- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
265-266

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, Karl Johan - Berg, Kristen Povlsen - Berg, Josef Albert Soult

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

expedition, 1859 justitieråd, 1868 konsultativt
statsråd och 1875 t. f. president i Svea
hofrätt.

Jämte dessa ämbeten har B. haft sig anförtrodda
flere offentliga uppdrag, vittnande om det
anseende han förvärfvat såsom en af landets
insigtsfullaste och skarpsinnigaste jurister. Så
förordnades han 1856 till ledamot i en komité
för utarbetande af förslag till disciplin- eller
ordningsstadga för krigsmakten, 1856 till
ledamot i den s. k. unionskomitén och 1875 till
ordförande i nya lagberedningen. 1863 valdes
han till stadsfullmäktig för hufvudstaden
och utsågs der jämte till vice ordförande i
fattigvårdsnämnden och till ordförande i Klara
församlings fattigvårdsstyrelse, hvilka uppdrag
han 1867 afsade sig. 1859 förordnades B. af
regeringen till ledamot i direktionen öfver
Stockholms allmänna barnhus, hvilken plats
han innehade till 1867, och 1875 till vice
ordförande i direktionen öfver Allm. institutet
för döfstumma och blinda. – Sistnämnda år
valdes han till ledamot af riksdagens andre
kammare för Stockholms stad.

Då B. såsom statsråd icke tillika beklädde
chefskapet för något statsdepartemerit, har
han icke särskildt fäst sitt namn vid någon af
de många och vigtiga reformer, som genomfördes
under de år han tillhörde konungens råd; men
genom sina insigter och sitt säkra omdöme grep
han kraftigt in i nästan alla vigtigare ärenden,
som afgjordes under den ifrågavarande tiden,
liksom han städse med värme och talang förde
regeringens talan inför representationen.

Såsom riksdagsman har B. hufvudsakligen yttrat
sig i lagfrågor. Liksom flere andra af de
män, hvilka samtidigt med honom tillhörde
statsrådet, bekämpade han det vid 1876 års
riksdag antagna förslaget om inrättandet af ett
statsminister-ämbete.

Om ordnandet af hufvudstadens fattigvård,
då denna, från att förut hafva varit en
de särskilda församlingarnas angelägenhet,
med nya kommunalförfattningens införande
(1862) blef för hufvudstaden gemensam, har
B. såsom fattigvårds-nämndens förste vice
ordförande inlagt stor förtjenst. Allt sedan
den s. k. Stockholms allmänna skyddsförening år
1866 bildades, har B. såsom vice ordförande
i föreningens centralkomité nitiskt
verkat för föreningens välgörande syften.
C. W.

Berg, Kristen Povisen, dansk politiker,
föddes d. 18 Dec. 1829 i byn Fjaltring på
vestra Jylland, der fadern var bonde och
sognefoged. Sedan han genomgått Ranums
folkskollärareseminarium, blef han, 1850,
lärare vid borgerskolen i Kolding, flyttade
derifrån 1861 till Bogö vid Falster, der han
blifvit folkskollärare och der han upprättade
en navigationsskola samt en folkhögskola. 1865
valdes han till medlem af riksrådets folketing
för Vejle amts andre valkrets, som några månader
derefter, vid ett nytt val, åter skänkte honom
sitt förtroende. B. tillhörde vid sitt inträde i
det politiska lifvet "den nationale venstern" –
ett demokratiskt parti, till hvars kännetecknande
drag hörde en grundtvigiansk anstrykning. Under
den tid B.

hade säte och stämma i riksrådets folketing,
diskuterade denna församling på det ifrigaste de
grundlagsfrågor, som till följd af Wien-freden
(1864) kommit att intaga främsta rummet på den
politiska dagordningen. Under dessa ordskiften
vann B. sina parlamentariske sporrar genom
ett anförande om Juni-grundlagen. Längre
fram röstade han emellertid för det förslag
till ändring af nämnde grundlag (väsentligen
i fråga om landstingets sammansättning),
med hvars antagande författningskampen slöt
1866. Samma år blef han af nyssnämnde valkrets
insatt i riksdagens folketing, der han allt
sedan dess haft plats och der han 1867 ej
obetydligt medverkade till den nye härlagens
antagande. B. följde det stora flertalet af
sitt parti, när det 1870 slöt sig till de
förut s. k. "bondevennerne" och tillsammans
med dessa, under namn af "förenade venstern",
bildade en mäktig opposition i folketinget. Vid
valen 1872 fick detta parti majoritet i nämnda
församling och har sedan dess, med B. såsom en
af sina förnämste ledare, ifrigt kämpat för att
komma i besittning af statsrodret. 1872–73 var
B. "ordförer" (närmast motsvarande det svenska
"utskotts-sekreterare") i finansutskottet –
en plats, som i närvarande tid är af den
största politiska betydelse, enär oppositionen
anser sig i budgetvoteringarna ega ett af sina
kraftigaste vapen. Till och med B:s ifrigaste
motståndare erkänna, att hans flit, arbetsförmåga
och kännedom af en mängd allmänna frågor göra
honom förtjent af de framstående uppdrag,
hvilka hans parti anförtrott honom. B. utöfvar
ett mycket stort inflytande i folketinget och har
på folkmöten verkat ofantligt under de senaste
årens heta valstrider. 1874 tog han afsked
från sitt folkskollärarekall, dels till följd
af en konflikt med dåvarande kultusministern,
Worsaae, dels till följd af sin önskan att icke
såsom politisk person vara bunden genom någon
offentlig anställning. Deremot är han ännu ledare
för navigationsskolan på Bogö. Han verkar äfven
genom pressen och står såsom utgifvare i spetsen
för de båda tidningarna "Frederiksborgs amts
avis" och "Kolding folkeblad".

Berg, Josef Albert Soult, marinmålare, f. i
Stockholm 1832, son af I. A. Berg. Döfstum från
sin tidigaste barndom, blef han efter fullbordade
skolstudier – dels i Paris, dels å Manilla
vid Stockholm – elev vid akademien för de fria
konsterna, gjorde 1853 en studieresa på Östersjön
och Nordsjön ombord å linieskeppet "Karl
XIII" samt begaf sig s. å. till Düsseldorf,
der han vistades några år och arbetade under
A. Achenbachs ledning. Efter vidsträckta resor
genom Holland, Belgien, Frankrike – der han
kom i beröring med Ary Scheffer – och Italien
återvände Berg 1865 till Stockholm, der han
sedan lefvat och verkat. Motiven till sina många
arbeten har han hemtat både från fosterlandets
skärgård och från främmande kuster. Ett jämnt
och raskt utförande, lika fritt från ängslig
petighet som från vårdslöst effektsökeri, en
flärdfri och okonstlad uppfattning af naturen,
en stundom något konventionel färgbehandling
äro de drag, som man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free