- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1475-1476

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balder - Balders drömmar - Baldini, Baccio - Baldovinetti, Alesso - Baldrian, bot. Se Valeriana - Baldriansyra, kem. farmak. Se Valeriansyra - Baldringe - Balduin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1475

Balders drömmar-Balduin.

1476

sitta i högsätet. På Härmods "begäran att Balder
skulle få rida hem med honom svarade Hel, att
om alla ting i verlden, både lefvande och döda,
begräto Balder, skulle han få återkomma till åsarna,
men annars icke. Balder blef nu begråten af hela
skapelsen; endast jättekvinnan Tack (Fornn. ^ö’kk)
sade sig fälla torra tårar öfver Balders bålfärd,
och Hel fick således behålla honom. Jättinnan Tack
var ingen annan än Loke, som vållat allt ondt bland
gudarna. Balder var så älskad, att ej allenast åsarna
och andra blida makter, utan äfven många rimtursar
och berg-resår infunno sig vid hans likfärd. Bålet
restes på hans skepp Kinghorne, som sköts ned i
sjön af jättinnan Hyrrocken. Bålet vigdes af Tor med
hammaren Mjölne. Balders maka, Nanna, dog af sorg, då
hans lik blef utburet på skeppet, och hon blef lagd på
bålet vid sin make. Dit lades också guldringen Dröpne
(Fornn. Draupnir], fruktbarhetens symbol, men Balder
återsände honom med Härmod till Oden.

Såsom många andra gudasagor fordrar äfven Baldersmyten
en dubbel förklaring: en fysisk och en etisk. Balder
är en personifikation af det klara, rena sommarljuset,
det nödvändiga vilkoret icke blott för naturens
yppighet och fägring, utan för allt fysiskt lif. Den
blinde Had kan uppfattas såsom vintermörkrets
representant, och den ständiga vexlingen mellan
den ljusare och den mörkare årstiden har helt visst
ursprungligen legat till grund för myten om Balder
och Had. Enligt denna uppfattning skulle dock Balder
hafva åter vändt hvart år från Hel till åsarna, men
då myten uttryckligen betonar, att Balder aldrig
kommer åter från Hel förr än efter Ragnarök, så
har man dervid med sin betraktelse kommit in på det
andliga området. Baldersmyten hade ock säkerligen
för nordbon en öfvervägande etisk betydelse. Balder
är sålunda i synnerhet det andliga ljuset; han är
heligheten, renheten, fromheten, rättfärdigheten. Men
sedan ondsokan smugit sig in i Asgård, sedan Loke
upptagits i åsarnas förbund och alla de öfrige
gudarna blifvit skuldbelastade och syndbesmittade,
framstår Balder såsom allt för litet harmonierande
med sin omgifning, för att han skulle för evigt
förblifva hos denna. Med hans död är gudarnas och
den nuvarande verlds-ordningens undergång i Ragnarök
oåterkalleligen gif-

| | ven. Det godas
se-

ger och det ondas

tillintetgörelse inträder först i den nya verlden, der
enligt Talans vittnesbörd Balder, försonad med Had,
skall i evig sällhet bebo allfaders segerboningar.

Att Balder, ehuru han tänktes vara död, ändock var
föremål för dyrkan och tillbedjan, bevisas bland annat
af ett ställe i den bekanta Fridtjofssagan. Hans minne
fortlefver äfven i några ortnamn både i Skandinavien
och Tyskland.

Baldersmyten har blifvit dramatiskt behandlad af
Evald och Öhlenschläger samt gifvit Gade ämne till
en större tonskapelse. Plastiska konstverk med ämne
från Balderssagan äro Fogelbergs berömda staty af
Balder, i gudaförsamUngen väntande på de skott,
som skola genomborra

hans bröst, samt Qvarnströms grupp: Loke, som riktar
Hads båge (se de båda fig.). ih. w.

Balders drömmar (Fornn. Baldrs draumar)
1. Vegtams-kvida, en bland de vackraste och mest
formfulländade sångerna i den äldre eddan.

Bal dm i, Baccio, en af Italiens äldste
kop-parstickare, lefde under 1400-talets senare
halft. Bland hans gravyrer må nämnas nitton
kopparstick till en 1481 i Florens utgifven upplaga
af Dantes "Divina commedia".

Baldovine’tti, Alesso, italiensk målare,
D. Ghirlandajos lärare, f. 1427 i Florens,
d. derstädes 1499. Han tillhörde den grupp
af florentinska målare, som, ännu innan det
fulländade van Eyckska oljemåleriet var kändt
i Italien, sträfvade att medelst införandet af
nya bindemedel höja och fullkomna den dittills
brukliga tempera-tekniken. Med kärlek och flit
behandlade B. landskapssceneriet, i hvilket likväl
luftperspektivet ännu saknas. Han egnade sig äfven
åt mosaikmåleri.

Baldrjan, bot. Se Yaleriana.

Baldriansyra, kem. farmak. SeYalerian-syra.

Baldringe, socken i Skåne, Malmöhus län, Herrestads
härad. Arealen 2,240 hekt. (4,538 tnld). 16Va mtl. 494
innev. (1875). Annex till Högestad, Lunds stift,
Ljunits och Herrestads kontrakt.

Baiduin. A) Konungar af Jerusalem: 1) B. I,
reg. 1100-1118, Gottfrids af Bouillon yngste bror,
f. 1058, deltog i det första kors-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free