Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B:s läge – midt på en stor, ganska mager, sandig
lågslätt – är allt annat än vackert; endast
vesterut (Thiergarten) afbrytes landskapets
enformighet af en lifvande grönska. Ur andra
synpunkter kan dock B. räknas bland Europas
vackraste städer. Gatorna äro breda och raka,
delvis försedda med trädplanteringar. De yngre
stadsdelarna, särskildt åt v. och s., fyllas af
vackra, i grönska bäddade villor. De offentlige
platserna äro rymliga och regelbundna samt
prydda med ståtliga minnesvårdar. Husen äro i
allmänhet välbyggda och de månge offentlige
byggnaderna praktfulla. – Mest bekant bland
gatorna är Unter den linden, ledande (1,206
m. = 4,050 f.) från den med en staty af segerns
gudinna (Victoria) prydda "Brandenburger-thor",
vid "Thiergartens" gräns, österut till Fredrik
II:s präktige ryttarestaty (af Rauch), i hvars
omedelbara närhet kejsar Vilhelms enkla, men
vackra palats, det storartade universitetet,
konstakademien, kongl. biblioteket, katolska
kyrkan och operahuset äro belägna. I samma
riktning, längre österut, kommer man förbi det
vackra tyghuset och kronprinsens palats, öfver
den med marmorstoder smyckade slottsbron, fram
till det väldiga kongl. slottet, hvilket sträcker
sig utmed slottsplatsens ena sida, medan det
af Schinkel byggda "gamla museum" (i grekisk
stil) upptager den andra sidan, och domen,
en tämligen oansenlig och ful byggnad, fyller
fonden. Bland stadens öfriga större pulsådror
må nämnas den 2,500 m. (8,400 f.) långa
Friedrich-strasse, som genomskär staden i
n. och s., den 1,660 m. (5,396 f.) långa
Wilhelm-strasse med palats vid palats,
Leipziger-strasse med krigsministeriet,
generalpostamtet m. fl. byggnader. I den
trånge, inre delen af staden, Alt-Berlin,
framstå det nya af Wäsemann i nord-italiensk
stil uppförda rådhuset samt börsen, i venetiansk
stil efter Hitzigs planritningar. – För öfrigt
nämna vi bland den stora mängden af offentliga
byggnader: den gotiska "Werder’sche kirche",
de båda tvillingkyrkorna vid Schillerplatz
(f. d. Gensld’armenarkt), Michaelskyrkan i
rundbågstil och den orientaliskt praktfulla
nya judiska synagogan. Af teatrar märkas
Schauspielhaus, Victoria-, Wallner-,
Friedrich-Wilhelmstädtisches-, Bellealliance-,
Walhalla-teatrarna m. fl. Andra märkliga
byggnader äro det nya museum, med Kaulbach’s
berömda fresker, "Bau-akademie", "Sing-akademie",
i grekisk tempelstil, aquarium, m. fl.
Straxt utom B., åt s., på Kreuzberg – den högste
punkten i nejden – är rest en vård i gotisk
stil till minne af 1813 års befrielsekrig. I den
norre delen af Thiergarten, vid "Königsplatz",
finnes ett storartadt "Siegesdenkmal" till
minne af de senaste krigen mot Österrike och
Frankrike. Vesterut derifrån ligger "Kroll’s
garten", B:s förnämsta förlustelseställe, som
rymmer 5,000 personer.
Den norre delen af staden, förnämligast dess
norre och nordvestre utkanter (Oranienburger
vorstadt, Wedding och Moabit), är företrädesvis
arbetarnas och industriens qvarter. – B. intager
såsom industriel medelpunkt en ganska framstående
rang. Vid 1874 års slut funnos
1,906 fabriker, med 64,510 arbetare. Synnerligen
framstående äro maskinverkstäderna, med
14,737 arbetare (Borsig). Gelbgjutare och
gördelmakareyrket drefs i 243 fabriker,
med mer än 9,000 arbetare. 39 fabriker,
med 2,788 arbetare, tillverkade symaskiner
och telegrafapparater. För öfrigt böra
framhållas piano- och möbeltillverkningen,
porslinsfabrikerna, jern- och brons-gjuterierna
samt de kemisk-tekniska fabrikerna
(alizarin). – Åtta särskilda jernbanlinier
(den äldsta, till Potsdam, från år 1838)
sätta B. i liflig beröring med rikets alla
delar. 1874 befordrades å dem i medeltal 27,238
personer om dagen. S. å. befordrades genom de
60 postanstalterna nära 16 mill. lokalbref,
utom de 32 mill. bref, som anlände till B. från
främmande orter. 700 brefbärare voro deraf
fullt sysselsatta. De ankomna telegrammens
antal steg samtidigt till 1,357,000. På floden
Spree och dess kanaler anlände året förut
till B. 32,745 fartyg och 796,166 flottar. I
allmänhet är naturligtvis tillförseln af
mycket större betydenhet än den utåt gående
rörelsen. På jernbanorna t. ex. anlände år
1874 omkr. 78 mill, men afsändes allenast 31
mill. ctr gods. Den inre rörelsen besörjes –
utom genom hästjernbanor, som i allt hafva en
längd af nära 48 kilom. (6,5 mil) och år 1874
befordrade 5,755,787 personer, – genom 159
omnibusar (14,696,976 passagerare år 1874)
och 4,190 droskor.
Men utom sin stora betydenhet såsom industrielt
och kommersielt centrum och såsom medelpunkten
för ett stort rikes hela förvaltningsorganism
eger B. ännu en annan: det har redan länge,
och helt visst ej utan skäl, uppträdt med
anspråk på att gälla såsom ett "centrum der
civilisation". Namnen Schleiermacher, Hegel
och Fichte, Alex. och Wilh. v. Humboldt,
Savigny, Gneist, Raumer, Ranke, Dunker,
Ritter, Dove, Holzendorff, Virchow, Rauch,
Schinkel säga ur denne synpunkt tillräckligt. –
B. är synnerligen rikt utrustadt i fråga om allt
hvad som hörer till högre och lägre undervisning
samt vetenskap och konst. Endast det förnämsta
kan här nämnas: Vetenskaps-akademien (från
1700), en skapelse af Leibniz, föryngrad under
Maupertuis; universitet, stiftadt 1810, med 60
ordinarie och 58 extra-ordinarie professorer, 70
docenter och 1,724 inskrifna studenter (1875);
dithörande bibliotek, observatorium, botanisk
trädgård m. m. samt särskilda teologiska,
filologiska och matematiska seminarier; vidare
det kongl. biblioteket och 15 folkbibliotek;
tre statistiska byråer (Tyska rikets, Preussens
och stadens egen); de tekniska högskolorna
"Bau-akademie", "Gewerbe-akademie", med
museum, och "Berg-akademie"; en geologisk
"Landesanstalt"; högre och lägre militära
läroverk samt öfver 200 högre och lägre skolor af
alla slag; konstakademien; gamla och nya museum
med betydande konstskatter o. s. v. – Pressen
representerades 1874 af 37 officiella och 316
icke officiella tidningar och tidskrifter. Af
de sistnämnda voro 55 politiska, 221 egnade åt
vetenskap, konst, handel eller slöjd, 21 åt de
kyrkliga och religiösa frågorna och 19 åt den
lättare literaturen. Förlagsverksamheten är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
