Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beresford, William Carr - Beresina (Bereszina, Berezina) - Beresov - Beresovsk - Berettini, P., italiensk målare. Se Cortona - Berfendal - Berg, geogr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicklighet – och utnämndes till dess
generalissimus, i hvilken egenskap han utmärkte
sig mot fransmännen vid Douro 1809 och vid
Albuera 1811. Derpå förde B. under Wellington
befälet öfver en division och bidrog till alla de
segrar, som vunnos i Spanien och Frankrike. För
sina förtjenster upphöjdes han till spansk
hertig. Enligt uppdrag af den portugisiska
regeringen begaf han sig 1814 till Brasilien,
återvände 1815 och blef 1817 på nytt använd i
Brasilien, der han undertryckte en uppresning
i Rio de Janeiro. Sedan han återvändt, öfvertog
han åter befälet öfver den portugisiska armén,
men nedlade detsamma efter några år, emedan
han var emot upprättandet af en konstitutionel
regering. Senare gällde han för en anhängare
af dom Miguel, hvadan donna Marias regering
1835 fråntog honom hans underhåll såsom
fältmarskalk. Sedan 1810 var B. ledamot af
underhuset, 1814 upphöjdes han till baron och
1823 blef han viscount. Såsom politiker tillhörde
han tories. 1825 blef han engelsk general, och
1828–30 var han general-fälttygmästare. Död
1854.
Beresina (Bereszina, Berezina), flod i ryska
guvern. Minsk (Litauen), flyter i sydlig riktning
mot Dnjepr, i hvilken hon faller ut (nedanför
Horval) efter ett lopp af 570 kilom. (77
mil). B. har blifvit historiskt ryktbar genom
den franska härens olyckliga öfvergång, d. 26–29
Nov. 1812, under återtåget från Moskva. Häftigt
ansatta af fienden, kommo fransmännen till floden
(i närheten af Borisov) utan medel att komma
öfver. Broar måste åstadkommas till hvad pris som
hälst. Material skaffade man sig genom att rifva
ett par hus vid stranden. Öfvergången försiggick
i tämligen god ordning, tills ryssarna, d. 28
på morgonen, började beskjuta de framtågande
kolonnerna och samtidigt anfalla de afdelningar,
som redan kommit öfver. Då uppstod en förfärlig
oreda och trängsel, hvarunder tusentals menniskor
klämdes ihjel, nedtrampades eller drunknade
bland drif-isen i floden. Marskalk Victor,
som kommenderade eftertrupperna, dref flere
gånger fienden tillbaka och räddade hären från
fullständig undergång. Den 29 på morgonen stuckos
broarna i brand. De, som icke kommit öfver,
rusade i sin förtviflan ut på de redan brinnande
broarna. Många omkommo dervid i lågorna eller i
floden. Fransmännen förlorade under dessa dagar
10,000 fångar, en mängd kanoner och hela sin
tross. Af 70,000 man kommo endast 40,000 öfver
floden.
Beresov, stad i sibiriska guvern. Tobolsk, nära
Sosvas inflöde i Ob. 1,561 innev. (1867). Det är
en af de svåraste förvisningsorterna i Sibirien;
flere märkliga män, såsom Dolgoruki, Mentsjikov
och Ostermann, hafva blifvit sända dit.
Beresovsk, köping i ryska guvern. Perm, i
Ural-bergen. Bekant för sina många guldgrufvor.
Berettini, P., italiensk målare. Se Cortona.
Berfendal, socken i Bohus län, Sotenäs härad.
Arealen 2,213 hekt. (4,483 tnld). 18 3/8
fm. mtl. 717 innev. (1875). Annex till
Tossene. Göteborgs stift, Vikornas södra
kontrakt.
Berg, geogr., kallas hvarje mera ansenlig
upphöjning af jordytan, vare sig att denna
upphöjning förekommer enstaka på en slätt eller
hon har en betydligare utsträckning. För att i
geografisk mening kallas ett berg bör en höjd
vara minst 300 m. (1,000 f.). I det dagliga
lifvet åter inlägger man mycket olika betydelse i
begreppet berg. Hos hvarje berg iakttagas: foten,
den närmast marken belägne delen, samt spetsen
(toppen) och sidorna. Toppens form, som kan vara
kägellik, rundad eller slät o. s. v., gifver ofta
berget dess namn, t. ex. Syl-toppen, Ballon des
Vosges, Puy-de-Dôme. Högberg äro sådana berg,
som hafva en höjd af minst 1,800 m. (6,000
f.) öfver hafsytan. Bergsklippa benämnes ett
brant, enstaka berg. Fjäll (alper) kallas
sådana berg, som höja sig öfver trädgränsen
och hvilkas spets eller högste delar alltid
eller under större delen af året äro till en
viss grad täckta med snö. Berghäll är en plan
och kal del af ett berg. Kulle benämnes en
vanligtvis gräsbevuxen och rundad upphöjning
af jordytan. Bergskedja (bergsträcka) är en
längre sträcka af sammanhängande berg.
Bergsystem kallas ett lands eller ett landskaps
berg med deras utgreningar, betraktade som ett
helt för sig. Bergknut (bergkärna), bergmassa,
från hvilken flere bergskedjor utgrena sig. Den
öfverste delen af en bergskedja benämnes
vanligen bergsrygg, men kallas bergkam, om
han är synnerligen smal och spetsig, bergås,
om han är mera platt och bred, och bergslätt
(platå), om han bildar ett jämnt och flackt
land, ett s. k. högland. Ett berg, som skjuter
ut i hafvet, i en sjö eller en flod, kallas
bergsudde. Fördjupningarna mellan bergen kallas
dalar, dälder, kjusor. Bergkittel (kitteldal)
kallas en dal, som på alla sidor är omsluten
af berg. Bergspass är en trång öppning i en
bergskedja, som bildar väg från den ena sidan
till den andra.
De högsta bergen på jorden äro: Gaurisankar,
Kantsjintsjanga, Davalagiri, Dapsang (alla
tillhörande Himalaja); Kilimandjaro och Kenia
på Månbergen; Mauna Kea på Sandwichsöarna; Mont
Whitney, Akongagur och Nevada de Sorata (alla
i Kordillererna); Mont Brown på Klippbergen;
Mont Blanc och Monte Rosa på Alperna, samt
Galdhöpiggen i Norge och Sulitelma i Sverige.
B. F. O.
I geologiskt afseende äro bergen af mångfaldigt
olikartad beskaffenhet. I stort taget, kan man
indela dem i tre slag, näml. 1:o) sådana, som
utgöras af på hvarandra liggande lager af en
eller flere olika bergarter, t. ex. sandsten,
kalksten, skiffer, gneis m. fl., och hvilka
berg tydligen angifva, att de ursprungligen
blifvit bildade genom mineralbeståndsdelarnas
gradvis skedda aflagring i vatten; 2:o) sådana,
hos hvilka någon afdelning i vissa lager icke
kan iakttagas, utan som bestå af en allt igenom
likartad, massformig bergart med mer eller mindre
tydligt kristalliniskt utseende, t. ex. granit,
porfyr, diabas och andra i mjukt tillstånd till
jordytan uppträngda s. k. plutoniska bergarter,
och 3:o) sådana, som bestå af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
