Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basilan - Basilevs, Grek., konung; namn på den andre arkonten i Athen. Se Arkont - Basilianer - Basilicata - Basilides, gnostiker i Alexandria i 2:dra årh. e. Kr. Se Abraxas-stenar - Basilika - Basilika - Basilisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Basilan, en ö bland Filippinerna, genom
Basilan-sundet skild från Mindanao. Omkr. 13,000
innev. Såväl spaniorerna som sultanen af Sula
göra anspråk på denna ö.
Basilevs, Grek., konung: namn på den andre
arkonten i Athen. Se Arkont.
Basilianer, munkar och nunnor, som följde
de regler och föreskrifter, hvilka år 362 af
Basilius den store uppställdes för munkväsendets
renande och organisering. Namnet basilianer
nyttjades ofta, men oriktigt, om grekiska munkar
i allmänhet.
Basilicata (nu Potenza), provins i
f. d. konungariket Neapel, mellan Taranto-viken
och Apenninerna.
Basilides, gnostiker i Alexandria i 2:dra
årh. e. Kr. Se Abraxas-stenar.
Basilika, Grek. basilike (stoa), Lat. basilica
(domus), egentl. kunglig boning. – 1) Den antika
basilikan var en till domstolsförhandlingar eller
för affärsverksamhet afsedd praktbyggnad. Namnet
basilika nyttjades äfven om förnäma personers
privatpalats. Basilika-byggnadernas form
var af grekiskt ursprung, men deras högre
arkitektoniska utveckling tillhörde den romerska
konsten. Grundformen utgjordes af ett aflångt rum
och en till dettas ena smalsida sig anslutande,
af en halfkupol öfverhvälfd halfcirkelnisch
(tribuna, apsis, concha), i hvilken domstolen
sannolikt hade sin plats. Långhuset var genom
kolonnrader deladt i tre eller fem skepp,
och midtskeppet, som var bredare och vanligen
högre än sidoskeppen, var antingen obetäckt
eller försedt med platt tak, eller, i senare
tid. t. o. m. täckt af korshvalf. Berömda
antika basilikor voro bl. a. Basilica Julia,
B. Fulvia och i>B. Ulpia - alla i Rom. Från
det 4:de årh. e. Kr. härrör troligen den 1846
återställda och sedan dess för kyrkligt ändamål
inrättade basilikan i Trier.
2) Äfven de äldsta kristna kyrkbyggnaderna
och en särskild klass af medeltidens kallas
basilikor. Den kristna basilikans grundform
är lånad från den antika och utgöres sålunda
hufvudsakligen af ett långhus, som af kolonner
eller pelare är deladt i tre eller fem smala
och låga sidoskepp, samt ett bredt och högt,
med en takstol fullkomligt täckt midtskepp, som,
vanligen i öster, får sin afslutning i den
halfcirkelrunde altarnischen (apsis,
concha). Framför denne går oftast ett tvärskepp
(af midtskeppets höjd och bredd), som öppnar sig
mot midtskeppet med en mäktig halfcirkelbåge,
d. s. k. triumfbågen, och som, genom att skjuta
framom långhusets sidor, gifvet korsform åt
byggnadens plan. Tvärskeppet var bestämdt till
presbyterium l. sanctuarium, d. v. s. plats
för presterskapet och altaret, hvilket stod fritt
framför nischen. Under sanktuariet fans vanligen
en liten till sarkofag för kyrkans titelhelgon
bestämd grift, confessio, hvilken
småningom utbildades till den s. k. kryptan
(den underjordiska kyrkan). Långhuset inrymde
församlingen: männen på norra och qvinnorna på
södra sidan. Till dess vestre ände anslöt sig ett
smalt, afskrankadt rum, narthex, som upptog de
ännu ej till kyrkans samfund hörande
katekumenerna. Slutligen tillades ofta på
basilikans vestra sida en yttre, af kolonnhallar
omsluten gård (atrium, paradisus), i hvars midt
stod en funt, ur hvilken man bestänkte sig vid
inträdet. Der uppehöllo sig under gudstjensten
de, som blifvit utstötta ur kyrkan och dömda
till offentlig botgöring. På denna sida
kommo slutligen under den romanska perioden
tornbyggnaderna. – Bland de äldsta kristna
basilikor, som ännu finnas i behåll, må nämnas
kyrkorna S. Mario maggiore, S. Giovanni in
Laterano, S. Pietro in Vincoli, S. Clemente
(alla i Rom) samt S. Apollinare nuovo och
S. Apollinare in Classe i Ravenna. Slutligen
må påminnas om Bonifacius-kyrkan i München,
byggd i basilika-stil af Ziebland under Ludvig
I:s tid.
Basilika, Grek., den under kejsar Basilius
I (d. 886) påbörjade, under hans son Leo
fullbordade och under dennes son Konstantin år
945 reviderade lagboken för det bysantinska
riket. Den var en omarbetning af den
justinianske lagen. – Basilikon synopsis
(småbasilikerna) kallades ett sannolikt
omkr. 969 gjordt utdrag ur Basilika.
Basilisk, Basiliscus americanus, zool.,
en i det tropiska Amerika lefvande ödla,
typen för en underafdelning inom leguanernas
familj. På nacken har han en trekantig utväxt,
som gifver hans hufvud en viss likhet med ett
munkhufvud i kapusjong. På ryggen och på den
långe, sammantryckte stjertens ryggkant har han
en hudflik, som är stödd af hornartade stafvar
och påminner om fiskarnas ryggfena. Basiliskens
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
