Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beda - Beda - Bedarra - Bedarrieux - Bedas, folkstam. Se Beda - Beddinge, socken i Malmöhus län. Se Bedinge (Lilla) - Beddoes, Thomas Lovell - Bedeau, Marie Alphonse - Bedford - Bedford - Bedford-Level - Bedinge - Bedlam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beda, med tillnamnet Venerabilis (den
vördnadsvärde), var en af de mest framstående
bland sin tids lärde teologer. Han föddes 673
(672) i Jarrow (Giroy) i Northumberland. Redan
vid 7 års ålder intogs han i Wearmouths berömda
kloster, der han i vetenskapens alla grenar fick
en grundlig undervisning af den tidens berömdaste
lärare, såsom abboterna Benedikt och Geolfrid,
Trumberth, Johannes m. fl. Han lemnade emellertid
rätt snart Wearmouth och slog sig ned i S:t Pauls
kloster i Jarrow, der han tillbragte nästan hela
sitt återstående lif, hufvudsakligen egnande sig
åt lärda forskningar i alla möjliga ämnen. Vid
ännu icke fyllda 19 års ålder vigdes han till
diakon och någon tid derefter till prest, ehuru
han fortfarande qvarstannade som klosterbroder
i Jarrow. Det var i synnerhet från denna tid
(702), som hans rykte började sprida sig vida
omkring i hela den lärda verlden. Från alla
håll strömmade lärjungar till hans ensamme
cell för att åtnjuta hans undervisning. Detta
oaktadt hade B. tid öfrig till en dittills nästan
oerhörd skriftställareverksamhet på nästan alla
områden af menskligt vetande. Utom grammatiska,
matematiska, fysiska och en hel mängd andra
arbeten ega vi af hans hand kommentarier till
nästan hela Gamla och Nya testamentet äfvensom
en öfversättning af Johannes’ evangelium på
angelsachsiska samt predikningar och historiska
skrifter. De förnämsta bland dessa sistnämnda
äro en verldshistoria, De sex aetatibus mundi,
och det klassiska arbetet Historia ecclesiastica
gentis anglorum lib. V (från Julius Caesar till
år 731). En särskild ryktbarhet har B. vunnit
derigenom att han var den förste, som bragte
den nya dionysianska (kristna) tideräkningen i
allmänt bruk. Han dog d. 26 Maj 735. Jfr Gehle,
"De Bedae Venerabilis vita et scriptis" (1838).
J. H. B.
Beda, Bedas l. Vadda, en folkstam på Ceylon,
som af malajerna fördrifvits till de vildaste
bergstrakterna på ön. Jfr Albinism.
Bedarra l. Bedara, sjöv., börja aftaga, stilla
sig, lägga sig. Begagnas endast om storm eller
hård blåst.
Bedarrieux [-riö], stad i franska
depart. Hérault, vid Orb. 9,087 innev. (1873).
Bedas, folkstam. Se Beda.
Beddinge, socken i Malmöhus län. Se Bedinge
(Lilla).
Beddoes [be’ddos], Thomas Lovell, engelsk
fysiolog och skald, f. 1803, d. 1849, utgaf
redan 1822 dramat The bride’s tragedy, hvilket,
oaktadt en mängd öfverdrifter, röjer dramatisk
kraft och tankedjup – egenskaper, som återfinnas
i hans andra och ännu vidunderligare dramatiska
dikt Death’s jest-book, or the fool’s tragedy
(utgifven efter hans död). B., som var högst
öfverspänd, förde under många år ett ostadigt
vandringslif i Tyskland, der han drog från det
ena universitetet till det andra, af regeringarna
förföljd för sina demokratiska åsigter. Som
fysiolog åtnjöt han ganska betydligt anseende.
Bedeau [bödå], Marie Alphonse, fransk general,
f. 1804 i Vertou, vid Nantes, ledde 1832,
såsom kapten i generalstaben, underhandlingarna
om uppgifvandet af citadellet i Antwerpen. 1836
blef han major och befälhafvare öfver en
bataljon af främlingslegionen i Alger, 1841
befordrades han till brigad-general och 1844
blef han divisions-general. 1847 var han en
kort tid general-guvernör öfver Alger. Under
Februari-revolutionen 1848 befann sig B. på
permission i Paris, der han fick befälet
öfver en af de fem kolonner, som skulle
undertrycka resningen. Hans uppförande dervid
ådrog honom dock beskyllning för overksamhet
och rådlöshet. Sedermera var han en kort tid
krigsminister och derefter den högstkommenderande
i Paris. Såsom medlem af nationalförsamlingen
hörde B. till de moderat-liberale. Både i denna
församling och i den lagstiftande församlingen
innehade han vice-presidentplatsen. Vid
statsstrecket d. 2 Dec. 1851 blef han häktad,
och, då han vägrade aflägga trohetsed åt
Napoleon, förd öfver gränsen, hvarefter han
lefde i Belgien. 1859 begagnade han sig af den då
utfärdade amnestien och bosatte sig i Nantes, der
han dog 1863.
Bedford. 1) Grefskap i mellersta
England. 146,257 innev. (1871). Landtbruk
är hufvudnäringen. – 2) Hufvudstad i nämnda
grefskap, vid Ouse. 16,850 innev. (1871). – 3)
New-Bedford, stad i Massachusetts i Nord-Amerika,
s. om Boston. 91,320 innev. (1870). God hamn. Det
tager en betydlig del i den nord-amerikanska
hvalfisk-fångsten.
Bedford är en engelsk hertigtitel, som först
(1414) gafs åt Johan Plantagenet (Johan af
Lancaster) af hans broder Henrik V. Efter
dennes frånfälle, 1422, lät B. utropa sin
minderårige brorson, Henrik VI, till konung
öfver England och Frankrike samt öfvertog sjelf
i hans namn regentskapet öfver sistnämnda land,
hvilket han också genom flere segrar öfver
fransmännen, särskildt vid Verneuil, nästan
helt och hållet bragte i sitt våld. Förlusten
af de burgundiske hjelptrupperna och jungfruns
af Orléans uppträdande åstadkommo förändring i
krigets gång, och i trots af B:s utomordentliga
ansträngningar ledo engelsmännen derefter flere
nederlag. Genom den fred, som 1435 slöts i Rouen
mellan Karl VII och hertigen af Burgund, blef
det slut med Englands öfvermakt i Frankrike. B:s
död orsakades till stor del af hans ängslan
och bekymmer öfver denne fred, hvars för
England olycksdigra följder han förutsåg. –
Sedan 1694 har titeln "hertig af Bedford"
burits af hufvudmannen för slägten Russell.
Bedford-Level, en sumpig landsträcka,
hvilken utbreder sig genom flere grefskap
(Cambridge och angränsande) i östra England,
vid Nordsjön. Arealen 1,821 qv.-kilom. (32,8
qv.-mil).
Bedinge (Beddinge), Lilla, socken i
Skåne, Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Arealen
1,093 hekt. (2,215 tnld). 13 9/16 fm. mtl. 738
innev. (1875). Annex till Kellstorp, Lunds stift,
Vemmenhögs kontrakt.
Bedlam [bä’dlam], namn på en i London befintlig
anstalt for sinnessjuka, hvilken ursprungligen
hette "Bethlehem", hvaraf Bedlam är en
förvrängning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
