Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batong - Batoni, Pompeo Girolamo - Baton Rouge - Batonya - Batrachier, zool. Se Groddjur - Batrachomyomachia - Batrachus, zool. Se Paddfisk - Batseba - Batsjian - Batta, en folkstam. Se Bata - Battements - Battera - Batteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"stafbärare", specielt de franske advokaternas
disciplinära, för ett år valde styresman.
Batoni (l. Battoni), Pompeo Girolamo, italiensk
historiemålare, f. i Lucca 1708,. d. i Rom
1787, intog ett framstående rum under en för
den italienska målarekonsten särdeles fattig
period. Ett af hans mest berömda verk är den
genom gravyrer och fotografier allmänt bekanta
Botfärdiga Magdalena (Dresden).
Baton Rouge [bato’ng rousch], stad i den
nordamerikanske unionsstaten Louisiana, vid
Missisippi. 6,498 innev. (1870). B. var en af
fransmännens första besittningar i Amerika samt
1847–62 hufvudstad i Louisiana.
Batonya [ba’tonja], köping i ungerska komitatet
Csanad. 8,642 innev. (1869).
Batrachier, zool. Se Grod-djur.
Batrachomyomachia, Grek. ("grodornas och
rötternas krig"), komiskt epos, som fordom ansågs
vara författadt af Homeros. Nu anses en viss
Pigres från Karien, hvilken lefde vid tiden för
de persiska krigen, vara dess författare. Eposet
utgör en parodi på Iliaden och plägar bifogas
upplagorna af Homeros’ dikter. Det utgafs i
svensk öfversättning af J. Tranér 1822.
Batrachus, zool. Se Paddfisk.
Batseba, Eliams dotter, Urias hustru. Konung
David lockade henne till äktenskapsbrott, lät
derefter mörda hennes man och tog henne sedan
till hustru (2 Sam. 11 o. 12). Hon var moder
till Salomo, hvars tronföljd hon vinnlade sig
om att befästa.
Batsjian, en af Molukkerna, bekant för sina
varma källor.
Batta, en folkstam. Se Bata.
Battements [battsma’ng], Fr., "stötar", fys.,
kallas de hörbara sväfningar, som uppstå,
när två mycket närliggande toner samtidigt
träffa örat. Sväfningarna härleda sig deraf,
att förtätningarna i den luftvåg, som utgår
från den ene tonen, vexelvis sammanfalla med
förtätningarna och förtunningarna i den andra,
hvarigenom totalintrycket af de båda tonerna
periodvis förstärkes och försvagas. Antalet
stötar i sekunden är lika med skilnaden mellan
tonernas svängningstal. Deraf följer, att tvänne
fullkomligt lika höga toner icke gifva några
stötar samt att stötarna blifva hastigare,
i samma mån som afståndet mellan tonerna
växer. För att man skall kunna tydligt höra
dem, bör således skilnaden mellan tonerna vara
mycket liten. Vid stora skilnader uppkommer
den s. k. kombinationstonen (se d. o.)
R. R.
Battera (Fr. battre, slå), fäktk., "stryka
inåt (utåt)", medelst ett våldsamt angrepp
på motståndarens vapen antingen afväpna
honom eller föra hans vapen åt sidan, för
att derigenom åstadkomma "blotta" (öppning)
till en derpå följande stöt. Rörelscn försiggår
från vapnets spets utefter hela dess klinga och
hejdas hastigt, hvarigenom en kraftig svigtning
klingorna emellan uppkommer.
Batteri (Fr. batterie, af battre, slå), krigsv.,
är ett antal artilleri-pjeser, afsedda för
gemensamt uppträdande. Vid fältartilleriet
utgöres ett batteri af 6 kanoner med tillhörande
parkfordon. Vid fästningsartilleriet är batteri
namnet på samtlige de i ett verk eller på en linie
uppställde pjeser, som äro afsedda att användas
mot ett gemensamt mål. Äfven en förskansning,
uppkastad till skydd för ett antal pjeser med
tillhörande ammunition, kallas ett batteri,
och detta benämnes, dels (efter det slag af
pjeser, för hvilket det är afsedt) kanon- eller
mörsare-batteri, dels (efter det ändamål,
för hvilket det är uppfördt) demonter- eller
bresch-bätteri m. m. Jfr Bresch, Demontera.
W. G. B.
Sjöv. 1) Två rader af kanoner, en på hvardera
sidan, uppställda i öppningar, portar, på
ett krigsfartygs däck. Hvarje batteri är
indeladt i 2 divisioner och hvarje division
i plutoner om 2 till 3 kanoner å hvarje
sida. På svenska örlogsfartyg är i allmänhet
förste officeren (chef och sekond oberäknade)
batteri-befälhafvare. – 2) Det täckta rum,
der dessa kanoner stå. Batteriernas nummerföljd
på linieskeppen går nedifrån uppåt, och deras
antal gifver, eller rättare gaf, dessa skepp namn
af två-, tre-, fyr-däcks-skepp eller två-, tre-,
fyr-däckare. På ett tvådäcks-skepp, det egentliga
linieskeppet, kallas 1:a batteriet det undre, 2:a
batteriet det öfre. De å det öfversta däcket,
öfre däck, uppställde kanonerna kallas
däcksbatteriet, och detta ingår icke i antalet af de
namnet bestämmande batterierna.
Kustbatterier, enkla fästningsverk, vanligen
försedda med endast en rad grofva kanoner,
men utan besättning i fredstid, och flytande
batterier, ursprungligen pråmar eller gamla
apterade skepp, försedda med artilleri, användas
såväl till försvar som till anfall af vigtiga
punkter på en kust (inlopp och farleder). De
vid den ryktbara belägringen af Gibraltar 1782
använda flytande batterierna voro stora skepp,
hvilkas mot fästningen vända sida försäkrats
med en stark vall af timmer och kork. Rummet
mellan denne vall och skeppssidan var fyldt
med våt sand. Till skydd mot bomber voro
batterierna försedda med sluttande, rörliga
tak af starkt tågvirke, öfvertäckt med våta
hudar. De förde ända till 27 svåra kanoner. –
Det första flytande batteri, som framdrefs
med ånga, byggdes af Fulton till försvar af
New-Yorks hamn under Förenta staternas krig mot
England 1812–15. Det förde 30 kanoner och var,
till skydd mot äntring, på sidorna försedt med
liar, hvilka sattes i rörelse af ångmaskinen,
som tillika kunde spruta tjocka pelare af kallt
eller sjudande vatten öfver fienden. De under
orientaliska kriget 1853–56 vid intagandet af
fästet Kinburn begagnade flytande batterierna
voro försedda med pansar och ångmaskin. Den
från denna krigshändelse hemtade erfarenheten
har kanske varit den kraftigaste anledningen
till pansarets införande på nutidens
krigsfartyg. Jfr Blockskepp, Pansarfartyg.
R. P.
3) Fys., en förening af likartade apparater,
hvilken har till ändamål att förstärka den
verkan, som hvar apparat för sig framkallar. –
1) Elektriskt batteri består af en mängd Leidner-
eller ladd-flaskor (se d. o.), vanligen förenade
med hvarandra på det sättet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
