Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beckman, Anders Fredrik - Beckmann, Fritz - Beckqvast - Beckstadius, Karl Nilsson - Beckx, Peter Johan - Beckquerel, Anoine César - Beckquerel, Alexandre Edmond - Becse - Becskerek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdefulla afhandlingar, bl. a. Nya testamentets
lära om Kristi gudom, som tillika utgör en
granskning af Viktor Rydbergs arbete "Bibelns
lära om Kristus" och åtföljes af ett bihang om
Renans "Jesu lefnad" (1862 och 1863; särskildt
utgifven sistnämnda år); Melanchthons verksamhet
såsom vetenskapsman och särdeles såsom teolog
(1863); en mot C. J. Boströms "Anmärkningar
om helvetesläran" riktad uppsats Om den eviga
osaligheten (1864); Om hvilodagen (1865); Är
Kristus i sin förut-tillvaro idealmenniskan
och icke Gud? (1865); Om betydelsen af
Kristi försoning. Anmärkningar, föranledda
af P. Waldenströms skrift om försoningens
betydelse (1874) m. fl. I tvänne af de program
B. utfärdade såsom Upsala universitets rektor
offentliggjorde han afhandlingarna Om grunderna
för den heliga skrifts kanoniska anseende (1859)
samt Om landsförvisning såsom påföljd för affall
från vår evangeliska lära (s. å.). För öfrigt
har B. utgifvit flere akademiska afhandlingar
(på latin), rektorsprogram, predikningar, tal
äfvensom större och mindre uppsatser i åtskilliga
tidskrifter och tidningar. – Af de teologiska
och kyrkliga spörsmål, som under de senare
årtiondena stått på dagordningen i vårt land,
gifves det icke många, i hvilka ej B. offentligen
yttrat sig, och det oftast som vän af ett sundt
och sansadt framåtskridande. Stundom har han
ingripit jämväl i frågor af rent politisk natur.
Beckmann, Fritz, tysk skådespelare i det komiska
facket, f. 1803, d. 1866, anställdes tidigt
vid Königstädt-teatern i Berlin, der han snart
blef publikens gunstling genom sin ypperliga
framställning af den för nämnde stad egendomliga
samt af Holtei införde "eckensteher-typen",
hvilken B. utbildade i den af honom sjelf
författade "possen" Eckensteher Nante im
verhör. 1846 fick B. lifstidsengagement vid
Burg-teatern i Wien. Hans komik var sant
originel och erhöll en ypperlig folie genom hans
väsendes hänförande glädtighet och en sällspord
qvickhet.
Beckqvast, en sticka eller mindre käpp, klufven i
den ene änden och försedd med borst af kabelgarn
eller öfverklädd med fårskinn. Sådana qvastar
nyttjas vid beckningen af bordläggningsnåt
o. d. ombord på fartyg. R. N.
Beckstadius (Bechstadius), Karl Nilsson, prest
och författare, f. 1690 i Kalmar, blef magister
1716, prest 1718, amiralitetspastor 1720 och
kyrkoherde i Vissefjerda 1729. Död 1739. År 1734
utgaf han Then adelige och lärde svenske siöman;
thet är I. matrikel öfver Sveriges ridderskap
och adel, hvilka uthaf siömän hafva theras
uhrsprung. II. förteckning uppå några svenska
siö- och ammiralitets-herrar och officerare,
the ther igenom lärdom och studier hafva gjordt
sig bekanta etc., hvilket arbete, vitsordadt
för tillförlitlighet och opartiskhet, är en
föregångare till Gyllengranats och Tornqvists
sjökrigshistorier. De af B. gjorda förarbetena
till Kalmar stifts herdaminne voro af ej
obetydligt gagn för utgifvarna af "Clerus
calmariensis" (A. Ahlqvist och N. I. Löfgren).
Beckx, Peter Johan, jesuitgeneral, f. 1795 i
Sichem i Belgien, upptogs 1819 i jesuit-orden
och användes tidigt i ömtåliga uppdrag. Sedan
han i flere år varit kyrkoherde samt biktfader
hos den till katolicismen öfvergångne hertig
Ferdinand af Köthen, utnämndes han 1847 till
sin ordens prokurator i Österrike, och anses
såsom sådan icke hafva varit utan inflytande
på Metternichs politik. Efter jesuiternas
fördrifning ur Österrike (1848), begaf sig
B. till Belgien, der han blef biträde hos
ordensprovinsialen och rektor för kollegium
i Löven. Då jesuiterna åter fingo inträde i de
österrikiske staterna, blef B. först superior i
Ungern och sedan provinsial för Österrike. 1853
blef han jesuitgeneral och anses som sådan
hafva genom sin klokhet och försigtighet i hög
grad främjat ordens intressen. Han utgaf 1843 en
andaktsbok, Monat Mariae, hvilken upplefvat många
upplagor och blifvit öfversatt till flere språk.
Becquerel [beckörä’ll]. 1) Antoine César B.,
fransk fysiker, f. 1788, blef 1808 officer i
ingeniör-kåren och deltog som sådan i spanska
kriget 1810–12. Kort derefter anställdes han
som undervisnings-inspektör vid polytekniska
skolan, men användes dock fortfarande i militära
uppdrag och deltog i 1814 års fälttåg. Sedan
1815 har han uteslutande egnat sig åt fysiska
undersökningar och lärare-verksamhet. 1837 blef
han lärare vid "Museum d’histoire naturelle". I
sitt förnämsta verk, Traité expérimental de
l’électricité et du magnétisme, et de leurs
phénoménes naturels (1834–40), framställde
han kritiskt och systematiskt såväl de af
andra dittills gjorda rönen på elektricitetens
och magnetismens fält som de af honom sjelf
gjorda upptäckterna. Dessutom har B. (stundom
med sonen Edmond som medarbetare) författat
åtskilliga andra fysiska verk. Bland hans
vetenskapliga forskningar böra särskildt nämnas
undersökningarna om de elektriske egenskaperna
hos turmalinen, om metallernas ledningsförmåga,
om värmets verkningar hos dåliga värmeledare och
om frambringandet af elektricitet genom kontakt
mellan olika stycken hos samme metall. – 2)
Alexandre Edmond B., den föregåendes son, fransk
fysiker, f. 1820, sedan 1853 anställd som lärare
i fysik vid "Conservatoire des arts et métiers",
är känd för sina intressanta undersökningar af
solspektrum och fosforescensen. Utom de arbeten,
som han författat tillsammans med sin far, bland
hvilka kunna nämnas Traité d’électricité et de
magnétisme (1855–56) och Résumé de l’histoire de
l’électricité et du magnétisme (1858), har han
utgifvit La lumière, ses causes et ses effets
(1867–68).
Becse l. Betse, namn på tvänne vigtiga
spanmåls-handelsplatser i Ungern. – 1) O-Becse
l. Raiz-Becse, stad i komitatet Bacs,
vid Teis. 14,058 innev. (1869). – 2) Uj-
l. Török-Becsc, stad i komitatet Torontal,
vid Teis. 7,193 innev. (1869). Denne ort är en
af de störste spanmåls-handelsplatserna i den
österrikisk-ungerska monarkien.
Becskerek, Nagy-B. (Stora B.), stad i
ungerska komitatet Torontal, vid Bega. 19,666
innev. (1869). Biodling och fårafvel. Handel
med säd och boskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
