Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bancroft, George - Band - Banda - Banda - Banda - Bandage - Bandaksvandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1505
Band-Bandaks-vandet.
1506
land, England, Schweiz och Italien återvände j han
1822 till Amerika, der han i början egnade sig åt
undervisning. Detta lefnadskall öfvergaf han efter
några år för att uteslutande egna sig åt politiken
och historiska studier. 1838 utnämndes han till of
v er tulldirektör (collector) i staden Boston och
innehade detta ämbete till 1841. Presidenten Polk
gjorde honom 1845 till sjöminister samt 1846 till
amerikanskt sändebud i London, der han stannade till
1849. Följande året vistades han i Paris och begagnade
sin tid der liksom i London till flitiga forskningar i
arkiven. Efter sin hemkomst (l850) afböjde han många
år alla offentliga anställningar och sysselsatte sig
uteslutande med sitt stora verk History of the United
states, som i 10 band behandlar unionens historia
från Nord-Amerikas upptäckt till frihetskrigets slut,
1782. Af de första banden hafva i Amerika utkommit
tjugo upplagor. - B. är ostridigt den mest utmärkte
framställaren af Amerikas historia. Med en omfattande
och klar blick förenar han grundliga källstudier,
djup kunskap om Europas andliga och politiska lif och
rik statsmanna-erfarenhet. Hans stil är ädel och varm,
om ock något för mycket blomstrande. Från 1867 till
1874 var B. amerikansk minister i Preussen och hos
Nordtyska förbundet. F. n. är han bosatt i Washington.
Band, någonting att binda med, något som binder.
1) Skeppsb. Krumma timmer eller grofva
jernskenor, hvilka sättas i fartygets skarpare
delar, för att sammanbinda bägge skeppssidorna med
hvarandra. Då banden äro af trä, bröstas de öfver
kölsvinet och stäf-följarna, fogas emot garneringen
(inre beklädnaden) och sträcka sig så långt på ömse
sidor om medellinien, som fartygets form och
virkets beskaffenhet medgifva. Allt efter de
ställen,, der de anbringas, få banden olika namn:
bottenband, hvilka sitta i skärpen for och akter
oin den siste helbotten-stockeri-, däcksband sitta
på höjden af hvarje däck och utgöra tillika stöd
för däcksplankornas ändar; klysband komma straxt
nedom klysen; hvalfband bröstas öfver hvalftimren;
katt-spårband eller mastspår sitta midt under eller
på för- och akterkant om mastfötterna.
Bogband kallas (å större jernfartyg) de plåtar, som
- i ändamål att förstärka och förbinda for-skeppet
längst fram vid för-stäfven - g! ungefär horisontal
riktning från förstäfven bort till det främsta
vattentäta skottet och medelst hörnjern äro
förenade med nämnda skott samt med spanten och
bordläggningen inom förenämnde del af bogen.
B. N.
2) Musikt. De fina spjälar, som
gå tvärs öfver gitarrens gripbräde och
utvisa de punkter, der strängarna skola
nedtryckas för att ange vissa toner.
A. L.
3) Anat. Band L Ligament kallas smalare
eller bredare sträckningar, vanligen af
blandad bindväf och elastisk väf, hvilka förena
särskilda organ eller delar. Oftast och
starkast uppträda de å ställen, der två eller
flere ben mötas, såsom kring ledgångar - de band,
som under dessa förhållanden förekomma
Tryckt den */io 76.
inom menniskokroppen, skildras i syndesmo-logien
(bandläran) -; de stärka der delarnas sammanhang
och tjena rätt ofta såsom medel att hämma allt för
vidsträckta rörelser. Sådana band finnas ock å en
del inelfvor, i mer eller mindre mån fästande dem
vid om-gifningen. Dessa band äro dock af annan
natur, än öfverdragna med serös eller slemhinna,
än utgörande endast fördubblingar af sådana
hinnor. Såsom exempel må nämnas tungbandet.
G. v. D.
Banda, Ital., musikt. 1) "Janitsjar-musik"
af larmande blås- och slaginstrument. - 2) Den
harmonimusik, hvilken i somliga operor ("Nor-ma",
"Rigoletto", "Profeten" m. fl.) placeras på sjelfva
scenen. - 3) Gruppen af slaginstrument i orkestern.
A. L.
Banda. 1) Kike i Afrika, Öfre Guinea, n. v. om
Asjanti, med hufvudstad af samma namn. - 2) Britiskt
distrikt i nordvestra Indien, prov. Bundelkund. - 3)
B. oriental, f. d. namnet på Uruguay. - 4) Ögrupp. Se
Banda-öarna. Banda (Cavalieros de la banda, Equites
fascice riibrce, riddare af den röde bindeln), spansk
riddareorden, stiftad 1330, för dem bland den högre
adelns yngre söner, som tjenat i 10 år vid hofvet
eller under lika lång tid kämpat mot morerna. Orden
uppnådde sin högsta blom-string vid slutet af 14:de
årh., sjönk derefter och upphörde af sig sjelf under
Filip Y.
Bandage [-äsch], Fr., med., kan i viss mån
öfversättas med förband. Likväl nyttjas ordet
bandage uteslutande om mera sammansatta förband,
d. v. s. sådana, som ej afse skyddandet af
sår, utan reglerandet af skefställningar eller
missbildningar af någon kroppsdel, de må hafva
uppkommit af hvilken orsak som hälst. I synnerhet
gäller detta om de s. k. "ortopediska" apparaterna.
ESI-.
Bandaks-vandet (-vattnet), insjö i Telemarken,
Bratsbergs amt i Norge, belägen 60 m. (202 f.) öfver
hafvet. B. samt de i omedelbart samband med densamma
stående insjöarna Hvi-tesejd- och Flåvand hafva en
längd af nära 60 kilom. (7-8 mil) och ett ytinnehåll
af omkr. 3,150 hekt. (6,378 tnld). Alla tre sjöarna
befaras af flere ångfartyg, som stå i regelbunden
förbindelse med ångbåtslinierna på de öfrige
telemarkske insjöarna och kanalerna. I B. utfaller den
från det högt belägna Totakvand kommande Songa-elfven,
hvilken, efter att hafva genomflutit denne sjö,
ytterligare fortsätter sitt lopp och slutligen, sedan
hon tillrygga-lagt en våglängd af 175 kilom. (15,5
norska mil), vid Ulefors faller ut i Nordsjön (se
d. o.). Under sitt lopp upptager Songan flere mindre
vattendrag och bildar sålunda afloppet för en stor
del af norra Telemarkens vattensystem. Bandaks-vandet
besökes nu årligen af en mängd resande, som ditlockas
af de vackra och delvis storartade omgifningarna.
På södra stranden, i Bandaks-lierna, har man gjort en
storartad väganläggning, som förer till södre delen
af Telemarken, under det att från Dalen, vid sjöns
vestre slutpunkt, en utomordentligt brant väg förer
den resande till Eids-borgs träkyrka, som är belägen
660 m. (2,217
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
