Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 45-46 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bastardnäktergal - Bastardsträng - Bastardsångare, zool. Se Bastardnäktergal - Bastholm, Kristian - Bastia - Bastian, Adolph - Bastiat, Frédéric - Bastide, Jules

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

muntert". Fogeln vistas hälst i
mindre löfskog, trädgårdar o. d.
F. A. S.

Bastard-sträng är ett märke, som är lagdt öfver
ett stamvapen för att utmärka en oäkta gren af en

slägt. Det består af tvänne, från det i heraldisk
mening öfre venstra hörnet till det nedre högra,
på kort afstånd från hvarandra dragna parallella
skåror eller linier. Detta märke finnes t. ex. på
de stamvapen, som tillhörde grefliga slägten af
Vasaborg och friherrliga slägten Gyllenhjelm.
B. S.

Bastard-sångare, zool. Se Bastard-näktergal.

Bastholm, Kristian, dansk teolog, f. 1740
i Köpenhamn, d. 1819. Han tog teologisk
ämbetsexamen 1761, var fyra år missionär i
Smyrna, tjenstgjorde sedermera som predikant vid
Köpenhamns citadell-kyrka och i Helsingör. År
1778 kallades han till hofpredikant och 1782
derjämte till kungl. konfessionarius. Till följd
af en våldsam nervfeber måste han 1800 begära
afsked från detta ämbete. – Högt beundrad som
andlig vältalare och mycket flitig författare,
utöfvade B. ett stort inflytande på sin
samtid, hos hvilken han representerade den
franska "upplysningens" åsigter. Såsom talare
förefaller han numera svassande och tråkig. I
hans teologiska skrifter framträdde en allt
ytligare uppfattning af kristendomen. Hans
Forsög til en forbedret plan i den udvortes
guds-dyrkelse (1785) – hvilket arbete
framkallade en hel literatur och gaf anledning
till en af de häftigaste striderna inom den
danska kyrkan – är fullt af narraktigheter
och smaklösheter. Andra på sin tid betydande
skrifter af B. äro: Den geistlige talekunst
(1775), Den kristelige religions hovedlärdomme
och Filosofi for ulärde (1787, "Filosofi för
olärde", 4:de uppl. 1797; ny of vers. 1872).
C. R.

Bastia, Korsikas forne hufvudstad, på öns östra
kust. 17,977 innev. (1872). Liflig handel och
industri. Sardell- och korallfiske. Tillverkning
af utmärkta klingor och stiletter. Bibliotek
på 25,000 band. God hamn, dock tillgänglig
endast för mindre fartyg. – B. grundades 1383 af
genuesaren Leonel Lomellino och utgjorde under
400 år säte för den genuesiske guvernören.

Bastian, Adolph, tysk resande och etnograf,
f. 1826 i Bremen. 1851 företog han såsom
skeppsläkare en resa till Australien, Nya Zeland
och Amerika, hvarest han genomströfvade Peru,
Mejico och Kalifornien, samt begaf sig derefter
öfver Stora oceanen till Kina och Ostindien,
der han for uppför Ganges och genomströfvade
Dekan och maratternas land. Derefter besökte
han Basra, Bagdad, Babylons ruiner, Syrien,
Palestina, Egypten och Arabien, seglade derpå
till Goda-hopps-udden, besökte Kafferlandet
och anställde forskningar på vestra Afrikas
kust. Sedan han derifrån återvändt till Europa,
genomreste han äfven denne verldsdel i åtskilliga
riktningar och återkom i Dec. 1859

till Bremen. Två år derefter företog han sin
andra stora resa, besökte först Siam och
Birma samt for tillbaka öfver Japan, Peking,
Mongoliet, Sibirien och Kaukasus. B. blef 1866
docent i Berlin, der han 1868 fick uppsigten
öfver den etnografiska samlingen, snart derefter
äfven professor i geografi och president i
geografiska sällskapet. År 1874 begaf han sig
till Loango-kusten för att ordna det tyska
afrikanska sällskapets expedition i dessa
trakter. B. har författat en mängd skrifter.

Bastiat [-a], Frédéric, fransk nationalekonom,
f. i Bayonne 1801, d. i Rom 1850,
började sin skriftställarebana med att
bekämpa skyddstullsystemet, dels genom att
öfversätta några tal, som blifvit hållna
under frihandelsagitationen i England,
dels genom egna smärre uppsatser. Dessa, af
hvilka större delen äro bekanta under titeln
Sophismes économiques, utmärka sig genom
framställningens enkelhet och behag. Någon för
den större allmänheten njutbarare behandling af
ekonomiska frågor torde ej kunna uppletas. Samma
förtjenst tillkommer äfven hans öfriga smärre
arbeten, särskildt de polemiska skrifterna mot
Proudhon. Hans största, ty värr ofullbordade,
arbete är Harmonies économiques, i hvilket han
(mot Ricardo och Malthus) sökte visa, att alla
samhällsklassers intressen äro identiska, och
att den ekonomiska utvecklingen förer med sig
ett stigande välstånd för alla, om den ej störes
genom lagar, som inskränka friheten. Med detta
arbete ville författaren särskildt tillintetgöra
den grundåskådning, hvarifrån de socialistiska
systemen utgå. 1848 och 1849 var B. medlem af
nationalförsamlingen, men synes genom sitt svaga
bröst varit hindrad att utöfva det inflytande,
hvartill hans ädla karakter, hans kunskaper
och talanger berättigat honom. – B:s samlade
skrifter utgöra 7 band. På svenska finnas
öfversatta: "Skyddstull och handelsfrihet"
(1848), "Hvad man ser och hvad man icke ser,
eller statshushållningslära i sammandrag"
(1853) och "Om utbyte" (i "National-ekonomiskt
bibliotek" 1869). Öfversättningarnas form
uthärdar dock ej jämförelse med originalens.
C. G. H.

Bastide [-stid], Jules, fransk publicist och
statsman, f. 1800, ingick först i advokatståndet,
men öfvergaf det snart för att i stället egna
sig åt handeln, literaturen och politiken. Han
var en af de förste "carbonari" i Frankrike
och understödde detta sällskap med sin
förmögenhet. Äfven sällskapet "Aide-toi et
le ciel t’aidera" räknade honom bland sina
ledamöter. Vid Juli-revolutionens utbrott
kastade han sig med hänförelse i striden
och planterade med egen hand trikoloren på
Tuilerierna. 1832 måste han fly till London,
derför att han blifvit komprometterad i
åtskilliga insurrektionsförsök, men efter
några månader benådades han och återvände då
till Frankrike. 1836 blef han utgifvare af
tidningen "Nationale" och uppsatte 1847 det
katolsk-liberala bladet "Revue nationale". Efter
att hafva på ett verksamt sätt deltagit i
Februari-revolutionen utnämndes B. 1848 af den
nya regeringen till under-statssekreterare och
mottog s. å. utrikesportföljen, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>