- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
27-28

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basalt - Basaltkonglomerat - Basaltmandelsten - Basalttuff, petrogr. Se Basaltkonglomerat - Basar - Basardsjik - Basbasun. Se Basun - Basch - Baschi, Matteo - Baschi-bosuks - Baschiöarna - Baschkirer - Baschlik - Basco l. Amiralitetsön. Se Admiralitetsöarna - Basculesystem - Base ball - Basedow, Johannes Bernhard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

små, blåshål, och derigenom får
bergarten ett slagglikt utseende;
den kallas då förslaggad basalt.
E. E.

Basalt-konglomerat, petrogr., rundade
brottstycken, af merendels något vittrad basalt,
sammanbundna till en fast bergart genom ett
dels kalkigt, lerigt eller kloritiskt, dels af
basaltgrus bestående bindemedel. Förekommer
inom nästan alla basaltregioner. – Nära
beslägtad med basalt-konglomeratet är
basalt-tuff, en tät eller jordartad, smutsigt
gråbrun massa, af fint, tämligen vittradt
basaltmaterial, inneslutande stycken af delvis
sönderdelad basalt och kristaller af flere olika
mineral. Basalt-tuffen finnes tillsammans med
basalt i Vogelsgebirge, norra Böhmen o. s. v.
E. E.

Basalt-mandelsten, petrogr. Då basalten,
såsom på vissa trakter eger rum, i sin massa
innesluter ett antal blåshål eller oregelbundna
små håligheter, fyllda med olika mineral-ämnen
(kalkspat, kalcedon, opal m. fl.), får den
namn af basalt-mandelsten, hänsyftande på
dessa mineral-inneslutningars yttre form.
E. E.

Basalt-tuff, petrogr. Se Basalt-konglomerat.

Basar l. Bazar, Arab. och Pers., kallas i
österländska städer ett torg eller en bred
gata, antingen täckt eller försedd med hallar,
upplagsplatsen för alla slags handelsvaror och
medelpunkten för hele stadens affärslif. I
Turkiet och Persien finnes ingen stad utan
en sådan basar. I Europa förstår man med detta
ord en stor byggnad, med en mängd butiker. Basar
användes också i betydelsen af en försäljning,
anordnad för något bestämdt (vanligen välgörande)
ändamål.

Basardsjik, namn på flere orter i Turkiet. 1)
Hadsji Oglu B., starkt befäst stad i turkiska
Donau-ejaletet, s. ö. om Silistria. Omkr. 10,000
innev. Stor marknad i April. – 2) Tatar-B.,
i Rumilien, vid floden Maritsa, n. v. om
Adrianopel. Omkr. 6,000 innev. Liflig handel.

Bas-basun. Se Basun.

Basch (bascha, baschi), Turk., egentl. hufvud,
den förnämste, den högste. Ordet förekommer i
många sammansättningar, synnerligast i titlar,
t. ex. bine-baschi, anförare för en truppstyrka
af 1,000 man; basch-kadun, "öfvergemål", titel
för sultanens rättmätiga hustrur.

Baschi l. Bas si, Matteo, från Urbino, en
minorit-munk, stiftade 1526 kapucin-orden. 1528
valdes han till nämnde ordens generalvikarie,
men afsade sig denna befattning efter ett par
månaders förlopp och vandrade sedan omkring och
predikade. Död i Venezia 1552.

Baschi-bosuks, (Turk., af basch, hufvud, och
bosuk, förderfvad), "galenpannor", oregelbundna
turkiska trupper – dels fotfolk, dels ryttare;
dels frivilliga, dels värfvade – hvilka i
krigstid sammanrafsas från alla delar af det
turkiska riket, utan afseende på ålder eller
frejd. Utan uniform, utan öfning, utan taktisk
indelning och med det uslaste befäl, uppträda
de snarare som banditer än som soldater. Under
Krimkriget och den senaste bulgariska resningen
(1876) gjorde de sig sorgligt ryktbara genom sin
omenskliga grymhet.

Baschi-(Basji-)öarna l. Batanes kallas
den nordligaste lille ögruppen ibland
Filippinerna. Arealen 606 qv.-kilom. (11
qv.-mil). Omkr. 8,000 innev. Dessa öar, som
hafva klippiga kuster, ega fruktbara dalar i det
inre. De betydligaste bland dem äro Bajat, Batan
(med staden San José de Ibana) och Saptang. De
lyda under Spanien.

Baschkirer (egentl. baschhurt, biodlare eller,
enligt andra, "kalhufvade"), folkstam af
tatariskt eller finskt ursprung, boende i
ryska guvern. Perm, Orenburg och Samara. Den
räknar omkr. 500,000 medlemmar. Dessa äro
dels bofasta, dels nomader. Deras språk är en
turkisk-tatarisk dialekt, och islam är deras
religion. Baschkirerna, som i administrativt
hänseende lyda under guvernören i Orenburg, stå
i militäriskt hänseende under en egen
hetman. Männen kunna från sitt 17:de till sitt
45:te år utskrifvas till krigstjenst.

Baschlik (af turk. härledning), ett slags af
kläde eller annat tyg förfärdigad hufvudbonad
för qvinnor.

Basco l. Amiralitets-ön. Se Admiralitets-öarna.

Bascule-systém [-kyl-] l. Baskyl-system (af
Fr. bascule, svänggunga) kallas i politiken det
principlösa regeringssystem, som består i att
genom eftergifter åt än det ena än det andra
partiet söka bereda styrelsen en lugn och för en
allvarsam opposition skyddad tillvaro. Uttrycket
nyttjades först under Ludvig XVIII:s regering,
då ministern Décazes’ politik hallstämplades
dermed.

Base ball [bes bål], ett i Förenta staterna
allmänt omtyckt bållspel. De spelande delas i två
partier, hvartdera bestående af nio personer.

Basedow, Johannes Bernhard, tysk pedagog, föddes
i Hamburg d. 11 Sept. 1723. Han fick en vanvårdad
uppfostran i hemmet, besökte åren 1741–44
gymnasiet Johanneum i sin fädernestad, der han
rönte många kraftiga väckelser af Reimarus,
en af sina lärare, och uppehöll sig derefter
till år 1746 vid universitetet i Leipzig för
att studera teologi och filosofi. Men hvarken
på det ena eller andra stället bedref han några
planmässiga studier, och derför blef hans vetande
alltid lösligt och fragmentariskt. 1753 kallad
till lärare vid Sorö riddare-akademi i Danmark,
förflyttades han, till följd af sina heterodoxa
meningar, till gymnasiet i Altona. Derifrån
utsände han flere teologiska och filosofiska
skrifter (Philalethia,
2 bd, 1763, System der gesunden vernunft,
1765, m. fl.), hvilka invecklade honom i den
häftigaste polemik och hade till följd, att
han förklarades för irrlärare och med sin
familj uteslöts från nattvardens begående.
Trycket af den religiösa intoleransen, Comenii
skrifter och i synnerhet Rousseaus år 1762
utgifna "Emile" föranledde emellertid B. att
vända sig åt ett fält, som då var föga odladt
i Tyskland, men på hvilket uppmärksamheten
var dess lifligare riktad, nämligen
uppfostringsväsendet. År 1768 utkom hans
Vorstellung an


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:27:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free