Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baptist - Baptisterium - Bar - Bar - Bar - Bar - Bar, Karl Ludvig von - Bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms och Skånes. Med undantag af församlingen i
Yåmhus hafva baptisterna icke ingått till K. M:t med
ansökningar att blifva erkända af staten, emedan de
ej anse sig kunna lofva att samvetsgrant hålla ens
1873 års dis-senterlag, såsom’ ställande flere rent
kyrkliga handlingar i beroende af statsmakten.
För predikanters utbildning upprättade de svenske
baptisterna 1866 "Betel-seminarium", under ledning
af en svensk, K. O. Broady, hvilken, efter att
hafva tjenat som öfverste under inbördes kriget i
Amerika, nämnda år återkom till Sverige. I detta
seminarium hafva sedan början 62 elever varit
inskrifna. 1875 undervisade baptisterna 2,115
barn i 57 egna hvar-dagsskolor och 16,183 barn i
söndagsskolor. F. n. utgifva de i Sverige 7 periodiska
skrifter.
I Norge hafva baptisternas åsigter spridt sig sedan
1858, hufvudsakligen genom svenska predikanter. Der
finnas nu 17 församlingar med 418 medlemmar, spridda
från Kristiania längs kusten till Tromsö, der den
största församlingen finnes.
I Finland uppstod en baptistförsamling först på Åland,
dit en predikant från Stockholm begaf sig under
Krim-kriget. Sedan dess hafva 8 nya församlingar
uppstått i långt skilda delar af landet.
I Asien, Afrika och Australien hafva baptisterna
utbredt sig dels genom engelska kolonister, dels
genom missionärer, hvilka hafva sitt förnämsta
verksamhetsfält i Asien.
I Indien voro baptisterna i viss mening förelöpare
för vår tids evangeliska mission, då engelsmannen
William Carey, trots Ostindiska kompaniets förbud,
1793 utgick till Bengalen och amerikanen A do ni ram
Judson 1813 började verka i Birma. Uti Indien finnas
nu 411 församlingar med 24,000 medlemmar äfvensom tre
skolor för infödda predikanter. Ensamt i förening
med den amerikanska missionen stå 110 amerikanska
missionärer och 509 infödda predikanter. Äfven i Kina,
Japan, Syrien och Palestina verka baptistmissionärer.
De reguläre baptisterna i hela verlden uppgå, enligt
befintliga uppgifter, till ett antal af 2,215,620,
hvarvid dock bör ihågkommas, att de, såsom icke
barndöpande, räkna på ett helt annat sätt än andra
samfund. De öfriga slagen af baptister i Amerika
skulle öka siffran med mer än en half million.
A. D.
Baptistérium (Grek. baptistérion, badställe,
dopcell), Lat., dopkyrka,, dopkapell, en
i medeltidens arkitektur förekommande byggnad, i
hvilken döpelseakten förrättades. Sådana byggnader, i
regeln helgade åt Johannes döparen, voro oftast runda
eller åtta-kantiga och försedda med kupoltak. I midten
fanSQ en cistern eller bassäng, hvilken sedermera, då
barndopet blifvit vanligt, ersattes af dopfunten. Uti
Italien bibehöll sig ganska länge bruket att bygga
baptisterier, och detta land eger också en mängd
berömda dopkyrkor i Eom (Lateranens), Florens, Pisa,
Kavenna, Parma m. fl. st. - Med bap-tisterium förstår
man äfven sjelfva döpelseakten.
Bar, sjöv., från engelskan lånad benämning på en
utanför en hamn eller flodmynning bil-Tryckt den
13/10 76.
dåd sandbank o. d., som försvårar
och stundom förhindrar inseglingen.
R. N.
Bar 1. Barrois, gammalt franskt feodalland, beläget på
ömse sidor om Marnes biflod Or-nain, nu deladt mellan
depart. Meuse och Meurthe et Moselle. B. styrdes i
äldre tider af grefvar. En af dem, Eobert, gjorde 1355
landet till hertigdöme; hans son Henrik skänkte det
1419 till konung Kené af Anjou, och genom dennes gifte
med Isabella, dotter till hertig Karl I af Lothringen,
blef B. förenadt med sistnämnda land och kom sedan med
detta till Frankrike. Hufvudstaden var B ar-1 e-du c.
Bar ingår i namnet på flere städer i Frankrike,
bland hvilka de förnämste äro följande: 1)
B.-le-duc, hufvudort i franska depart. Meuse,
vid floden Ornain. 15,175 innev. (1872). Betydande
bomullsfabriker, färgerier och bryggerier. - 2) B.-s
ur-Aube, stad i franska depart. Aube, vid floden
Aube. 4,453 innev. (1872). Liflig handel med säd,
vin, timmer och bran vin. .- I närheten af denne stad
segrade fransmännen 1814 öfver de allierade.
Bar, stad i ryska guvern. Podolien, kretsen
Mohilev. 8,077 innev. (1871). Det är märkvärdigt
genom den konfederationsakt, som der undertecknades
d. 29 Febr. 1768 af en del polska adelsmän, som
.ville motarbeta det ryska inflytandet vid polska
hofvet. Biskop Adam Kra-sinski var upphofsmannen till
företaget, och starosten Josef Pulavski var ledaren
deraf. När ryssarna d. 28 Maj 1768 stormade B.,
drogo sig de konfedererade in på turkiskt område. De
förklarade Polens konung afsatt, och det var af
deras anhängare, som denne fördes bort från Yarsjav
1771. Först 1772 förmådde ryssarna undertrycka
konfederationen.
Bar, Karl Ludvig von, tysk jurist, f. 1836 i Hannover,
utnämndes 1866 till professor i kriminal- och
process-rätt vid universitetet i Rostock, hvarifrån
han 1868 kallades i samma befattning till Breslau. Han
har utgifvit flere juridiska arbeten.
Bara. 1) Härad och tingslag i Skåne, Malmöhus
län. Arealen 28,844 hekt. (57,688 tnld). 31143/80
fm. rntl (enl. 1825 års jordebok). 16,217
innev. (1875). Häradet utgöres af följande socknar:
Stora Uppåkra, Flackarp, Tottarp, Brågarp, Nefvishög,
Görslöf, Bara, Mölleberga, Lyngby, Genarp, Bjershög,
Hyby och Skabersjö, hvartill komma delar af Lomma,
Knästorp, Kyrk-heddinge, Esarp och Burlöf. - 2)
Kontrakt i Lunds stift. 23,202 innev. (1875). Det
utgöres af följande pastorat: Lyngby med Genarp och
Gödelöf, Svedala,. Hyby, Skabersjö med Törringe,
Bara med Mölleberga, Kyrkheddinge med Esarp,
Knästorp med Tottarp, Görslöf med Särslöf,
Burlöf, Stora Uppåkra med Flackarp, Bjershög
med Oxie, Brågarp med Nefvishög, och Lomma. - 3)
Socken i Skåne, Malmöhus län, Bara härad. Arealen
1,810 hekt. (3,666 tnld). 3411/16 ofm. 263/i6 fm-
mtl. 1,042 innev. (1875). Tillsammans med Mölleberga
utgör B. ett patronelt pastorat af 2:dra kl., Lunds
stift, Bara kontrakt. - 4) Socken i Gotlands norra
härad. Arealen (med Hörsne) 3,652 hekt. (7,397
tnld). 428 innev. (1875). Annex till
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
