Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnvatten - Barnvärk. Se Värk - Baroach, stad i engelska Ostindien. Se Barotsch - Barocci, Federigo - Baroche, Pierre Jules - Barock - Baroda - Barograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detsamma for klämning och stötar samt gör dess rörelser
mindre besvärliga för modern, bevarar nafvelsträngen
för tryck, genom hvilket blodomloppet eljest
lätteligen skulle hämmas och fostrets lif förkortas,
samt bidrager slutligen till fostrets lyckliga
framkomst till verlden, i det att vid lifmoderns
sammandragningar ägghinnorna (hvilka innesluta
barnvattnet) i form af en blåsa tränga in uti och
uttänja lifmodermynningen. Flere äldre och äfven
nyare författare mena, att barnvattnet bidrager till
fostrets näring, enär icke obetydliga qvantiteter
deraf nedsväljas – en mening, som likväl saknar bevis.
M. S-n.
Barnvärk. Se Värk.
Baroach [baråtsch], stad i engelska Ostindien. Se
Barotsch.
Barocci [baråttji] l. Baroccio, [-råttjå],
Federigo, italiensk historiemålare, f. i Urbino 1528,
d. derstädes 1612, utbildade sig genom studiet
af Rafael och Correggio, men kunde likväl aldrig
frigöra sig från den manierism, som utmärker de
italienske målarna vid tiden efter de båda nämnde
mästarnas död. B. är affekterad och sliskig. Hans
skuggor gå för mycket i blått, och hans karnation
är nästan rosenröd. Fastän sjuklig till följd af ett
förgiftningsförsök, som hans afundsmän föranstaltade,
utöfvade konstnären ända in på sin sena ålderdom en
trägen och af samtiden högt skattad verksamhet. Taflor
af honom finnas i flere italienska städer samt i
Dresden, München och Paris. Vi påminna här endast om
Korsnedtagningen (Perugia) samt Hagar och Ismael
(Dresden).
Baroche [baro’sch], Pierre Jules, fransk statsman,
f. i La Rochelle 1802, egnade sig åt juridiken och
vann såsom advokat i Paris stort anseende. 1846 blef
han bátonnier (föreståndare för advokatståndet). När
han 1847 blef deputerad, ställde han sig, jämte Odilon
Barrot, i den dynastiska oppositionens led och tog
verksam del i reformrörelsen. Under republiken blef
han statsprokurator vid appellationsdomstolen, 1849
medlem af den lagstiftande församlingen och i Mars
1850 inrikesminister,
hvilket ämbete han nedlade i Okt. 1851. Under
kejsaredömet, till hvars upprättande han ifrigt
medverkade, var han först minister utan portfölj,
blef sedermera, 1863, justitieminister, snart derpå
kultusminister och 1864 senator. B. försvarade
med stor talang Napoleons absolutistiska
regeringssystem, men måste i Juli 1869, då kejsaren
utlofvade konstitutionella reformer och till deras
förverkligande Olliviers ministèr bildades, afträda
ur ministèren. Vid kejsaredömets störtande flyktade
B. till ön Jersey, der han dog d. 2 Nov. 1870.
Barock (troligen beslägtadt med Fr. roche, klippa),
förvrängd, smaklös, orimlig, besynnerlig. Inom
konsthistorien förstås med barocken l. barockstilen
den stilriktning, som uti Italien efterträdde den
teoretiserande sen-renaissancen och sedermera, mellan
1580 och 1780, beherskade den europeiska konsten. Om
denne stil, se Bildhuggarekonst och Byggnadskonst.
Baroda. 1) Engelsk vasallstat, tillhörande
presidentskapet Bombaj i Främre Indien. – 2) Hufvudstad i nämnda land. Omkr. 150,000 innev. Präktigt palats.
Barograf (af Grek. baros, tyngd, och grafein,
skrifva) 1. Sjelfregistrerande barometer,
meteor., kallas en apparat, som sjelf antecknar
barometerståndet. Anteckningarna kunna ske
kontinuerligt, i hvilket fall skriften, som framkommer
på ett rutadt papper, har utseende af en kroklinie,
hvars bukter angifva barometerns variationer (Secchis,
Wilds och andras sjelfregistrerande barometrar),
eller ock kunna observationerna ske på vissa bestämda
mellantider, i hvilken händelse barometerstånden
angifvas antingen genom punkter, hvilkas läge på
papperet är beroende af barometerhöjden (Hipps
barograf, Theorells äldre registrerings-apparater),
eller genom verkliga tal, hvilka apparaten trycker på
en pappersremsa (Theorells nyare apparat). Barografen
ingår ock såsom en vigtig beståndsdel i meteorografen
(se d. o.), hvilken samtidigt registrerar allt
det förnämsta, som de meteorologiska instrumenten
angifva. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
