzburg och Erlangen. Högre special-läroverk äro
skogsinstitutet i Aschatfenburg,
landtbruksinstitutet i Weihenstephan,
bergsskolan i Arnberg
samt polytekniska högskolan, veterinärinstitutet
och krigsskolan i München. Det högre
vetenskapliga lifvet främjas på ett berömligt sätt af
kongl. vetenskapsakademien i München.
Bajern, som under den tidigare renaissancens tid
var en af den bildande konstens medelpunkter
(Vischer, Dürer), har i nyare tider genom den
konstälskande Ludvig I åter intagit ett
framstående rum i detta afseende. Den dramatiska
konsten representeras af 17 stående teatrar. En
egendomlig art af denna konst framträder i de
bekanta passionsspelen i Ober-Ammergau.

Författning och förvaltning.
Författningen är konstitutionelt monarkisk enligt
grundlagen af d. 26 Maj 1818, hvilken sedermera
(1848 och 1871) blifvit något ändrad. Vid
konungens sida stå i spetsen för styrelsen ett
statsråd och ett statsministerium. Det förra,
som består af två bajerska prinsar,
statsministrarna och 6 af konungen utnämnda
medlemmar, är hufvudsakligen ett rådgifvande
kollegium. Det senare består af 6 ministrar med
departement. Landtdagen, hvilken
sammanträder minst hvart tredje år, är delad i två
kamrar. Den första (riksrådet) består dels af
ärftliga medlemmar (myndiga prinsar,
hufvudmän för mediatiserade ätter m. fl.), dels genom
sitt ämbete sjelfskrifna (3 katolska och 1
protestantisk prelat), dels af konungen på lifstid
utnämnda medlemmar, hvilkas antal dock ej får
öfverskrida en tredjedel af de ärftliges. Till
andra kammaren väljes en representant på
31,500 medlemmar genom medelbara val i
valkretsar, som ordnas af regeringen.
Valperioden är 6 år, och valrätt tillkommer alla, som
betala skatt till staten och äro 25 år gamla.
För valbarhet fordras 30 års ålder. — För
förvaltningen är landet indeladt i 8 kretsar:
Ober-Baiern, Meder-Baiern, Ober-Pfalz,
Ober-Franken, Mittel Franken, Nieder-Franken, Schwaben
och Nieder-Pfalz (Rhen-Pfalz). I spetsen för
hvarje krets står en president med en
kretsregering. — Högsta instansen i lagskipningen är
öfverappellationsrätten i München. Jury är
införd i kriminalmål och tryckfrihetsmål. —
Hären, som är ordnad i enlighet med tyska rikets
krigsförfattning, består af 2 armékårer, hvilka
i krig stå under tyske kejsarens befäl, men ej
äro inrangerade i den tyska hären, utan ega
sjelfständig förvaltning och i fredstid
subordinera under den bajerske konungen. — I tyska
riksrådet representeras B. af 6, i riksdagen af
48 medlemmar.

Historia. Bajern söder om Donau hörde
under den romerska kejsaretiden till provinserna
Rhætia (Vindelicia) och Noricum samt beboddes
af de keltiske bojerna, hvilka äfven innehade
en del af landet norr om floden. I början af
500-talet invandrade der bajuvarierna, som
sannolikt utgjorde ett förbund af flere germanska
folk (heruler, rugier, turcilinger, skyrer).
Lech bildade deras gräns i v. mot sveverna
(schwaberna), och Enns skilde dem från de
slaviska folken i s. ö. och ö. I s. hade de
longobarderna till grannar, och Botzen (Tyrolen)
var länge bajersk gränsstat åt detta håll.
Äfven det s. k. Nordgau, norr om Donau, mellan
denna flod och Böhmerwald, blef tidigt intaget
af bajuvarierna (bajrarna). Redan under förra
hälften af 500-talet synas de hafva underkastat
sig frankerna, men bibehöllo sina egne hertigar
af agilolfingernas ätt. Garibald I (omkr.
555-590) är den förste historiskt kände
hertigen af denna ätt. Bajrarna lefde efter sina
egna rättsseder, upptecknade i den s. k. lex
bajuvariorum
, och under hertig Odilo (739-748)
blef kristendomen hos dem befäst genom
Vinfrid (Bonifacius), hvilken delade landet i fyra
biskopsstift. De bajerske hertigarna sökte flere
gånger göra sig oberoende af frankerna, men
omsider blef Tassilo II, hvilken sökt hjelp hos
longobarder och avarer, 788 kufvad och afsatt
af Karl den store, hvarefter hertigvärdigheten
afskaffades. Vid det karolingiska väldets
delning kom Bajern till Tyskland och innehades
af de tyske karolingerna, tills deras ättgren
911 utslocknade med Ludvig barnet. Flere af
dem hade kallat sig "konung af B." Vid
denna tid, under slutet af det nionde och början
af det tionde århundradet, blef B. grymt
härjadt af magyarerna. Efter Ludvig barnets död
antog Arnulf, son till en markgrefve Luitpold,
med folkets samtycke hertigtitel och blef om
sider af den tyske konungen erkänd som vasall.
Från hans död, 937, ända till 1070 följde en
rad af hertigar ur olika hus, godtyckligt till-
och afsatta af kejsaren. 1070—1139 innehades
B. af den welfiska ätten, men då Henrik den
stolte 1139 afsattes, öfverlemnades det till
babenbergska ätten, som regerade landet till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free