Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bajern - Bajerske alperna. Se Alperna - Bajesid, stad i Armenien. Se Bajasid - Bajesid, namn på två turkiska sultaner. Se Bajasid - Bajkal - Bajocco - Bajoire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra kammare uppstod derför en bestämd opposition
mot regeringen, hvilken å sin sida intog en allt mer
utprägladt reaktionär hållning under ministrarna
Oettingen-Wallerstein (från 1831) och Abel (från
1837). I synnerhet den senare var ett villigt verktyg
i ultramontaner-nas hand, och dessa herskade nästan
med fullkomligt skräckvälde. Med år 1847 inträdde dock
helt oförmodadt en brytning. En spansk dansös, Lola
Montez, hade vunnit konung Ludvigs bevågenhet och af
honom blifvit upphöjd till grefvinna af Landsfcld. Då
hon vägrade att ställa si’g på ultramontanernas
sida, uppträdde Abel i spetsen för ministrarna med
en protest mot hennes upphöjelse, men detta hade
endast den följden, att hela ininisteren fick afsked
(Febr. 1847). Dansösens fräcka uppförande och de
ultramontanes intriger bragte emellertid det djupt
rotade missnöjet hos folket till ett våldsamt
utbrott: ett upplopp i Mlin-chen, Febr. 1848,
tvang konungen att aflägsna Lola Montez och bilda
en ny, liberal minister. Kort derefter, d. 20 Mars,
nedlade han kronan och efterträddes af sin son
Maximilian II. Ehuru denne gick krafven på reformer
till mötes, fortfor missnöjet, som i Ehen-Pfalz
bröt ut i uppror. Sedan detta kufvats, började åter
den konservativa reaktionen under ministern von der
Pfordten, som förfogade öfver landt-dagens servila
majoritet. Från 1853 reste dock oppositionen åter
upp hufvudet, och 1859 var hon så stark, att hon
framkallade von der Pford-tens afsked och en ny
liberal minister under Schrenk och Neumayer. 1864
afled konungen och följdes på tronen af sin son
Ludvig II. Den nu allt mera framträdande frågan om
en ombildning af Tyska förbundet blef i synnerhet
af vigt för Bajern, hvilket såsom Tysklands störste
"mellanstat" påverkades både af Preussen och Österrike
- de båda rnedtäflarna om hegemonien. Under ledning
af Schrenk såsom utrikesminister och von der Pfordten
såsom sändebud hos förbundsdagen ställde B. sig på
Österrikes sida, hvilken ställning det naturligtvis
bibehöll, äfven sedan de båda statsmännen 1864 bytt
platser. Då 1866 ett krig utbröt mellan de bägge
tyske stormakterna, delade Bajern Österrikes öde att
blifva besegradt, och det måste d. 22 Aug. s. å. köpa
fred genom att afträda ett mindre område - 555
qv.-kilom (10 qv.-mil) - och betala 30 mill. floriner
(53,400,000 kr.) i krigsskadeersättning. Ministern
von der Pfordten, Österrikes van, fick i
Dec. s. å. afträda och lemna sin plats åt furst Klo
d vig Hohenlohe-Schillingsfurst, hvilken arbetade
på Bajerns anslutning till Nordtyska förbundet
och deruti understöddes af det national-liberala
partiet. Emot dess sträfvanden reste sig med
all kraft de ultramontane ("patrioterna"), som
voro ifriga partikularister, och genom en utbredd
agitation lyckades de vinna majoritet i landtdagens
andre kammare, så att furst Hohenlohe (Mars 1870)
måste afgå från sin ministerplats. Då kort derefter
krig utbröt mellan Preussen och Frankrike, sökte
de ultramontane att åt Bajern bibehålla en väpnad
neutralitet, men stämningen blef dem öfvermäktig,
och B. ställde sig afgjordt på
erske alperna. Se Alperna. esTd, stad i Armenien.
Se Bajasid.
Preussens sida. I Sept. s. å. öppnades underhandlingar
om B:s anslutning till Nordtyska förbundet, och
dessa afslötos genom fördraget af d. 23 Nov. 1870,
hvilket upptog B. i förbundet. Dervid betingade sig
dock B. en särskild undantagsställning och flere
suveräna rättigheter, som ej tillkommo någon annan
af förbundets stater. Efter häftiga ö överläggningar
i den bajerske landtdagen blef fördraget af densamma
antaget, d. 21 Jan. 1871, och från d. l Febr. inträdde
B. i förbundet. Vid de derpå följande valen till
den tyske riksdagen befunno sig ultramontanerna
i minoriteten. De kyrkliga förhållandena bragte
emellertid samtidigt ett nytt jäsningsämne in i det
offentliga lifvet. Det var striden angående dogmen
om påfvens ofelbarhet, hvilken dogm häftigt angreps
af prof. Döllinger. Denna strid framkallade äfven
en partiel ministérförändring till Döllingers och
"gammalkatolikernas" förmån. I allmänhet har Bajern i
sin kyrkopolitik anslutit sig till Preussen, oaktadt
de svårigheter, med hvilka regeringen haft att kämpa,
då större delen af landets befolkning är katolsk
och den ultramontana agitationen der bedrifves med
stor skicklighet.
Bä
Bä
Bä esid, namn på två turkiska sultaner. Se Baj asid.
Bajkäl (Turk. Bei-kul, "rik sjö"), en i södra
Sibirien, guvern. Irkutsk, belägen sjö - näst Kaspiska
hafvet och Aral den störste af Asiens insjöar, 623
kilom. (85 mil) lång och med en bredd, som vexlar
mellan 15 och 82 kilom. (2 och 11 mil). B. är en
bergsjö med sött vatten, belägen på en höjd af mer
än 390 in. (1.300 f.) öfver hafvet och rundt omkring
omgifven af höga och branta berg, bl. a. de på hans
östra sida uppstigande Bajkal-bergen. Han mottager
en mängd tillflöden, af hvilka Öfre Angara, Bargusin
och Selenga äro de betydligaste. Afloppet bildas af
Nedre Angara, som utströmmar i sjöns sydvästra hörn
och går mot n. v. till Jenisej. B:s stränder erbjuda
blott en enda trygg hamn, näml. vid Kap Kor-binskoi
på sydöstra sidan. Sjöfarten, som drifves både med
ångbåtar och segelfartyg, är ganska liflig, men
försvåras dels af bristen på goda hamnar, dels af de
häftige f j all vindar, som tidtals rasa der. Ett
stort hinder för den samma är äfven en vid Nedre
Angaras utflöde befintlig klippbank, som sträcker sig
tvärs öfver floden från strand till strand och tvingar
de från sjön eller från Irkutsk kommande fartygen att
företaga en omlastning. En särskild vigt för den stora
samfärdseln har B. derigenom att den från Kiachta vid
den kinesiske gränsen kommande karavanvägen utmynnar
på dess södra sida. B., som har ett ovanligt stort
djup, är mycket rik på fisk, i synnerhet lax och stör.
Bajo CCO, plur. Bajocchi [-jokki], romerskt
kopparmynt, hvaraf 100 gå på en scudo (^=3,62 kr). Det
finnes äfven dubbla och halfva ba-jocchi.
Bajoire [basjoä"r], Fr., mynt med två bakom hvarandra
stående bröstbilder, af hvilka den ene nästan täckes
af den andre. Sådana mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
