Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berkeley, George - Berkeley, Miles Joseph - Berkhampstead - Berks - Berlat - Berlepsch, Hermann Alexander von - Berlepsch, August von - Berlichingen, Götz (Gottfried) von - Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guds godtycke, och ehuru B., af hvilken äfven
Gud mer eller mindre afgjordt fattas såsom
något yttre, lätt kan drifvas tillbaka till
Lockes ståndpunkt, är hans lära dock af stor
betydelse, såväl derför att hon blottar ett
af Lockes obefogade antaganden, som ock för det
inflytande hon tvifvelsutan haft på flere samtida
och efterföljande tänkare. B:s förnämsta skrifter
äro Essay towards a new theory af vision (1709),
A treatise concerning the principles of human
knowledge (1710) och The dialogiies between Hylas
and Philonous (1713).
L. H. Å.
Berkeley l. Berkley [bö’rkli], Miles Joseph,
engelsk botaniker, f. 1803, sedan 1833 kyrkoherde
på landet, har med ifver studerat kryptogamerna
och betydligt bidragit till kännedomen om desamma
genom åtskilliga arbeten, såsom British fungi
(1836–43), Introduction to cryptogamic botany
(1857), Handbook of british mosses (1863) m. fl.
Berkhampstead [bä’rkemstädd] l. Hampstead,
stad i engelska grefskapet Hertford. 4,083
innev. (1871). Fordom residens för konungarna
af Mercia. Skalden Cowper föddes i B. 1731.
Berks [börks], grefskap i södra
England, på högra stranden af mellersta
Thames. 1,820 qv.-kilom. (33 qv.-mil). 196,445
innev. (1871). Detta grefskap är i s. skogbevuxet
(Windsors park); den mellersta delen består
af vidsträckta betesmarker med kritkullar,
som nå omkr. 267 m. (900 f.) höjd; den norre
delen, "Hvita hästens dal", är en af Englands
fruktbaraste nejder. Hufvudstad är Reading.
Berlat (Brlad), stad i Moldau, vid
floden Berlats förening med Serei 26,558
innev. (1873). Under medeltiden var staden
oafhängig och hade då ett ganska stort omfång.
Berlepsch, Hermann Alexander von, tysk
författare, född d. 17 Mars 1814 i Göttingen,
började sin bana som tidningsutgifvare, men
råkade i delo med hannoveranska regeringen och
måste 1848 fly till Schweiz. Hans ryktbaraste
verk är Die alpen in natur- und lebensbildern
(1860, 4:de uppl. 1871; "Alperna, deras natur och
folk", 1871). Hans resehandböcker öfver Schweiz,
Paris och södra Frankrike åtnjuta ganska stort
anseende.
Berlepsch, August von, tysk baron, biodlare,
f. 1815 i Thüringen, sysselsatte sig först med
juridiska och teologiska studier, men egnade sig
efter faderns död åt landtbruk, trädgårdsodling
och biskötsel. I sina Appistische briefe
utvecklade han vetenskapligt den Dzierzonska
biodlingsteorien. Hans hufvudarbete är Die biene
und ihre zucht mit beweglichen waben in gegenden
ohne spätsommertracht (3:dje uppl. 1873).
Berlichingen, Götz (Gottfried) von,
"med jernhanden", en af de siste berömde
representanterna af medeltidens riddareväsende,
föddes 1480 på fäderneslottet Salthausen (i
nuv. Würtemberg). Redan tidigt stod hans håg
åt ridderliga bragder. 1494 kom han som page
till sin faders kusin, Konrad von B. – en herre,
som var särdeles väl egnad att leda hans krigiska
utbildning – och efter dennes död till
markgrefve Fredrik af Brandenburg-Ansbach. Sin
böjelse för krig fick han nu tillfredsställa
i de många fejderna mellan tyska furstar
och städer. Vid en belägring af Landshut
(1504) förlorade han sin högra hand. Denna
blef ersatt genom en med konstnärlig mekanism
försedd jernhand (ett slags handske, i hvilken
armen insnördes), och det förhöjde icke litet
riddarens ära, att han i sina fejder kunde
föra svärdet lika säkert med jernhanden som
med den lefvande handen. Då en allmän landsfred
kommit till stånd genom Maximilian I, drog sig
B. tillbaka till sitt slott; men han råkade snart
i strid med sina grannar, i synnerhet de frie
riksstäderna, mot hvilkas växande anspråk han med
svärdet förde det bortdöende riddareväsendets
talan. B. ådagalade i dessa fejder en blandning
af laglös djerfhet och ridderligt ädelmod, men
visade ingen ömtålighet i valet af fiender. I
schwabiska förbundets krig mot hertig Ulrik
af Würtemberg 1519 tog B. den senares parti,
men blef vid ett utfall tillfångatagen och
lössläpptes icke förr än 1522. År 1525
kastade bondekriget honom i nya äfventyr och
faror. Tvungen af bönderna, öfvertog han på en
månad befälet öfver de sammanrafsade hoparna;
men ehuru han så snart som möjligt drog sig undan
till sin borg, begagnade hans fiender sig af
tillfället och anklagade honom för delaktighet
i kriget. Också blef han dömd till ett par
års fängelse i Augsburg, hvarur han 1530 blef
lösgifven mot löfte att hvarken aflägsna sig
från sina besittningar eller på något sätt taga
hämd på förbundsmedlemmarna. Från detta löfte
blef han först 1540 frisagd, och 1542 togs han
i skydd af kejsaren, emedan man ville bruka den
tappre riddaren i striden mot turkarna. Inom 14
dagar uppställde denne 100 ryttare och aftågade
med dem till Wien, men blef efter fälttågets
olyckliga utgång åter entledigad. Ännu 1544 drog
han med kejsaren i fält mot fransmännen och
inträngde i det inre af Frankrike. Sina sista
år tillbragte han på sitt slott Hornberg vid
Neckar och dog der 1562. – B:s ätt qvarlefver
ännu, delad i två grenar. Ett vackert minne
efterlemnade han i sin sjelfbiografi (första
gången tryckt 1731, sedan flere gånger omtryckt),
från hvilken Göthe tog idén till sitt berömda
skådespel "Götz von B.", hvari den, historiska
personligheten dock blifvit underkastad en
poetisk ombildning.
A. B. B.
Berlin, Preussens och hela Tysklands hufvudstad,
är beläget i prov. Brandenburg vid Havels
biflod Spree, på 52° 30’ n. br. och 32° 3’
ö. lgd. Höjden öfver hafvet angifves till
allenast vid pass 29,7 m. (100 f.). Stadsplanen
omfattar 59,2 qv.-kilom, (något öfver 1 qv.-mil),
med en längd från ö. till v. af något öfver 10
kilom. (1,35 mil) och en bredd från n. till s. af
vid pass 9 1/4 kilom. (1,25 mil). Medelvärmen
för sommaren uppgår till + 18° C.; för
vintermånaderna angifves medeltemperaturen vara
något öfver fryspunkten. Regnhöjden för året är
mätt till 206 paris-linier (57 centim.). Sydliga
vindar äro förherskande; vindar från vester och
angränsande väderstreck förekomma dubbelt oftare
än de östliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
