Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bembo, Pietro - Bemedlingskommission - Bemmel - Bémol - Ben - Ben - Ben - Benacus lacus, romarnas benämning på Gardasjön - Benaluka, geogr. Se Banjaluka - Benares - Benaska - Benbreccia - Benbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgafs efter hans död som Istoria veneziana
(12 bd, 1552). B:s samlade verk, Tutte opere,
utkommo 1729 i 4 bd.
Bemedlings-kommission, Borgerskapets
(i Stockholm), ett enskildt förvaltande verk,
som i äldre tider (dess tillvaro är konstaterad
åtminstone från 1720) verkställde debitering och
uppbörd af borgerskapets utskylder och derjämte
förvaltade en del pensionsfonder. Från det
förstnämnda åliggandet befriades kommissionen
genom den nya kommunalförfattningen för
Stockholm. Något reglemente för ifrågavarande
inrättnings verksamhet har aldrig blifvit
utfärdadt. Kommissionen består af 13 ledamöter
(3 grosshandlare; 3 minuthandlare, 1 fabrikör
och 6 handtverkare eller andra näringsidkare),
hvilka väljas för 6 års tid af borgerskapets
äldste. Beloppet af de fonder, som stå under
kommissionens förvaltning, utgjorde för år 1875
omkr. 957,400 kr. J. H.
Bemmel, en tysk målarefamilj, hvars
stamfader, Wilhelm v. B.; f. 1630, d. 1708,
var landskapsmålare i Nürnberg. Han var tillika
den mest framstående i familjen, hvilken ända
till 1700-talets slut inom sig räknade en stor
mängd landskaps-, djur- och bataljmålare.
Bémol [bemåll], musikt., den franska benämningen
på sänknings- eller [återställningstecken]-tecknet.
Ben l. Knotor, anat., äro fasta och hårda, af
benväf bestående bildningar, hvilka gifva stadga
och hållning åt mjukdelarna hos menniskan och
vissa djur. Benen förete, hvad formen angår,
en mängd olikheter, men i stort sedt kan man
urskilja tre former: 1) långa eller cylindriska
ben, hvilka mest finnas i lemmarna och tjenstgöra
som stöd och häfstänger, 2) platta ben, hvilka
bilda väggar till inelfhålor, och 3) korta
eller knöliga ben, hvilka finnas på ställen, der
fasthet bör förenas med ett minimum af rörlighet
(t. ex. ryggrad, handlofve, vrist). Benens
ytor äro oftast ojämna, förete knölar, taggar,
utsprång, inskärningar, gropar, hål, kanaler,
m. m., utgörande fästpunkter för band, muskler
och senor, genomgångsställen för blodkärl,
nerver o. s. v. – En del ben äro fast förenade
med hvarandra, en del rörligt i ledgångar. –
Läran om benen kallas osteologi. Se Anatomi.
G. v. D.
Ben (af Kelt. pen, hufvud, topp), bergspets,
förekommer i skotska och irländska bergsnamn,
t. ex. Ben Nevis, Ben Macdui.
Ben, Hebr. och Arab., "son", bildar i förening
med faderns dopnamn sonens tillnamn, t. ex. Ali
Ben-Hassan, d. ä. Ali, Hassans son. Åtskilliga
nya judiska familjenamn hafva uppkommit
genom sammansättning af "ben" och det äldre
slägtnamnet, t. ex. Benary. Hos de arabiske
judarna förvandlas "ben" ofta till "aben",
"aven", liksom hos araberna, perserna och
turkarna till ibn (ebn).
Benacus lacus, romarnas benämning på
Garda-sjön.
Benaluka, geogr. Se Banjaluka.
Benares. 1) Provins i britisk-ostindiska
presidentskapet Bengalen, på Ganges-flodens
venstra strand. 47,532 qv.-kilom. (858,5
qv.-mil). 8,178,147 innev. (1872). – 2)
Hufvudstad i denna provins, vid Ganges. 173,352
innev.
(1872); 1/5 muhammedaner. B. är hinduernas
heligaste stad och mest besökte vallfärdsort
(vid stora fester räknar man ända till 100,000
pilgrimer). Många rika hinduer söka att der få
sluta sina dagar och efter sin död nedsänkas i
den heliga Ganges. Marmortrappor föra ned till
floden. B. är medelpunkten för Sivas dyrkan;
ännu finnas der 1,000 hinduiska tempel. Tillika
är det sedan urminnes tider hufvudsätet för
hinduisk vetenskap och lärdom. Der finnes
äfven en stor mängd (mer än 330) moskéer,
bland hvilka den störste och praktfullaste är
byggd af Aureng-Sib. I afseende på industrien
äro B:s bomulls-, ylle- och siden-väfverier,
guld- och silfvertyg samt barnleksaker mest
berömda. Staden eger jernvägsförbindelse
med Kalkutta och drifver ansenlig handel, i
synnerhet med sjalar och ädelstenar. – B. var
fordom hufvudstad i ett hinduiskt rike och kom
1775 under engelsk-ostindiska kompaniet.
Benaska l. Benjord, kem., kallas den efter
bens förbränning vid lufttillträde återstående
porösa massan af kalium-fosfat med smärre
mängder af kalcium-karbon ät m. m. Benaska
användes vid tillverkning af benglas,
vissa porslinssorter, fosfor samt till
förfärdigande af s. k. benaske-kapell eller
testar, hvilka begagnas vid silfverprobering.
P. T. C.
Benbreccia [-brä’tja], petrogr., en gul-,
grå- eller rödaktig, dels hård och fast,
dels lös och jordartad, hufvudsakligen på
bottnen af vissa grottor (s. k. bengrottor)
förekommande bergartsmassa, som består af
en mängd benlemningar efter vilda, numera
utdöda djur (t. ex. mammut, grottbjörn,
grotthyena m. fl.), skal af snäckor och
musslor, kantiga kalkstensstycken, stundom
äfven af menniskohand tillverkade föremål
(t. ex. stenvapen, redskap m. m.) – alltsammans
hopkittadt eller förenadt genom, ett kalkigt,
stundom jernhaltigt bindemedel. Benbreccian,
som är af tertiär och post-tertiär ålder, har en
tjocklek, varierande mellan 0,6 och 6 m. (2 och
20 fot); vanligen är den 1,19–1,48. m. (4–5 fot).
E. E
Benbrott, med., på konstspråket fraktur. I
mennisko- eller djurkroppen finnes intet ben,
som ej kan brytas eller hvarå brott ej blifvit
iakttaget. Benbrott kan åstadkommas antingen
genom direkt våld, såsom slag, hugg, stöt,
inverkan af projektiler o. s. v., i hvilka
fall brottet försiggår å det träffade stället,
eller genom indirekt våld, t. ex. vid fall på
handen, foten, knäet o. d., hvarvid kroppens
tyngd öfvervinner styrkan af det ben, som tvärt
måste bära upp honom, och som derför brister,
hvilket ej blir förhållandet med benet i den
direkt träffade kroppsdelen. Benbrotten kallas
enkla, då endast sjelfva benet går sönder,
under det att de omgifvande delarna förblifva
oskadade eller endast säte för obetydligare
skador, och komplicerade, då jämte benbrottet
sönderrifningar eller lesioner af omgifvande
mjuka delar komma till. Man talar äfven i en
annan mening om enkla benbrott och menar då
sådana, då benet brytes af blott på ett ställe,
och förstår i motsats dertill med komminuta
benbrott sådana, i hvilka benet brutits på två
eller flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
