Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 161-162 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belgien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett förhållande, som utan tvifvel har ett
nära samhand med katolicismen. Ännu vid 1866
års folkräkning befans det, att af de personer,
som uppnått 35 år, icke mer än 51 % kunde läsa
och skrifva. Detta var ock förhållandet med

	39	%	af	åldersklassen	22–35	år,
	34 1/2	"	"	"	14–22	"
och	28 1/3	"	"	"	8-14	"

Man kan således vänta, att en förbättring
småningom skall inträda. Betecknande för
B:s kulturförhållanden är också det, att
statsanslagen för skön konst stiga till
nära nog dubbelt mot hvad som beviljats för
vetenskapliga syften (929,000 fr. mot 513,000
fr.). På konstens område möta oss derför
många stjernor af första ordningen: målarna de
Keyser, Gallait, Antoine Wirtz, Verboekhoven;
tonsättarna Fétis, Bériot, Hanssens, Grisar,
Gevaërt, och de utförande konstnärerna Bériot,
Artot, Vieuxtemps, Prume, Léonard, Servais
och Godefroid. – Årliga konstutställningar,
omvexlande i Bruxelles, Antwerpen och Gent,
vidmakthålla den traditionella kärleken till
de sköna konsternas alster, om också den
flandriska skolans mästare: Rubens, Van Dyck,
Teniers, Matsys, Jordaens, Snyders m. fl.,
aldrig funnit sina likar i landets senare
konstutveckling. Såsom en påminnelse om ett
ännu tidigare skedes storartade konstutöfning
eger B. att uppvisa en mängd utmärkta alster
af gotisk byggnadskonst, såsom katedralerna
i Antwerpen, Gent, Mecheln m. fl. st. och
rådhusen i Bruxelles, Brügge, Ypern, Louvain,
Gent m. fl. Äfven bland belgiska vetenskapsmän
och andra författare finnas åtskilliga,
hvilkas namn gått långt öfver B:s gränser,
t. ex. matematikern och statistikern Quetelet,
språkforskaren Willems, historieskrifvarna
Kerwyn de Lettenhove, Juste och Gachard samt,
på skönliteraturens område, Hendrick Conscience.

Författning och förvaltning. B:s författning,
af d. 7 Febr. 1831, anvisar landet en
plats bland de konstitutionella, ärftliga
monarkierna med ansvarig ministerstyrelse
och tvåkammar-representation. Ministrarna
äro: inrikes, utrikes, finans- och
justitie-ministrarna, ministern för offentliga
arbeten och krigsministern samt några ministrar
"utan portfölj". Kamrarna sammanträda årligen. De
förnyas genom omval: halfva representant-kammaren
afgår hvart annat år, halfva senaten hvart
fjerde. Prester, ämbetsmän och öfriga af staten
aflönade personer, med undantag af ministeriernas
chefer, kunna ej beklädas med representantkallet,
ej häller får någon ledamot af representationen
förr än ett år efter fullmaktens upphörande
inträda i statens tjenst i annan egenskap
än såsom minister, diplomatiskt ombud eller
guvernör. Representant-kammarens ledamöter
väljas omedelbart af de röstberättigade, 1 för
hvarje 40,000 innev. och för en tid af 4 år. För
valbarhet fordras belgisk medborgarerätt,
åtnjutande af borgerliga och politiska
rättigheter, 25 års ålder samt att till staten
betala i direkt skatt minst 42 fr. 32 cent. (=
20 floriner. Detta enligt lagen af d. 12 Mars
1848. Enligt 1831 års vallag vexlade inom olika
administrativa områden denne census mellan 20
och 80 flor.).

Samme census jämte medborgarerätt och
21 års ålder fordras till valrätt. De
valberättigades antal steg 1874–75 till
111,135; representant-kammarens ledamöter äro
f. n. 124 (enl. lag af d. 7 Maj 1866). Antalet
af senatorer är faststäldt till hälften af
representant-kammarens ledamöters, sålunda
f. n. 62. De utses för en tid af 8 år, skola
hafva fyllt 40 år och i direkt skatt betala minst
1,000 flor. (2,116 fr. 40 cent.). Öfriga vilkor
för valbarhet och valberättigande äro de samma,
som nyss nämndes. 1874 voro i hela riket endast
453 personer valbara. Tronföljaren är, från och
med fyllda 18 års ålder, sjelfskrifven medlem af
senaten och har rösträtt, sedan han fyllt 25 år.

De särskilda provinserna styras af guvernörer,
som utnämnas af konungen. Vid deras sida stå,
såsom det folkliga elementet, provinsialråd,
hvilka väljas för 4 år samt årligen sammanträda
och för de löpande göromålens handhafvande
utse en "permanent deputation". (Enl. lag
af d. 30 April 1836.) I fråga om
provinsial-representationen är valrätt (enligt
lag af d. 12 Juni 1871) fäst vid 20 fr. direkt
skatt. Enligt senaste uppgifter voro 219,619
personer berättigade att deltaga i dessa val. –
Kommunalstyrelsen består (enligt lag af d. 30
Mars 1836) af borgmästare och råd (échevins),
som utnämnas af konungen, och kommunalråd,
som väljas för 6 år. Valberättigandet är
i detta fall fäst vid 10 fr. direkt skatt
till staten (lag af d. 12 Juni 1871) och
innehades enligt senaste uppgifter af 347,441
personer. – B:s budget för år 1875 upptager
statsinkomsterna till 239 och statsutgifterna
till 237 mill. fr. Statsskulden uppgår till
986 mill. fr. Af inkomsttitlarna böra märkas:
direkta skatter samt tullar och accis 86 1/2
mill., postmedel 5 mill. och jernvägsmedel 88 1/3
mill. fr.; bland utgifterna: för statsskulden och
pensioner 58 mill., civillistan och apanager 3 1/2
mill., utrikes ärenden och handeln 1,600,000,
representationen och räkenskapsverken 988,500,
justitie- och kultus-departementen 15,260,000,
inrikes- och undervisnings-depart. 17,200,000,
offentliga arbeten och jernvägar 83,600,000,
hären 42,000,000 och finans-förvaltningen
15,000,000. – B:s härordning är (genom lag
af d. 5 April 1868) byggd på frivillighet
och konskription med friköpningsrätt. Härens
effektiva styrka är omkr. 40,000 man, men kan
bringas upp till 100,000. Kamrarna bestämma
årligen utskrifningens belopp. Under fred
är tjenstetiden 8 år. Någon krigsflotta eger
B. ej, endast några ångfartyg, som vid Antwerpen
upprätthålla farten öfver Schelde samt från Ostende
till Dover. Landets förnämsta fästningar äro
Antwerpen, Dendermonde, Diest, Liège och Namur. –
Mynt, mått, mål och vigt äro i B. de samma som
i Frankrike. – B:s vapen är ett upprättstående
gyllene lejon i svart fält; devis: "l’union
fait la force" (enighet ger styrka). Dess enda
riddare-orden är Leopoldsorden, stiftad 1832 och
delad i 5 klasser. Nationalfärgerna äro rödt,
gult och svart.

Politisk indelning. Belgiens 9 provinser delas
i 41 arrondissement och 2,572

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>