Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergshandtering - Bergshauptman - Bergsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik V år 1122 förläning på metaller och
mineral, förmodligen på sitt eget område, och
1160 omtalas tämligen betydliga jernverk, som
anlagts vid Kimberworth (Yorkshire) af munkarna
i Kirkstead.
Vid tiden för Kristi födelse börjas i Sverige
jernåldern, eller den period, då jernredskap
förekomma jämte bronsålderns produkter. Sveriges
äldsta skrifna urkunder om bergshandteringen gå
likväl ej längre tillbaka i tiden än till 1268,
då delar i Tiskasjöberg (Fala grufva) omtalas
såsom föremål för köp. 1340 utgaf konung Magnus
en förordning för "bergsmännen å Vestra berget
i Nerike". Det tyckes emellertid, det oaktadt,
vara sannolikt, att tackjern, en produkt af
en mera utvecklad jernindustri, icke var kändt
här före 1450, och man kan derför göra sig en
ungefärlig föreställning om bergshandteringens
ståndpunkt långt före sistnämnda år. Malmen,
der den icke var jordformig, såsom många
jernmalmer äro (myrmalm, jernlera m. fl.), bröts
i grufvorna medelst eldsättning (för icke länge
sedan begagnad i Falu koppargrufva och ännu i
närvarande stund – under namn af "tillmakning"
– i Sala silfvergrufva) och smältes derpå
i låga schaktugnar med ved eller kol – ett
smältningssätt, som i fråga om jern ännu brukas
i Indien, Afrika, Pyreneerna, nordliga Spanien
(Katalan-metoden), Finland o. s. v.
Under medeltiden voro framstegen i
industri jämförelsevis obetydliga. Arsenik,
antimon och vismut blefvo kända under denna
tid. Bergshandteringen i de på ädla metaller så
rika landen Spanien och Portugal tyckes hafva
lidit stort afbräck genom upptäckten af Amerika
med dess stora guld- och silfvertillgångar.
År 1556 trycktes Agricolas berömda verk De
re metallica, och från den tiden räknar man
bergshandteringens utveckling både i produkternas
mängd och metodernas ändamålsenlighet och
förbättring. Honom följde flere författare. År
1734 utgaf Svedenborg på latin ett stort verk,
hvari han noga beskrifver de på den tiden
brukliga behandlingarna för åstadkommande af jern
och koppar; och kort derefter utgaf Schlüter i
Goslar ett arbete, af hvilket man får kännedom
om alla sedan Agricolas tid gjorda framsteg i
metallurgien.
Med början af 19:de årh. inträder en ny period
för bergshandteringen, derigenom att de under
liflig utveckling stadde naturvetenskaperna
(kemi, fysik, geologi och mineralogi) kunde
med sina resultat i hög grad främja hennes
utbildning enligt vetenskapliga grunder. Det är
hufvudsakligen stenkols- och jern-industrierna,
hvilka i närvarande tid taga i anspråk de största
krafterna inom bergshandteringen. Stenkolens
användning vid tackjernsberedningen började
i England omkr. 1750, och vid den tiden
hade tackjernstillverkningen med träkol i
samma land nedgått till omkr. 17,003,040
kilogr. (400,000 ctr) från 63,761,400
kilogr. (1 1/2 mill. ctr), hvilket den utgjorde
i början af 1600-talet. För det närvarande är
Stor-Britanniens tackjerns-tillverkning omkr. 6
mill. tons för år, och endast dertill åtgå 10
à 12 mill. tons stenkol.
Sverige har flere berömda namn fästa vid
sin bergshandtering, t. ex. Svedenborg,
Rinman, Cronstedt, Tilas, Sefström
m. fl. Bergshandteringens utveckling har
äfven genom Jernkontoret (stiftadt 1747) i
hög grad främjats af svenska brukssocieteten,
som i förening med staten ännu verkar genom att
understödja dels bergsskolorna, dels tekniska
ingeniörer.
Om den svenska bergshandteringens utveckling
vinnes en öfversigt genom nedanstående tabell:
| 1864. | 1874. | ||
| Afrundade summor. | |||
| Jernmalm, bergmalm, | ctr | 10,918,000 | 21,693,000 |
| » sjö- och myrmalm | " | 179,000 | 100,000 |
| Tackjern | " | 5,528,000 | 7,575,000 |
| Gjutgods af tackjern | " | 345,000 | 544,000 |
| Stångjern | " | 3,239,000 | 3,944,000 |
| Stål | " | –– | 540,000 |
| Jern- och stålmanufaktur | " | 573,000 | 805,000 |
| Silfver- o. bly-malm | " | –– | 287,000 |
| Guld | skålp. | 61 | 7 1/2 |
| Silfver | " | 3,049 | 1,740 |
| Kopparmalm | ctr | –– | 678,300 |
| Koppar | " | 39,737 | 22,600 |
| Nickelmalm | " | 120,050 | 106,600 |
| Nickelsten (nickel, koppar o. svafvel) | " | 1,045 | 1,070 |
| Nickelspeis (nickel o. arsenik) | " | –– | 620 |
| Nickelkoppar | " | 540 | 330 |
| Mässing | " | 2,800 | 5,990 |
| Kopparsmide | " | 6,400 | 5,140 |
| Gjutgods af annan metall än jern | " | –– | 1,200 |
| Bly | " | 13,300 | 1,320 |
| Zinkmalm | " | 335,000 | 663,400 |
| Koboltmalm | " | –– | 960 |
| Koboltmalm, renad, | skålp. | 1,530 | 700 |
| Brunsten | ctr | 2,400 | 15,000 |
| Svafvelkis | " | –– | 90,000 |
| Svafvel | " | 9,600 | 6,400 |
| Kopparvitriol | " | 340 | 3,800 |
| Jernvitriol | " | 2,960 | 11,000 |
| Rödfärg | " | 8,207 | 31,000 |
| Alun | tnr | 5,600 | 13,000 |
| Blyerts | ctr | 680 | 900 |
| Marmor, i värde | kr. | 10,700 | 18,000 |
| Stenkol | kub.-fot | 1,365,000 | 2,730,000 |
| Vid bergverks- o. bruksrörelsenanvända arbetshjon | 24,000 | 28,600 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
