Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Begrepp - Beguiner - Behaim, Michael - Beham - Behar - Behemoth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innebär oklarhet eller dunkelhet i uppfattningen,
så måste hvarje begrepp vara motsägelselöst
och nödvändigt, eller, med andra ord: begreppen
äro det väsentliga i föremålen, dessas eget
väsende (till skilnad från det hos dem, som är
tillfälligt och vexlande). Menniskans begrepp
äro, till följd af hennes ofullkomlighet, alltid
abstrakta, d. v. s. de sammanfalla aldrig
fullt med det, om hvilket de äro begrepp,
utan lemna detta alltid i något afseende
obestämdt. Detta sträcker sig ända derhän,
att menniskans begrepp om de ändliga väsendena
äro generella, d. v. s. omfatta allenast
de egenskaper hos dessa, som äro för flere
gemensamma, under det deras individualitet
blir föremål för den endast faktiske (ej såsom
nödvändig insedde) kunskapen. Så t. ex. är
begreppet menniska enheten och sammanfattningen
af alla de bestämningar, hvilka med nödvändighet
tillhöra hvarje väsende, som är menniska. Men
derjämte eger hvarje mensklig individ många
andra egenskaper, genom hvilka han skiljes från
andra sådana individer (t. ex. den att tillhöra
en viss mennisko-ras, ega ett visst utseende,
lefva på en viss tid o. s. v.). Dessa senare
egenskapers nödvändighet kan ej inses; de äro
föremål för en blott faktisk insigt. – Med ett
begrepps innehåll förstås sammanfattningen
af alla bestämningar eller egenskaper
hos detta begrepp. Med dess omfång förstås
sammanfattningen af allt, hos hvilket begreppet
sjelf, såsom varande generelt, är en bestämning
eller egenskap. Så t. ex. tillhör begreppet
"personligt väsende" innehållet hos begreppet
"menniska", då deremot hvarje mensklig individ,
såväl som äfven de särskilda slagen af sådana
(t. ex. negrer, svenskar, 19:de århundradets
menniskor o. s. v.), tillhöra omfånget af
sistnämnda begrepp. Den omständigheten, att alla
menniskans begrepp (med undantag af begreppet
om det absoluta väsendet, Gud) äro generella,
har gifvit anledning till den ganska allmänna,
ehuru visserligen oriktiga föreställningen,
att begreppet till sjelfva sitt väsende är en
sammanfattning af det lika och gemensamma hos
flere föremål. Detta gäller endast de menskliga
begreppen, och icke ens dessa utan undantag. En
följd af menniskans inskränkthet är äfven,
att begreppet, ehuru den till formen högsta och
fullkomligaste förnimmelsen, ej är den till tiden
förste form, under hvilken ett föremål uppfattas
af henne. Alla hennes begrepp måste nämligen
utvecklas ur dunklare förnimmelser (känslor
och föreställningar), hvilket sker derigenom,
att menniskan bortser (abstraherar) från vissa
sidor hos dessa förnimmelser och företrädesvis
riktar sin uppmärksamhet (reflekterar) på andra
sidor, hvarigenom hon kommer till klar insigt i
dessas nödvändighet. – Med afseende på innehållet
(det, hvarom de äro begrepp) delas de menskliga
begreppen i sinliga, om ting i tid och rum, och
förnuftiga, om personliga väsenden, hvilka, såsom
sådana, ej äro underkastade tidens och rummets
inskränkningar (förgängelse och delbarhet).
L. H. Å.
Beguiner (l. Beghiner) kallas medlemmarna af
en mot slutet af 12:te årh. bildad
qvinnoförening för välgörande ändamål. Utan att
aflägga klosterlöfte förpligtade sig beguinerna
till lydnad mot sin föreståndarinna samt till
andaktsöfningar, sjukvård och barnuppfostran. De
bodde i gemensamma hus, der de förde ett enkelt
och måttligt lif. De första föreningarna af detta
slag uppstodo i Nederländerna; sedermera bildades
andra sådana i Frankrike och Tyskland. I Belgien
hafva beguinerna hållit sig in i våra dagar, men
deras antal är i ständigt aftagande. Anledningen
till namnet är icke utredd.
Manliga föreningar af samma slag som
beguinerna kallades begharder. Emedan
kättare ofta dolde sig under detta namn,
blefvo begharderna icke sällan förföljda af
de kyrkliga myndigheterna, och många bland
dem slöto sig derföre till franciskanerna. På
konciliet i Vienne 1311 utfärdade påfven Klemens
V en förordning om beghardernas och beguinernas
utrotande. Följande påfvar togo dem likväl i
försvar och räddade dem från undergång.
Behaim, Michael, kallad Poeta
weinsbergensis, mästersångare, f. 1416
i Weinsberg, d. efter 1474, var först
väfvare, men öfvergaf detta yrke och blef en
dålig versmakare, som, smickrande och tiggande,
vandrade från hof till hof (äfven till det
danska). Hans rimmerier hafva dock ett visst
värde som historiska källor.
Beham (Behaim, Behem, Böhm). 1) Bartholomaeus
(Barthel) B., tysk målare och kopparstickare,
f. omkr. 1498 (1502) i Nürnberg, anklagades
jämte sin broder Sebald och målaren Pencz för
socialistiska sträfvanden och förvisades 1524
ur sin fädernestad. Hertig Vilhelm IV af Bajern
blef då hans gynnare och satte honom i tillfälle
att komma till Italien, der han dog 1540. B. var
den förnämste bland de kopparstickare af Dürers
skola, hvilka kallas kleinmeister. Hans gravyrer
visa derjämte, att han uti Italien rönte ett
starkt inflytande af renaissancens mästare,
särdeles af Marc Antonio. Mindre betydande äro
hans målningar, bland hvilka vi påminna om de
många i Schleissheim befintliga porträtten
af bajerska furstar och furstinnor. (I
Stockholms nationalmusei kopparstickssamling
finnes utställd en allegori af B.: Mors omnia
aequat). – 2) Hans Sebald B., den förres broder,
tysk målare, kopparstickare ("kleinmeister")
och tecknare för formsnittet, f. i Nürnberg
1500, d. 1550, utbildade sig efter sin broder
Barthel och Dürer. Hans oljemålningar äro
mycket sällsynta. Af hans kopparstick deremot
känner man inemot 280. I nationalmuseum finnas
utställda 3 blad af honom: Sex af årets månader
(Bröllopsgästerna).
Behar l. Bihar (Sanskr. Vihara), landskap i
britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen,
kallas nu officielt Gajah (se d. o).
Behemoth, Hebr. (plur. af behema, djur), ett
stort djur (sannolikt flodhästen), hvilket jämte
leviatan omtalas i Jobs bok (40: 10–24) såsom
bevis på Guds allmakt. Enligt Talmud är behemoth
en stor tjur, skapad vid verldens begynnelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
