- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1477-1478

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balduin - Baldung, Hans - Bale - Bale, John - Baleariska öarna - Balen, Hendrik van - Balestrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tåget, men skilde sig i Syrien från hufvudhären
och eröfrade för egen räkning Edessa. Efter
broderns död, 1100, blef B. konung af Jerusalem.
Han var en kraftig herskare och utvidgade
riket genom eröfringar. Död 1118 på ett
ströftåg mot Egypten. - 2) B. II, reg. 1118-31,
den förres kusin, förut grefve af Edessa,
var redan gammal, då han uppsteg på tronen,
och sökte mera genom klok försigtighet än
krigiska företag värja riket. Han afled 1131
och efterträddes af sin måg, grefve Fulko af
Anjou. - 3) B. III, reg. 1143-62, Fulkos
son och efterträdare, f. 1129, stod i början
under sin moders, Melisendas, förmynderskap,
men befriade sig egenmäktigt från detta. Han
var ett mönster af ridderlighet och stod i
sådant anseende, att till och med sarasener gingo
i hans tjenst och stredo under korsfanan. De
angripande grannarna slog han tillbaka, och
äfven efter vunnet lugn styrde han riket med
duglighet. B. afled 1162, endast 33 år gammal,
troligen förgiftad af en sarasensk läkare. Hans
regering var det kristna riddareväsendets sista
maktutveckling i österlandet. Han efterträddes
af sin bror Amalrik, som afled 1173. - 4)
B. IV, Amalriks son, reg. 1173-83, och 5)
B. V, B. IV:s systerson, reg. 1183-87, voro
obetydliga regenter.

B) Latinska kejsare i Konstantinopel:
1) B. I, grefve af Flandern, blef efter
Konstantinopels eröfring af korsfararna (1204) utropad
till det "latinska kejsaredömets" herskare, men
råkade redan 1205 i fångenskap hos bulgarerna
och blef under fångenskapen dödad. - 2)
B. II, den förres systerson, den siste latinske
kejsaren, reg. 1237-61, var en svag regent,
som störtades af Mikael Paleologos, hvilken
återupprättade det bysantinska kejsaredömet.
Han dog 1272.

Baldung, Hans, äfven kallad Grien l. Grün
(l. Grün-Hans), tysk målare, kopparstickare
och formsnidare, f. mellan 1475 och 1480 i Gmünd
i Schwaben, d. 1545 i Strassburg. Han var
Dürers vän och lärjunge. Kort före sin död
blef han medlem af det stora rådet i Strassburg.
Af hans verk, hvilka särskildt utmärka
sig genom en skön användning af klär-obskyren,
är det 1516 fullbordade högaltaret i Freiburgs
münster det förnämsta. I Stockholms nationalmuseum
är utstäldt ett rart formsnitt: Ecce
homo, sign. 1511.

Bale, en berömd svensk runristare, som lefde
vid tiden för kristendomens införande i
Sverige, ristade en mängd runstenar, i synnerhet
i Upland.

Bale [bél], John (Lat. Balæus), engelsk biskop
och andlig skald, f. 1495 i Suffolk.
Redan tidigt slöt han sig till den reformatoriska rörelsen i England och
måste till följd deraf fly till Flandern. Efter en
åttaårig vistelse der återkallades han till England
under Edvard Yl och fick 1552 biskopsvärdigheten i
Ossory i Irland. Hatad i detta land för sin lutning
åt protestantismen, måste han efter Edvards död fly
derifrån och kom efter vexlande öden till Basel,
hvarifrån han slutligen, efter drottning Marias död,
återvände till sitt fädernesland. Dock in-

trädde han ej vidare i sitt biskopsämbete, utan fick i
stället ett prebende vid katedralen i Canterbury. Han
dog 1563. - En egendomlighet i Bale’s sätt att
strida mot katolicismen var, att han använde dramats
form. I allt skall han hafva skrifvit 19 dramer, bland
hvilka må nämnas det i London 1838 bekantgjorda Kynge
Johan. Det poetiska värdet i B:s arbeten anses icke
vara synnerligen stort; större är deras betydelse i
moraliskt och religionshistoriskt hänseende. B. utgaf
äfven värdefulla samlingar af britiska biografier.
G. o. L.

Baleäriska öarna (Balearerna) är namnet på en ögrupp
i Medelhafvet, utanför Spaniens kust. Ögruppen,
som tillsammans med Pityu-serna utgör den spanska
prov. Balearerna, består af två större öar,
Mallorca och Menorca, samt tre mindre: Cabrera,
Dragonera och Conejera. Arealen 4,856 qv.-kilom. (87
qv.-mil). 289,229 innev. (1870). Öarna äro bergiga med
branta kuster, som hafva flere förträffliga hamnar,
bl. a. den stora redden vid hufvudstaden Palma, på
syd vestra kusten af Mallorca, samt Puerto Mahonpå
Menorca, båda tillika starkt befästa. Klimatet är
särdeles mildt och jordmånen, i synnerhet på det
större och jämnare Mallorca, ganska fruktbar. De båda
större öarna frambringa också säd, vin, sydfrukter,
lin och hampa i myckenhet. Jämte jordbruk utgöra
silkesodling, boskapsskötsel, sjöfart och fiske
vigtiga näringskällor. - Efter att i forntiden hafva
tillhört fenicerna, kartagerna och romarna och efter
att sedan hafva lydt vexelvis under vandalerna,
östromerska kejsaredömet, pisanerna och araberna,
blefvo nämnda öar 1229 ett sjelfständigt rike,
"konungariket Mallorca", men införlifvades 1343
med Aragohien och kommo 1516 med detta land till
Kastilien. Under det spanska successionskriget
eröfrades Menorca af engelsmännen, som behöllo ön
till freden i Yersailles 1783, då hon åter-lemnades
till Spanien,

Balen, Hendrik van, holländsk målare, L 1560
i Antwerpen, d. derstädes 1632. Hans för det
mesta små, men figurrika mytologiska och bibliska
framställningar, till hvilka Jan Breughel vanligen
målade bakgrunden (landskapet), äro väl komponerade
och utmärka sig genom sorgfälligt utförande och frisk
kolorit Han var den namnkunnige van Dycks lärare»

Balestrand, prestgäll i Sogn i Norge, bekant genom
sagan om Fritjof och Ingeborg samt för sin storartade
natur. Det ligger ungefär vid midten af Sognefjorden
och består dels af ett framskjutande parti på dennes
södra sida, annexet Yangsnäs (som möjligen är sagans
Framnäs), dels af en fruktbar och väl odlad trakt
på fjärdens norra sida (det egentliga Balestrand),
som utgör den störste delen af huf-vudsocknen,_
Tjugum, dels af de vilde sidofjordarna Äsefjorden,
Yetlefjorden och Fjär-landsfjorden, hvilka
särskildt äro bekanta för sina storartade glaciérer
("isbräer"). Midt emot det egentliga Balestrand -
hvars namn sägnen (hvilken kanske är af yngre datum än
Tegnérs dikt) vill sätta i förbindelse med kung Bele,
som (enligt samma källa) skall vara begrafven

47*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free