Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basuto - Bata - Batalha - Batalj - Bataljmålning - Bataljon - Batanes, en ögrupp bland Filippinerna. Se Baschiöarna - Batardeau - Batatas - Batater, bot. Se föreg. ord - Bataverna - Batavia. Se Bataverna - Batavia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Basuto l. Bassuto, en folkstam i sydöstra Afrika,
räknar omkr. 60,000 medlemmar. Deras landområde
upptager omkr. 20,000 qv.-kilom. (378 qv.-mil).
Bata l. Batta (Batak), en malajisk folkstam
i det inre af Sumatra. Omkr. 150,000 personer. De
äro i allmänhet fredliga och gästfria, men i
krig grymma, och deras religion bjuder dem att
döda och uppäta sina krigsfångar.
Batalha [bata’lja], liten stad i portugisiska
distriktet Leiria (Estremadura), vid floden
Lis. Omkr. 3,000 innev. Der finnes ett berömdt
kloster, S:t Maria da Vittoria, en af Europas
praktfullaste byggnader, uppförd af konung Johan
I till minne af hans seger vid Aljubarrota 1385.
Batalj (Fr. bataille, af battre, slå,
Fornlat. batuere), fältslag, drabbning.
Bataljmålning, en målning, som framställer någon
bataljscen. Sådana målningar funnos redan
i forntiden, t. ex. den berömde mosaikbilden
Alexander-slaget (se d. o.) i Neapel. Bland
framstående bataljmålare må nämnas: Rafael
(Konstantin-slaget), Leonardo da Vinci,
Tempesta, Falcone, Rubens, Asselyn, Wouvermann,
Menlen, Rugendas, Le Brun, Gros, H. Vernet, Pils,
Yvon, Protais, Albr. Adam, P. Hess, Camphausen;
vidare danskarna Sonne och Simonsen samt
svenskarna Lemke, Mandelberg, Mörner, Sandberg,
Wetterling, Dahlström, Wahlbom, O. L. Anderson
och H. A. Ankarcrona.
Bataljon (Fr. bataillon, af bataille,
fältslag). 1) Krigsv. Infanteriets "taktiska
enhet" eller stridsenhet. Vid bestämmandet
af bataljonens storlek har man förnämligast
att tillse, dels att truppstyrkan icke blir
större, än att en person kan leda och med
rösten kommendera densamma, dels att hon icke
blir mindre, än att hon, förenad under ett
befäl, kan bilda en trupp med tillräcklig
anfallskraft och inre fasthet för krigets
behof. Erfarenheten har visat, att 1,000 man
är det största antal en man förmår leda med
rösten. Likaledes har erfarenheten visat, att en
fältbataljon icke bör bestå af mindre än 750–800
man, om den icke under en strid genast skall
smälta samman och varda oförmögen till kraftigt
uppträdande. Bataljonens befälhafvare kallas
bataljonschef. Vanligen äro bataljonerna indelade
i 4 kompanier, någon gång i 6. Åtskilliga
personer, hvilkas åligganden angifvas af deras
titlar, bruka vara anställda vid bataljonernas
staber, näml.: bataljonsläkare, -veterinär (vid
beridna trupper), -predikant, -kommissarie och
-adjutant.
Uti kavalleriet sammanföras flere sqvadroner till
en bataljon, men bataljonen är icke detta vapens
taktiska enhet. G. U.
2) Sjöv. År 1795 blef arméns flotta (se d. o.)
indelad i kanonslups- och galér-bataljoner,
motsvarande den förut använda benämningen
divisioner. Kanonslups-bataljonen bestod
af 12 kanonslupar, galérbataljonen af 6
galérer. Bataljonen delades i 3 divisioner, af
4 slupar eller 2 galérer hvardera; divisionen
delades i 2 plutoner af 2 slupar eller 1
galér hvardera. Skärgårds-flottans roddfartyg
(kanonslupar, kanonjollar och mörsarefartyg)
bibehöllo
den taktiska indelningen i bataljoner,
divisioner och plutoner, af resp. 12, 4
och 2 fartyg. Flottans taktiska enhet
kallas nu (från 1876) division. Jfr
Brigad, Division, Eskader. R. P.
Batanes, en ögrupp bland Filippinerna. Se
Baschi-öarna.
Batardeau [-då], Fr., uppdämning, krigsv.,
kallas murade dammbyggnader, anlagda tvärs
öfver våta fästningsgrafvar och försedda
med nödiga luckor för vattnets aftappning
eller afstängning. Ofta anbringas inuti dessa
dammbyggnader förbindelsegångar öfver grafvarna
från ett fästningsverk till ett annat, hvarigenom
samfärdseln emellan verken tryggas. G. U.
Batatas, bot. farmak., ett slägte hörande till
nat. fam. Convolvulaceae Chois., kl. Pentandria
Lin., förr vanligen förenadt med slägtet
Convolvulus eller med Ipomaea. Arterna af
B. tillhöra företrädesvis de varmare delarna
af Amerika. Några odlas i andra land, såsom
B. edulis Chois. (Convolvulus Batatas Lin.),
hvars store, underjordiske, fotslånge knölar,
batater, äro mycket stärkelserika och tjena som
näringsmedel samt till beredande af en rusdryck
(Marmoda, Portug.). Batater kunna med
framgång-odlas i södra Frankrike. B. Jalapa
Chois. i Mejico har uppgifvits såsom moderväxt
till den fordom såsom starkt afförande
medel använda drogen radix Mechoacannae
albae l. radix Jalapae albae. Flere andra
arter verka afförande – en egenskap, som
tillkommer en hel mängd Convolvulaceae.
O. T. S.
Batater, bot. Se föreg. ord.
Bataverna voro enligt Caesar ett forn-germanskt
folk, hvilket sannolikt härstammade från
chatterna (i nuv. Hessen). De voro bosatta å den
"bataviska ön" (Batavorum insula) mellan Rhen,
Maas, Waal och Nordsjön. Med tiden antogo
de allt mera det keltiska språket. Sedan
gallerna blifvit underkufvade af romarna,
blefvo bataverna dessas bundsförvandter,
med skyldighet att lemna hjelptrupper till
den romerska hären. Under oroligheterna i det
romerska riket efter kejsar Neros död grepo de
– med anledning af en tryckande utskrifning –
till vapen (69 e. Kr.) under en infödd höfding,
Claudius Civilis, och understöddes af flere
germanska och galliska folk. I början hade de
en lysande framgång, men kufvades slutligen
(70 e. Kr.) af Vespasiani fältherre Cerealis,
hvarefter de åter inträdde i sin förra, beroende
ställning. Mot slutet af 3:dje årh. invandrade
de saliske frankerna och sedermera friserna
på den bataviska ön. Bataverna sammansmälte
med dessa folk, och de nämnas derefter ej mera
i historien. – Ortnamnet Batavia har sedermera
brukats som en latinsk benämning på Holland. När
de förenade Nederländerna ombildades under
franska revolutionen, fick den nye staten
namnet Bataviska republiken och bar detta namn
under åren 1795–1806. Sistnämnda år upphöjde
Napoleon denne stat till ett konungarike med
namnet Holland och gaf detta åt sin bror Ludvig.
S. F. H.
Batavia. Se Bataverna.
Batavia, hufvudstad på ön Java och för samtliga
de nederländska besittningarna i Ostindien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
