Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bavius - Baxa - Baxter, Richard - Baxter, George - Bay, Eng., vik, bukt - Bayad, zool. Se Bagrus - Bayard, Pierre de Terrail - Bayard, Jean François Alfred - Bayern. Se Bajern - Bayeux - Bayeuxtapeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bavius (d. 32 f. Kr.) och Maevius, obetydliga
romerska poeter, som angrepo Virgilius och
Horatius, hvarför deras namn öfvergått till
appellativ med betydelsen af kritikastrar och
dåliga poeter.
Baxa, sjöv., medelst spakar, bräckbommar, ko-ben,
spett e. d. flytta tunga föremål. (Då man flyttar
häfstången, för att få mera kraft, säges man
taga nytt brott.) – Baxa en kanon, medelst
spakar, som placeras under lavettens sidoplankor
eller under kursörens (släpans) sidostockar,
genom små brott förändra en kanons sidoriktning.
R. N.
Baxter, Richard, framstående engelsk
predikant och skriftställare, föddes
1615 i Rowton i Shropshire och blef efter
slutade studier pastor i Kiddermirister i
Worcester. Derefter tog han för någon tid
anställning som fältpredikant under Cromwell
och bidrog genom sitt personliga inflytande
icke litet till stäfjande af fanatismens
excesser under kriget. Ifrig anhängare af
non-konformisterna, förlorade han, liksom 2,000
af hans ämbetsbröder, sin tjenst genom den 1662
utgifna s. k. uniformitets-akten. Han slog sig
då ned i Acton (Middlesex) och egnade sig der
hufvudsakligen åt skriftställareverksamhet. Genom
tolerans-ediktet af 1672 återfick han sina
presterliga rättigheter. Han begaf sig då
till London, der han utvecklade en synnerligen
omfattande och gagnerik verksamhet. Till följd af
de episkopales intriger kastades han slutligen
i fängelse, der han fick tillbringa en tid
af 18 månader. Hans sista lefnadsår förflöto
emellertid i lugn. Död 1691. Mest berömda bland
hans efterlemnade skrifter äro A call to the
unconverted ("En kallelse till den oomvände",
1839) och The saints’ everlasting rest (ny
uppl. 1869; "Guds folks eviga sabbatsro". Efter
tyskan, 1858). J. H. B.
Baxter, George, engelsk miniaturmålare, f. 1805
(1804?) i Lewes, d. 1867 i Sydenham, gjorde sitt
namn kändt hufvudsakligen genom uppfinningen af
oljefärgstrycket (1836).
Bay [bä], Eng., vik, bukt.
Bayad, zool. Se Bagrus.
Bayard [bajar], Pierre de Terrail, seigneur de,
kallad le clievalier sans peur et sans reproche
(riddaren utan fruktan och utan tadel), föddes
år 1475 på slottet Bayard, nära Grenoble. Han var
tapper, blygsam, gudfruktig, högsinnad, uppriktig
i vänskap och öm i kärlek, och han har derför
städse blifvit beundrad såsom en af den senare
medeltidens ädlaste hjeltar. Han var page hos
hertigen af Savojen, då den franske konungen Karl
VIII fick se honom och tog honom med sig till
Italien (1494). I slaget vid Verona lyckades det
honom att eröfra en fana, hvarför han erhöll
riddarevärdigheten. Sedan utmärkte han sig,
lika mycket genom sina talanger som genom sin
djerfhet, under alla krigen i Italien på denna
oroliga tid. Efter en träffning vid Milano 1499
förföljde han flyktingarna med sådan skyndsamhet,
att han tillsammans med dem inträngde i staden
och blef tillfångatagen; men af beundran för
hans tapperhet frigaf Ludvig Sforza honom utan
lösen. Vid ett annat tillfälle skall han ensam
hafva
försvarat en brygga öfver Garigliano mot
omkr. 200 spaniorer och derigenom räddat den
franska hären. Med lika utmärkelse stred han
mot engelsmännen i Picardie 1513. Vid Frans I:s
tillträde till regeringen blef han utnämnd till
generallöjtnant i Dauphiné, och efter segern
vid Marignano hade han den äran att gifva sin
unge konung riddareslaget. Då kejsarens här 1520
inträngde i Champagne, försvarade B. med 1,000
man Mézières – en stad, som blifvit förklarad
ohållbar – emot en armé af 35,000 man och tvang
de kejserlige att upphäfva belägringen. Detta
envisa försvar räddade mellersta Frankrike från
invasion, enär Frans I icke hade tillräcklig
makt att motstå fienden. Hela Frankrike genljöd
af ryktet om denna bedrift, parlamentet helsade
B. såsom sitt lands räddare, konungen utnämnde
honom till riddare af S:t Mikaels orden och
till befälhafvare i eget namn öfver ett kompani
af 100 gens d’armes – en ära, som dittills
endast vederfarits prinsar af blodet. Sedan
B. undertryckt en uppresning i Genua, sändes han
1523 till Italien jämte amiral Bonnivet. Efter
nederlaget vid Rebec mottog han, på dennes
enträgna uppmaning, befälet, tillbakaslog de
främste förföljarna och räddade sålunda armén,
men blef, då han vid öfvergången öfver floden
Sesia skulle skydda eftertrupperna, dödligt
sårad (d. 30 April 1524). Han lät då ställa sig
emot ett träd för att ännu i döden se fienden
i ansigtet. Liket, som föll i fiendens händer,
utlemnades åt fransmännen och jordades i ett
minorit-kloster icke långt från Grenoble.
Bayard [bajar], Jean François Alfred, fransk
dramatiker, f. 1796, d. 1853, skref – ensam eller
tillsammans med Scribe, Mélesville, Dumanoir
o. a. – mer än 200 teaterstycken, af hvilka
många gifvits med stor framgång. Bland dem,
som uppförts i Sverige, må nämnas Le père de la
débutante (1837, "Debutanten och hennes far"),
Le mari à la campagne (1844, "Den gifte mannen
i staden och på landet"), Un château de cartes
(1848, "Min hustru vill ha en syssla"), Le gamin
de Paris (1836, "Pariserpojken"), Les premières
armes de Riclielieu (1839, "Richelieus första
vapenbragd"), La niaise de Saint-Flour ("Frieri
och förställning"), Monsieur et madame Pinchon
("Herr och fru Tapperman") samt texten till
Donizettis opera La fille du régiment (1840,
"Regementets dotter"). – Tilläggas må ock,
att Blanches "Hittebarnet" är en bearbetning af
Bayards och Varners Roquelain à la recherche
d’un père och att Blanches "Stockholm, Vesterås
och Upsala" är en bearbetning af Bayards och
Varins Paris, Orléans et Rouen.
Bayern. Se Bajern.
Bayeux [bajö], stad i franska depart. Calvados,
ryktbar för sin domkyrka i gotisk stil och
för sin berömda spetstillverkning. 9,443
innev. (1872).
Bayeux-tapeten [bajö-], ett icke allenast i
konstnärligt, utan ock i historiskt hänseende
betydande verk, består af en bindel i ett stycke,
70,34 m. (236 f.) lång, 50 centim. (1,7 f.) bred,
af sannolikt ursprungligen oblekt linne, som
tiden har gifvit samma färg som brunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
