- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
15-16

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bart, Jean - Bartelslägtet - Bartenstein - Bartfeld - Barth, Jean, fransk sjöhjelte. Se Bart - Barth - Barth, Kaspar von - Barth, Christian Gottlob - Barth, Heinrich - Barthélemy, Jean Jacques - Barthélemy, Auguste Marseille

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stort rykte för djerfhet, att Ludvig XIV antog
honom till skeppslöjtnant. 1695 blef han
tillfångatagen af engelsmännen, men lyckades
undkomma. Då konungen förebrådde honom, att han
låtit fånga sig, skyndade B. till Dünkerken
och företog mot engelsmännen, som blockerade
denna hamn, en lycklig kryssning. Konungen
utnämnde honom då till högste kommenderande för
en eskader. B. tackade endast med dessa ord:
"Sire, deri gör Ni väl", och han visade sig genom
nya bedrifter värdig denna utmärkelse. Han dog
1702 i Dünkerken, der sedermera en minnesvård
upprestes åt honom. Hans frimodiga, rättframma
väsende jämte hans orubbliga kallblodighet och
oförvägna tapperhet gjorde honom till typ för
en äkta sjöbuss.

Bartel-slägtet, Phycis, zool., ett slägte af
torskfiskarnas familj, liknar långorna, men har
hvar och en af bukfenorna reducerad till formen
af en i spetsen klufven tråd. En art af detta
slägte, den vanlige, barteln, Phycis blennioides,
som egentligen tyckes tillhöra de yttre
hafstrakterna kring södra och mellersta Europa,
träffas dock någon gång äfven vid Norges kuster.
F. A. S.

Bartenstein, stad i preussiska regeringsområdet
Königsberg, vid floden Alle. 5,879
innev. (1871). Det var hufvudorten i det gamla
Bartenland, hvilket omfattade de nuvarande
kretsarna Friedland, Rastenburg och Rössel.

Bartfeld (Bartfa), fristad i ungerska komitatet
Saros, nära den galiziska gränsen. Omkr. 5,000
innev. Det är kändt för sina mineralkällor,
med hvilkas vatten drifves en liflig handel.

Barth, Jean, fransk sjöhjelte. Se Bart.

Barth, stad i preussiska regeringsområdet
Stralsund (Pommern), vid Östersjön. 6,145
innev. (1871). Stort skeppsbyggeri.

Barth, Kaspar von, tysk filolog, f. 1587,
d. 1658. Han utgaf Adversaria i 60 böcker (1624),
en samling kritiska anmärkningar och förklaringar
till de gamles skrifter.

Barth, Christian Gottlob, tysk teolog, f. i
Stuttgart 1799, d. 1862. Han grundade i Kalw den
bekanta Kalwer-missions-verein, som utvecklat
en stor och välsignelserik verksamhet för
bibelordets spridning och för missionen. Han
författade en mängd, hufvudsakligen för barn
afsedda berättelser, hvilka till stor del
äro öfversatta på svenska. Mest spridda äro
hans Biblische geschichten (1832), hvilka under
titeln "Biblisk historia" (1848, 4:de uppl. 1864)
begagnas vid kristendoms-undervisningen i flere
svenska läroverk.

Barth, Heinrich, tysk resande, f. i Hamburg 1821,
företog 1845 en resa till norra Afrika, Palestina
och Mindre Asien samt återvände hem efter tre års
frånvaro. 1849 anslöt han sig till Richardsons,
af den engelska regeringen utrustade, expedition
till Central-Afrika. Från denna expedition skilde
sig B. i Jan. 1851 och fortsatte derefter på
egen hand sina undersökningar. Dessa omfattade
en sträcka af omkr. 24 bredd- och 20 längdgrader
(från Bagirmi i ö. till Timbuktu i v. och ända
till Andamara i s.). I Aug. 1855 återvände
B. öfver Tripolis till Europa. Sedermera fortfor
han att göra resor

på kortare tid (till Mindre
Asien, Spanien, Turkiet m. fl. st.) ända till sin
död, 1865. 1863 blef han professor i Berlin och
verkade der äfven som president i det geografiska
sällskapet. – B. har bl. a. utgifvit Reise und
entdeckungen in Nord- und Central-Afrika
(5 bd,
1857–59).

Barthélemy [-mi]. 1) Jean Jacques B., fransk
fornforskare, f. 1716 i Provence, d. 1795 såsom
direktör för det kungliga medaljkabinettet i
Paris. 1754–57 företog han med kungligt understöd
en resa i Italien och kom derunder i stor ynnest
hos Choiseul (sedermera minister), hvilken genom
ett årligt understöd satte honom i tillfälle
att, ostörd af näringsbekymmer, egna sitt lif
åt lärda arbeten. Revolutionen beröfvade honom
större delen af hans inkomster, och han var
nära att blifva ett af hennes offer. Särdeles
förtjenstfulla äro B:s undersökningar om
det palmyrenska alfabetet och om feniciska
mynt, hvilka undersökningar innehållas i hans
Oeuvres diverses (1798). Mest bekant är han
för sin Voyage du jeune Anacharsis en Grèce
(1788; se Anacharsis), hvilken bok öfversattes
på nästan alla europeiska språk (på svenska,
1825–26, efter Meyniers sammandrag, 2 dlr). –
2) François, markis de B., fransk statsman,
f. 1747, den förres brorson, och uppfostrad
af denne. Han var först legationssekreterare
(bl. a. länge vid den franska beskickningen i
Stockholm), blef sedan minister i Schweiz och
deltog 1795 i fredsslutet i Basel. 1796 vald till
medlem af direktorium, återvände B. till Paris,
men blef efter Augereaus kupp (d. 18 Fructidor)
häktad och, jämte Pichegru, Carnot m. fl.,
dömd till deportation. Han lyckades dock fly
till England. Derifrån återkallades han 1799
af Napoleon och blef af denne 1800 insatt i
senaten. Efter restaurationen blef han pär och
efter "de hundra dagarna" statsminister och
markis. Död 1830.

Barthélemy [-mi], Auguste Marseille, fransk
skald, f. i Marseille 1796, d. 1867, utgaf
redan som ganska ung en Satire contre les
capucins,
men förvärfvade sig kort derefter
ett kungligt stipendium genom en artikel mot
tryckfriheten. Allt ifrån 1822 skref han i
förening med sin vän Méry en mängd satiriska
dikter, mest i en mot regeringen oppositionel
anda. Ehuru B. af Ludvig Filip fick en pension på
1,200 francs, ansåg han sig deraf icke förhindrad
att angripa konungens ministrar samt utgifva
"Némésis" (1831), ett satiriskt, oppositionelt
veckoblad på vers, hvilket dock föranledde
pensionens indragande. Sedan B. slagit om och
1832 försvarat en af regeringens mest klandrade
åtgärder – införandet af belägringstillståndet
– och 1837 blifvit riddare af hederslegionen,
vände sig det allmänna intresset från honom,
och han lyckades ej återvinna det, när han
1844 å nyo började utgifva den oppositionella
"Nouvelle Némésis". Under den senare delen
af sitt lif underlät icke B. att skrifva en
dityramb, så snart någon vigtigare politisk
händelse timat. – Bland hans satirer må nämnas
La Villèliade (1826), Napoléon en Egypte (1828)
och Le fils de l’homme, ou souvenirs de Vienne
(1829). B. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free