Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 191-192 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belysning - Belysningsapparat - Belzig - Belzoni, Giovanni Battista - Belägga - Belägring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Raffineradt petroleum	1,15	skålp.
Rofolja i moderatörlampa	1,25	"
Rofolja i lampa utan glas och med platt veke	1,95	"
Rofolja i en vanlig kökslampa	3,62	"
Fotogen	1,51	"
Paraffin	1,61	"
Spermaceti	1,85	"
Vax	2,00	"
Talg	2,20	"
Stearinsyra	3,28	"

Om dessa tal multipliceras med prisen å de
särskilda lysämnena, så får man en ungefärlig
föreställning om kostnaden för de olika slagen
af belysningsmedel. De flytande ämnena skola
visa sig vara billigare än de fasta, och af
alla begagnade metoder torde gaslysningen vara
den billigaste. Lysämnets prisbillighet är
icke sällan det bestämmande i fråga om arten
af den belysning som väljes, i synnerhet då
det gäller upplysning af gator och allmänna
platser. För de stora kostnadernas skull hafva
de kraftigaste lysmedel, som man känner, ännu
ej fått någon allmännare användning. Redan nu
begagnade för vissa speciella ändamål, der de
icke kunna ersättas af äldre belysningsmedel,
synas dessa intensiva ljuskällor dock hafva
en stor framtid för sig. Till dem hör det
s. k. Drummondska kalkljuset eller sideral-ljuset
(se d. o.), hvilket uppkommer, då ett stycke
krita eller magnesia införes i en hydro-oxygen
knallgaslåga, d. v. s. den låga, som erhålles,
när tvänne gasströmmar, den ene af vätgas och
den andre af syrgas, med passande hastigheter
träffa hvarandra och blandningen antändes,
hvarvid en stark värmeproduktion uppkommer,
dock utan synnerlig ljuseffekt. En vidsträcktare
användning af detta ljusmaterial förutsätter en
billig metod att framställa syrgas, och detta
har i senare tider gifvit anledning till högst
intressanta försök att hemta denne beståndsdel
ur luften sjelf (se Syrgas). – Ett särdeles
intensivt ljus är det s. k. magnesium-ljuset,
hvilket användes i fotografien, då bilder skola
tagas vid frånvaro af dagsljus. Det uppkommer
genom förbränning af magnesium-metallen,
formad i långa trådar eller såsom pulver,
hvilket rinner ut ur ett hål i en trattformig
reservoar, alldeles som sanden ur ett timglas. –
Alla artificiella belysningsmedel träda dock
i skuggan för det elektriska ljuset, hvilket
alstras af en stark elektrisk ström mellan
kolspetsar. Man har anställt otaliga försök för
att göra detta lysmedel lämpligt till upplysning
af allmänna platser, och det lider knappast något
tvifvel, att de svårigheter, som ännu återstå,
skola lyckligt öfvervinnas, i synnerhet sedan man
på senaste tider funnit metoder att med relativt
ringa kostnader framkalla kraftiga elektriska
strömmar (se Grammska maskinen). Hittills
har det elektriska ljuset funnit användning
endast vid fyrbåkar, på fartyg för att belysa
segelleden, på teatrar för att framkalla
starka ljuseffekter m. m. Se Elektriskt ljus.
R. R.

Belysnings-apparat (jfr Apparat), fys., kallas
det optiska instrument eller den del af

ett sådant, genom hvilket naturligt eller
artificielt ljus inriktas på en bestämd punkt
inuti eller utanför instrumentet. En sådan
apparat utgöres af speglar eller linser, ofta i
förening med en särskild ljuskälla (lampa). I det
sammansatta mikroskopet belyses det mikroskopiska
föremålet – allt efter som det är genomskinligt
eller icke – antingen nedifrån, förmedelst en
spegel, eller ofvanifrån, med en lins. I laterna
magica koncentreras ljuset från en lampa, genom
spegel och ett linssystem, på de glasmålerier,
som i förstoring af bildas på väggen. I den
foto-elektriska lampan – hvilken användes
vid föreläsningar i fysik för att återgifva
en mängd optiska fenomen i förstorad skala,
så att de samtidigt kunna ses af en större
åhörarekrets – är lampan ersatt af elektriskt
ljus. Astronomiska instrument äro ofta försedda
med en apparat för belysning af hårkorset i
tuben, hvilket utan sådan icke skulle kunna
ses mot den mörke himmelsgrunden. Fyrbåken
med alla sina komplicerade inrättningar kan
anses utgöra blott en enda belysningsapparat.
R. R.

Belzig, stad i preussiska regerings-området
Potsdam. 2,475 innev. (1871). 1635 plundrades
och brändes denne stad af svenskarna. I närheten
ligger byn Hagelberg, der preussarna besegrade
fransmännen d. 27 Aug. 1813.

Belzoni, Giovanni Battista, italiensk arkeolog,
f. 1778, begaf sig 1803 till London, der
han kom i en mycket betryckt ställning,
så att han för att kunna lifnära sig måste
uppträda i pantomimiska föreställningar. Sedan
förde han under många år ett kringflackande
komediantlif. Slutligen lyckades B., som
alltid med förkärlek idkat mekaniska studier,
få i uppdrag att tillverka några hydrauliska
maskiner åt vice-konungen af Egypten. När
dessa voro fullbordade, började han egna sig åt
uppsökandet af egyptiska fornsaker. Han trängde
in i Ipsambul-templet, i konungagrafvarna
och Kefrens-pyramiden samt gjorde åtskilliga
fynd, af hvilka de flesta kommo till British
museum. Sedan han företagit en resa längs Röda
hafvets kuster och undersökt oasen Siva, der
han hoppades finna lemningar af Jupiter Ammons
tempel, begaf han sig 1819 till Europa. 1821
företog han en upptäcktsfärd till Timbuktu i
Afrika, men dog i Gako 1823, innan han hunnit
fram. Resultaten af B:s forskningar föreligga i
arbetet Narrative of the operations and recent
discoveries in Egypt and Nubia etc. (1821,
med 44 färglagda planscher).

Belägga, sjöv., sätta fast ett tåg, som
blifvit tillräckligt haladt, genom att lägga
det några slag i kryss omkring en dertill
afsedd nagel, krysshult, knekt, knap eller
annat lämpligt och tillräckligt starkt föremål.
R. N.

Belägring, krigsv., är ett krigsföretag,
som afser eröfrandet af en befäst plats. Man
söker dervid medelst artillerield öppna
sig en ingång på den befäste platsens
vallar och murar, genom hvilken ingång
stormkolonnerna kunna intränga i fästningen
och bemäktiga sig henne. Se Fästningskrig.
W. G. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>