Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bell - Bell, Thomas - Bell, Robert - Bella, Stefano della - Belladonna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
observations (1816–17), The hand, its mechanism and
vital endowments (i "Bridgewater treatises",
1834; 7:de uppl. 1865; öfversatt på svenska
under titeln "Handen, hennes sammansättning
och förrättningar, betraktade såsom bevis
för en gudomlig plan", 1842), The anatomy and
philosophy of expression as connected with
the fine arts (1844, 6:te uppl. 1872) m. fl. B:s
största förtjenst om den medicinske vetenskapen
utgjordes dock af hans noggranna iakttagelser
beträffande nervsystemet, öfver hvilket han
spred ett nytt ljus. Han var den förste, som
gjorde den upptäckten (Bellska teorien), att
den främre roten i de med två rötter försedde
spiralnerverna endast består af nerver, som
leda från hjernan och sålunda förmedla rörelsen,
under det den bakre, med en ansvällning försedda
roten innehåller endast sådana nerver, som föra
från kroppsdelarna till hjernan och sålunda
tillföra henne intryck. Derjämte upptäckte
B. det nu vetenskapligt konstaterade faktum,
att en dubbel ledningsriktning finnes hos
nerverna. Bellska teorien kan derför betraktas
som en fundamentalsats för nervernas fysiologi,
och B:s vetenskapliga arbeten på detta område,
såsom Series of engravings explaining the course
of the nerves (1804), The nervous system of the
human body (1830) m. fl., åtnjuta ännu ett högt
anseende.
Bell, Thomas, engelsk zoolog, f. 1792, utnämndes
1832 till professor vid "Kings college" i London,
var 1848–53 sekreterare i "Royal society" och
fungerade som ordförande i "Linnean society"
under åren 1853–61. Han har i väsentlig mån
bidragit till att Stor-Britanniens djurverld
är bättre känd än de flesta andra lands. Bland
hans skrifter må nämnas Natural history of the
british quadrupeds (1837–39; 2:dra uppl. 1874),
Natural history of british reptiles (1849) och
Natural history of the british crustacea (1853).
Bell, Robert, engelsk författare, f. 1810 i
Irland, d. 1867 i London, började sin literära
bana som medarbetare i en Dublin-tidning och blef
sedan utgifvare af London-tidningen "Atlas". 1840
uppsatte han, i förening med Bulwer och Lardner,
"Monthly chronicle", hvars egare han sedan
blef, och slutligen öfvertog han ledningen af
"Home news". Han författade flere historiska
verk, såsom History of Russia (1836–38),
samt åtskilliga skådespel och romaner. Dessutom
utgaf han en ypperlig, högt skattad "Annotated
edition of the british poets" (29 bd, 1854–57,
2:dra uppl. 1870) och en med sorgfällig kritik
verkställd antologi af engelska skaldestycken,
"Golden leaves" (1863, 2:dra uppl. 1872).
Bella, Stefano della, italiensk tecknare
och utmärkt etsare, i synnerhet af små,
karakterfulla figurbilder, f. i Florens 1610,
d. derstädes 1664. Han var lärjunge af Canta
Gallina. Stockholms nationalmuseum har i sin
kopparsticksutställning tvänne blad (hufvud)
af honom.
Belladonna, bot. farmak. Atropa Belladonna L. är
en till nat. fam. Solanaceae Endl, kl. Pentandria
L., hörande tämligen högväxt, nästan busklik ört,
som förekommer i södra och mellersta Europa,
hälst å något skuggiga bergsluttningar.
Den har mångårig, ganska grof,
grenig, såsom yngre saftig och såsom äldre mera
träaktig rot, från hvilken flere upprätta,
ofta gaffelgreniga, sparsamt körtelhåriga
stjelkar skjuta upp. Bladen äro ovala eller
äggrunda, afsmalnande mot skaftet, de nedre
trubbiga, de öfre spetsiga, endast vid den undre
sidans nerver försedda med spridda körtelhår,
för öfrigt glatta. I Juni–Augusti utvecklar
belladonna-växten
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
