Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg-uf - Bergunda - Bergverkstionde - Bergzabern - Berhampur - Bericiska bergen - Bering, Vitus - Berings haf - Berings sund - Berings ö - Bériot, Charles Auguste de - Berislav - Berkeley - Berkeley, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färgteckning gör honom mindre bemärkt. I April
lägger honan 2–3 runda, hvita ägg, och tre veckor
derefter framkomma ungarna, som uppfödas med
största omsorg. Man har exempel på att fångade
uf-ungar, hvilka insatts i bur utomhus, under
flere veckor blifvit matade af föräldrarna,
som ditkallats af deras skrik.
Berg-ufven är såsom stannfogel utbredd från
Nordlanden, Lappland och Sibirien ända ned till
södra Europa. Under vintertiden har man träffat
honom strykande äfven i norra Afrika. F. A. S.
Bergunda, socken i Småland, Kronobergs län,
Kinnevalds härad. Arealen 6,453 hekt. (13,071
tnld). 41 3/4 ofm., 29 3/4 fm. mtl. 1,083
innev. (1875). Det utgör jämte Öja ett patronelt
pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift, Kinnevalds
kontrakt.
Bergverkstionde, förv., en inkomsttitel
i riksstaten, hvarunder (sedan år 1871)
äro sammanförda statens andelar af
tillverkningen inom riket af vissa metaller
och mineral, nämligen silfvertionden (1/10 af
silfvertillverkningen vid Sala), kopparräntan
(i allmänhet 1/30 af tillverkningen),
svafvelbrukstionden (1/30) och likaledes
1/30 i afrad å tillverkningen af nickel,
kobolt, koppar- och jernvitriol samt rödfärg.
Kbg.
Bergzabern, stad i bajerska regeringsområdet
Pfalz, vid Erlenbach och vid foten af
Vogeserna. 2,283 innev. (1871).
Berhampur, Eng. Burhampore. 1) Hufvudstad för
bengaliska prov. Mursjedabad i britisk-ostindiska
presidentskapet Kalkutta, vid en arm af
Ganges-floden. Omkr. 27,000 innev. Storartade
kaserner. – 2) Stad vid sydgränsen af Gvalior-
eller Scindia-staten, på norra stranden af floden
Tapti. Omkr. 50,000 innev.
Bericiska bergen (Monti Berici), en 14 kilom.
(nära 2 mil) lång bergskedja i den italienska
prov. Vicenza. Der brytes kalksten, som mycket
användes till bildhuggeriarbeten.
Bering (Benring), Vitus (Veit), upptäcktsresande,
f. omkr. 1680 på Jylland, trädde 1704 i rysk
örlogstjenst och utmärkte sig mycket i kriget mot
svenskarna. 1725 fick han af ryska regeringen
uppdrag att företaga en upptäcktsresa till
Kamtsjatka. Under denna färd seglade B.,
utan att ana hur nära han var Amerikas kust,
genom det sedermera efter honom uppkallade
"Berings sund". 1741 företog han en ny expedition
till samma trakter och upptäckte då sannolikt
Montague-ön i Prinsens af Wales sund. Under
hemfärden fann han Sjumazin-öarna och fick
sigte på Andreanov-ögruppen af Aleuterna. Den
5 Nov. 1741 förliste han på en ö, som efter
honom kallas Berings ö, och dog derstädes d. 8
Dec. s. å. I Peterpaulshamn hafva ryssarna rest
ett minnesmärke åt honom.
Berings haf (fordom Kamtsjatka-hafvet), är namnet
på den nordöstre delen af Stora oceanen, n. om
Aleuterna, mellan Asiens nordöstra och Amerikas
nordvestra kust. Undersöktes först af Bering.
Berings sund kallas det sund, som förbinder
Norra ishafvet och Stora oceanen samt skiljer
Asien och Amerika. Det upptäcktes 1728 af Bering
och genomfors 1778 af Cook, hvarför det äfven
blifvit kalladt Cooks sund.
Berings ö (Ryska Avatsja), en Ryssland tillhörig
klippö vid den södre änden af Berings haf,
utanför Kamtsjatkas kust. Obebodd. Jfr Bering.
Bériot [-iå], Charles Auguste de, belgisk
violinist, f. 1802 i Louvain, studerade i
Paris för Baillot, fick efter återkomsten från
en konstresa till England af konung Vilhelm
i Nederländerna en pension jämte titel af
kammarvirtuos – förmåner, som han dock förlorade
genom revolutionen 1830. År 1836 gifte han sig
med den berömda sångerskan Malibran-Garcia och
gjorde med henne och, efter hennes död, med
hennes syster konstresor i Tyskland, Italien,
Frankrike och England. 1842 blef han professor
vid konservatoriet i Paris och fick senare
enahanda befattning i Bruxelles. Han blef
blind 1852 och dog 1870. – B. var hufvudman
för den s. k. belgiska violinskolan, hvilken
är en fortsättning af den franska och räknar
såsom medlemmar Vieuxtemps, Prume, Léonard
m. fl. Hans betydelse ligger förnämligast deri,
att han bildade en motvigt mot Paganinis abnorma
behandling af violinen. Hans spel berömmes för
en väl ej stor, men ädel och sirlig ton, ledig
teknik, ofelbar intonation, fint och pikant
föredrag. Hans kompositioner äro såsom konstverk
obetydliga, men hafva riktat violinspelets
mekanik. Utom en mängd konserter, etyder,
variationer, fantasier m. m. utgaf han Méthode
de violon (1858). A. L.
Berislav, stad i ryska guvern. Cherson, vid
Dnjeprs högra strand. 6,023 innev. (1867).
Berkeley [bö’rkli], köping i engelska grefskapet
Gloucester. Omkr. 1,100 innev. E. Jenner föddes
i B. 1749, och Edvard II mördades der 1327.
Berkeley [bö’rkli], George, engelsk filosof,
f. 1684, blef 1721 hofprest hos hertigen af
Grafton, men lemnade 1728 denna befattning
och begaf sig till Amerika för att upprätta en
läroanstalt till hedningarnas omvändelse. Efter
trenne års bortavaro måste han dock vända
tillbaka med oförrättadt ärende, efter att hafva
uppoffrat större delen af sin förmögenhet. 1734
blef han biskop i Cloyne på Irland. Död 1753. –
B. utgår i sitt filosoferande från resultaten
af Lockes kunskapsteoretiska och psykologiska
undersökningar. Med denne tänkare är han ense
derom, att all menskiig kunskap hemtas ur den
sinliga erfarenheten. Men då Locke antagit,
att sinnesintrycken härröra från inverkan
på medvetandet af en utom detsamma fallande
verklighet, så uppvisar B. det obefogade i ett
sådant antagande och gör den meningen gällande,
att vi i sjelfva verket intet förnimma utom vår
egen själs tillstånd, hvilka, såsom till väsendet
andliga, ej ens kunna motsvaras af en yttre
realitet. För att förklara de faktiskt gifna
sinnesförnimmelserna tager han sin tillflykt till
en lära om omedelbar mellankomst af det högsta
väsendet och förmenar, att dessa förnimmelser
äro omedelbara skapelser af Gud, hvars tillvaro
måste antagas just för deras förklaring. Ehuru
nu visserligen på detta sätt ingen nödvändighet
och lagbundenhet kan uppvisas i de menskliga
förnimmelserna, hvilka helt och hållet bero på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
