Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bastide, Jules - Bastilj - Bastingering - Bastion - Bastonad - Bastuba, ett slags musikinstrument. Se Tuba - Basun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han dock lemnade ifrån sig efter några
månader. Såsom medlem af nationalförsamlingen
förfäktade han moderat-republikanska åsigter.
Efter 1849 har han icke spelat någon politisk
rol. B. utgaf 1847 den förste delen af Histoire
de l’Assemblée legislative (ofullb.) och 1858 La
république française et l’Italie en 1848.
Bastilj (Fr. bastille), ursprungligen
benämning på fasta, med torn försedda slott, blef med
tiden företrädesvis namnet på det åren 1370–83
på Karl V:s befallning byggda kastell i Paris, som
skulle tjena till skydd mot engelsmännen. Detta
blef snart begagnadt till statsfängelse och hyste
en tid till och med borgens byggmästare,
Hugues Aubriot, som fånge. Under 1500- och
1600-talen blef bastiljen betydligt utvidgad;
hufvudbyggnaden bildade en tämligen
regelbunden parallelogram, som på de båda
hufvudsidorna hade 4 höga torn, hvilka förenades
genom en terrass. Dels i tornen, dels under
jorden befunno sig fängelserna, hvilka delvis
utgjordes af fuktiga, osunda hålor. En del af
fångarna voro verkliga förbrytare, men störste
delen af dem voro offer för den politiska
despotismen, hofintrigerna samt prästväldet och
insattes der endast till följd af egenmäktiga
befallningar (s. k. lettres de cachet), gifna af
ministrar, mäträsser o. s. v. Ofta hände det,
att en fånge, genom att insättas på bastiljen,
för alltid uteslöts från verlden och att hans
tillvaro helt och hållet glömdes. Sålunda blef detta
fängelse hatadt, ehuru det under Ludvig XVI:s
regering ej längre var skådeplatsen för det
elände, som dess murar fått bevittna under de
föregående regenterna. När kort efter
revolutionens utbrott ett folkupplopp uppstod i Paris,
vände sig raseriet främst mot bastiljen, hvilken
då äfven fruktades såsom en stödjepunkt för
det anfall, som man väntade från de kunglige
truppernas sida. Den 14 Juli 1789 på morgonen
omgafs bastiljen af en väpnad folkhop, som
började underhandla med guvernören,
Delaunay, hvilken endast hade en besättning af 82
invalider och 32 schweizare. Då
underhandlingarna om slottets uppgifvande blefvo
fruktlösa, började den uppretade folkmassan storma
borgen, som eröfrades efter 4 timmars strid.
Delaunay föll offer för folkets raseri. I fästet
fann man endast 7 fångar, och bland dem
ingen politisk. Dagen derpå började man, under
kanonad och te deum, att rifva den gamla
borgen. Stenarna nyttjades till byggandet af
Concordia-bron. På den plats, der bastiljen stått,
restes 1840 Juli-kolonnen, till minne af de
frihetskämpar, som stupade 1830.
Bastingering (af Fr. bastingue, skanskläde),
skeppsb. På örlogsfartyg utgöres bastingeringen
af de vid fartygets relingar inrättade lårar, i hvilka
besättningens kojer "stufvas" (nedläggas). På
skarndäcken äro klykor af jern uppsatta, och
på såväl ytter- som innersidorna af dessa
klykor ligger en brädbeklädnad, hvars öfverkanter
både för styrkans och utseendets skull äro täckta
af tjockare trälister. Vid den yttre af dessa
lister är fäst ett "kapell" (öfverdrag) af
segelduk, med hvilket kojerna, sedan de blifvit
instufvade i bastingeringen, öfvertäckas, på det
de ej må blifva våta af regn eller sjöstänk.
På handelsfartyg består bastingeringen (fig. 1 b,
art. Balkvägare), då sådan finnes, endast af
stöttor med enkel brädklädsel. R. N.
Bastion (af Fr. bâtir, bygga), krigsv.,
framskjutande del af en fästningsvall, bestående af
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
