- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
291-292

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergman, Torbern Olof - Bergman, Johan Magnus - Bergman, Carl Johan - Bergman, Karl Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förslag till kemisk benämningslära intog, enligt
Berzelii vitsord, det utmärktaste rummet af
alla försök i den vägen. B. var anhängare af den
flogistiska kemien och sökte på ett skarpsinnigt
sätt qvantitativt bestämma de olika metallernas
halt af flogiston. Han förklarade nämligen
vissa metallers egenskap att utfälla andra
ur lösningarna af deras kalker i syror bero
derpå, att den utfällande metallen afgifver
flogiston till den upplöste metallkalken,
då denne utfälles i förening med flogiston,
d. v. s. såsom metall. Han sökte på detta
sätt ordna metallerna efter deras halt af
flogiston. Hans undersökningar af vattnet
voro fullkomligare och noggrannare än de,
som gjorts före honom. Särskildt sökte han
utreda mineralvattnens kemiska sammansättning
och blef uppfinnaren af den då okända konsten
att på kemisk väg eftergöra dem. – Betydande
voro slutligen hans arbeten inom mineralogien,
genom hvilka han spridde ett klart ljus öfver
mineralens kemiska sammansättning och blef en
värdig föregångare till Klaproth och Vauquelin.

Antalet af B:s skrifter, hvilkas innehåll är
mycket olikartadt, uppgår till en hög siffra. De
flesta finnas i akademiska disputationer och
i Vetenskaps-akademiens handlingar, och många
af hans arbeten öfversattes på flere främmande
språk. Han började samla sina afhandlingar
under titeln Opuscula physica et chemica. Af
dem voro vid författarens död 3 band (1779–83)
utkomna, och fortsättningen, likaledes 3 band,
utgafs sedermera (1787–90) af Hebenstreit
i Leipzig. – Såsom akademisk lärare intog
B. obestridligen en hög rang. Af hans handbok i
mineralrikets skiagrafi, först tryckt på latin
(Sciagraphia regni mineralis secundum principia
proxima digesti
) 1783, utkommo inom två år 11
upplagor på 5 språk. Hans föredrag beskrifvas
såsom rikhaltiga, lefvande och lättfattliga,
och från när och fjärran kommo vetgiriga män
till Upsala för att höra honom. Bland hans
många lärjungar må här endast nämnas Schéele,
J. G. Gahn, J. Afzelius (hans efterträdare),
finnen Gadolin och spanioren d’Elhuyart.

(Minnesteckning, förf. af B. von
Beskow, i Sv. Akad:s handl., 32 d.)
P. T. C.

Bergman, Johan Magnus, läkare, författare,
f. 1792 i Färgelanda socken af Elfsborgs län,
blef 1811 student i Lund, 1816 medicine
licentiat, 1817 bataljonsläkare vid
Värmlands regemente, 1819 medicine doktor,
s. å. provinsialmedikus i Falu distrikt af
Stora Kopparbergs län och 1820 stadsläkare i
Falun. 1848 erhöll han afsked från sistnämnda
befattning. Död 1867. – B. var en mångsidigt
bildad, företagsam och frisinnad man. Bredvid
sin praktik idkade han en ej obetydlig
författareverksamhet. Af hans i bokform utgifna
arbeten må särskildt nämnas Beskrifning öfver
Stora Kopparbergs län
(I., 1822), Beskrifning på
papperstak samt deras anläggning och skötsel

(1838, 2:dra uppl. 1843), Resa i Rhentrakterna,
Schweiz och södra Frankrike
(1845) samt Svenska
bonden och hans hemman. Bidrag till svenska
allmogens historia
(1856, 2:dra uppl. 1863, 3:dje
uppl. utkommer innev. år; 1877). I tidningar

skref han en mängd uppsatser i olika ämnen och
svängde dervid ofta satirens gissel med mycken
skicklighet. En stor del af dessa uppsatser
jämte reseskildringar, utdrag af dagböcker
m. m. utgåfvos 1876 under titeln Valda smärre
skrifter.
B. lär äfven hafva varit en skicklig
karrikaturtecknare.

Bergman, Carl Johan, elementarlärare,
författare, f. i Visby d. 8 Juli 1817, blef
student i Upsala 1835, filos. kand. 1842 och
s. å. amanuens vid Upsala akademis museum,
Svenska akademiens gustavianske stipendiat samt
promoverad till filos. doktor. Han utnämndes 1843
till kollega vid Visby högre lärdomsskola och,
efter att hafva länge vikarierat såsom lektor
och skolrektor, 1859 till lektor i latin och
filosofisk propedeutik vid samma stads högre
elementarläroverk. Sommaren 1863 vistades han,
med understöd af allmänna medel, i Köpenhamn
för att i dervarande arkiv anställa forskningar
rörande Gotlands historia. Sedan sistnämnda
år ledamot af Gotlands läns landsting och
stadsfullmäktig i Visby, har han nitiskt
deltagit i skötandet af sin födelsestads
kommunala angelägenheter. Han bevistade den
siste ståndsriksdagen 1865–66 och var Visby
stads representant i andre kammaren under
riksdagarna 1867 och 1868. Vitterhets historie
och antiqvitets-akademien kallade honom 1867
till korresponderande ledamot. – Redan under sin
studenttid utmärkte sig B. i sånggudinnornas
tjenst. Svenska akademien belönade honom med
sitt mindre pris för de båda poemen Bröllopet på
Arolsen, en scen ur Johan Banérs lefnad
(1839)
och Haralds graf (1841). Vackra prof af hans
poetiska begåfning finnas derjämte i kalendern
"Linnaea borealis" (1840, 1842), hvilken utgafs
af honom och hans vän B. E. Malmström. Samtidigt
utgaf han ett förtjenstfullt topografiskt arbete,
Upsala och dess nejder (1842–43), af hvilket han
1844 började en omarbetning under titeln Mälarens
minnen.
Af denna omarbetning utkom likväl endast
förste delen, innehållande "Upsala minne". Bland
hans öfriga arbeten må här nämnas Snäckgärdet och
D. B. V., gotländska minnesblad
(1849), texten
till planschverket Gotland och Visby i taflor
(1856–58) samt hans af landstinget prisbelönta
Gotlands geografi och historia i lättfattligt
sammandrag
(1870; 2:dra uppl. 1872). Hans
Skildringar och berättelser för ungdom utkommo
1874. – Åren 1849–58 redigerade B. "Gotlands
läns tidning", hvarjämte han lemnat bidrag till
åtskilliga tidskrifter, poetiska kalendrar m. m.

Bergman, Karl Vilhelm, literatör, f. på Lagerfors
(Bellefors socken) i Vestergötland d. 18
Aug. 1820, blef student i Lund 1842. Påverkad
af K. J. L. Almqvist uppträdde han 1848 med
tendensskrifterna Den religiösa frågan och Den
sociala frågan
samt 1849 med en social roman,
Clara Vinqvist. I början af 1850-talet öppnades
ett nytt fält för hans literära verksamhet. Hans
farbror, öfverste B. Bergman, adlad v. Schinkel,
f. d. adjutant hos Karl XIV Johan, hade i sin
ego en mängd handlingar rörande Sveriges nyare
historia, och B. fick i uppdrag att granska och
bearbeta både dessa och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:24:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free