- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
309-310

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergstedt, Carl Fredrik - Bergstena - Bergs tingslag - Bergstingsrätt - Bergstrand, Karl Henrik - Bergstrand, Per Vilhelm - Bergstrand, Carl Erik - Bergström, Per Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och yttrande-frihet har han städse uttalat
mycket frisinnade åsigter. – B. invaldes i
Vetenskaps-akademien 1872, blef ledamot af
Société asiatique i Paris 1848 och hedersledamot
i Svenska slöjdföreningen 1871. Från hösten
s. å. till sommaren 1876 var han ordförande i
styrelsen för slöjdskolan i Stockholm. Äfven
som kommunalman har B. – i Östergötland, der
han f. n. är bosatt – utöfvat en omfattande
verksamhet.

Bergstena, socken i Vestergötland, Elfsborgs län,
Kullings härad. Arealen 3,001 hekt. (6,080
tnld). 19 5/8 ofm., 11 3/8 fm. mtl. 502
innev. (1875). Annex till Lena, Skara stift,
Kullings eller Gäsene kontrakt.

Bergs tingslag tillhör Jämtlands södra fögderi
och Södra Jämtlands domsaga samt består af
socknarna Berg med Åsans kapell, Rätan och
Klöfsjö. 4,811 innev. (1874). J. H.

Bergstingsrätt var namnet på fordom befintliga
underdomstolar, bestående af en bergmästare som
ordförande och bergsnämndemän som bisittare. De
egde att döma i mål rörande bergverks- och
grufrörelsen. Bergstingsrätterna upphäfdes 1852,
och deras domsrätt öfverflyttades på de allmänne
domstolarna. Jfr Grufrätt.

Bergstrand, Karl Henrik, universitets-lärare,
kirurg, f. 1800 i Hellefors socken (Örebro
län), blef 1813 student i Upsala; 1831 medicine
doktor i Lund samt 1838 professor i kirurgi och
obstetrik vid Upsala universitet. Död 1850. Han
skref, utom en mängd uppsatser i tidskrifter,
åtskilliga i bokform utkomna afhandlingar,
såsom De spina bifida (1838), Kirurgiska
iakttagelser
(1842–48), Afhandlingar uti
allmän kirurgi
(1848–49), Några anmärkningar
rörande testiklarnas sjukdomar
(1831) och Om
kärlutvidgningar
(1848).

Bergstrand, Per Vilhelm, prest, författare,
f. i Sala 1807, blef student i Upsala 1823,
prestvigdes 1830, utnämndes 1834 till kollega
vid Arboga skola, 1836 till rektor i Hedemora
och 1838 i Linde samt 1856 till kyrkoherde
i Hjulsjö, der han dog d. 18 Jan. 1874. Han
var en kunskapsrik man, som egnade sitt
i öfrigt obemärkta lif åt en synnerligen
omfattande literär verksamhet. Utom åtskilliga
öfversättningar (efter Ebrard, Luthardt,
Tischendorf, Delitzsch m. fl.) och en i många
upplagor utgifven revision af Strömers "Euklides’
Elementa" offentliggjorde han Förklaringar
öfver de årliga evangelierna och epistlarna

(1850; ny, tillökad uppl. 1863), Grunderna
för den christna tidräkningen i allmänhet och
den svenska i synnerhet
(1851; ny uppl. 1861),
Praktisk geometri för sjelfundervisning (1852)
och Chronologisk handbok i christna kyrkans
historia
(1868).

Bergstrand, Carl Erik, agrikulturkemist och
geolog, född d. 12 Mars 1830 i Kila socken,
Vesterås län, blef student i Upsala 1849 och
filosofie doktor 1857. Redan 1854 fick han
uppdrag af Landtbruks-akademien att för hennes
räkning verkställa kemiska undersökningar
i Stockholm. 1856 tjenstgjorde han som
amanuens vid laboratoriet för allmän och
åkerbruks-kemi i Upsala, och 1857–68 var han
lärare i kemi, geologi och fysik vid Ulltuna
landtbruks-institut.

1861 förordnades han derjämte till föreståndare
för den vid Ulltuna inrättade agrikultur-kemiska
försöksanstalten, och 1864 var han tillika
t. f. föreståndare för institutet. Sedan 1869
års början har B. varit Landtbruks-akademiens
agrikulturkemist och föreståndare för den
agrikulturkemiska försöksanstalten vid
hennes experimentalfält. 1864 utnämndes
han till professor; 1867 blef han ledamot
af Landtbruks-akademien och 1873 af
Vetenskaps-akademien. – B. har gjort flere
vetenskapliga resor, bl. a. i Tyskland, 1859,
och till Paris, 1867. År 1873 var han en af
de svenske jurymännen vid verldsexpositionen i
Wien. Vid de allmänna svenska landtbruksmötena
har han alltsedan 1868 varit prisdomare och
ordförande inom klassjuryn för bedömande af
agrikultur-kemiska utställningsföremål. Sedan
1872 är han ledamot i den af regeringen
tillsatta komitén för undersökning af de
inom Sverige förekommande fosforsyrehaltiga
mineralen och bergarterna samt för utredningen
af deras användning inom landtbruket och
näringarna. – Bland B:s tryckta arbeten må
nämnas Naturhistoriska anteckningar om Åland
(1851), En blick i naturen eller några ord
om naturvetenskaperna i allmänhet
(1852), Om
näringsämnena
(1857), Grunddragen till geologien
(1859), Grunderna för den agrikultur-kemiska
analysen
(1861), Lärobok i geologi (1868),
Ultuna landtbruks-instituts tidskrift (3 årg.,
1864–66), Tidskrift för landtbrukare (2 årg.,
1867–68). Han har derjämte verkställt flere
bearbetningar efter utländska författare,
bl. a. Organiska kemien, efter Strecker
(1857), Om de kemiska gödningsämnena,
efter Ville (1870), Landtbruket och
naturvetenskaperna,
efter Johnson (I, II,
1874). De af B. författade smärre uppsatserna
och afhandlingarna uppgå till ett högst
betydligt antal och finnas offentliggjorda
i tidskrifter, journaler och berättelser
m. m., såsom "Tidskrift för landtmanna- och
kommunal-ekonomien" (Undersökningar af den
inom Upland förekommande hvarfviga märgeln,

1859; Om fodermedlens sammansättning, 1861),
"Läsning för folket" (Om kiselsyrans och
kolsyrans förhållande titt hvarandra,
1867),
"Ultuna landtbruks-instituts tidskrift"
(Om åkerjordens bördighetsförhållanden,
1864), "Landtbruks-akademiens tidskrift"
(Om hafstångens användande inom landtbruket,
1871), "Landtbruks-akademiens handlingar"
(Undersökningar af jordarternas
fuktighetsförhållanden,
1875), "Upsala läkareförenings
förhandlingar" (Undersökning af helsovattnet
vid Sätra,
1865–66). - B:s bemödanden att göra
landtbruks-kemien och agrikultur-geologien
allmännare kända och gagneliga för jordbrukets
utveckling hafva tid efter annan vunnit
erkännande samt understöd af staten, i det
anslag blifvit beviljade för inrättande
af agrikultur-kemiska försöksanstalter,
kemiska stationer för landtbruk och näringar
samt medel blifvit anvisade för utredning af
speciella frågor, som angå eller kunna främja
den agrikultur-kemiska vetenskapens utveckling
i Sverige.

Bergström, Per Axel, ämbetsman, föddes i Lund
d. 20 Aug. 1823. Sina barnaår tillbragte han i
Helsingborg, hvars läroverk han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free