Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernoulli, Daniel - Bernoulli, Jean - Bernoulli, Jean - Bernoulli, Jacques - Bernstein, Aaron - Bernsten l. Bärnsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
entledigande. Förhöjd lön, utnämning till
beständig ledamot af akademien och till professor
samt lifstidspension erbjödos honom, för att han
måtte stanna qvar. 1733 återvände han till
Basel, till hvars universitet han erhållit kallelse
såsom professor i anatomi och botanik, och 1750
öfverlemnades åt honom professuren i fysik
derstädes. Död 1782. B. vann tio gånger pris i
Franska akademien och nämnes äfven som en
af de sju utländske lärde, åt hvilka kejsarinnan
Katarina i Ryssland förärade den minnespenning
af guld, som blifvit slagen i anledning af hennes
första fred med turkarna. B. skref i matematik
och mekanik. För mekanikens principer sökte
han att gifva en strängare matematisk bevisning,
än som förut skett. – 6) Jean B., de två förres
yngste broder, f. i Basel 1710, d. 1790 som
professor vid dervarande universitet. Han erhöll
åtskilliga pris af akademien i Paris: 1736 för en
uppsats öfver ljusets fortplantning, 1746 för en
dylik öfver magnetens egenskaper och natur
o. s. v. Af hans skrifter må nämnas Recueil
pour les astronomes (1772–76) och Lettres sur
différents sujets (1777–79). – 7) Jean B.,
den förres son, f. i Basel 1744, blef 1763 af
Fredrik II kallad till Berlin som astronom vid
akademien derstädes, och 1767 uppdrogs åt
honom förvaltandet af det nya observatoriet. Död
1807 som direktor för Berlin-akademiens
matematiske klass. Han var medlem bl. a. af
Vetenskaps-akademien i Stockholm. – 8) Jacques
B., den förres yngste broder, f. i Basel 1759,
hade tre gånger förgäfves sökt anställning vid
Basel-universitetet, då han erhöll en matematisk
lärareplats i Petersburg. Död 1789. Medlem
af akademien i Petersburg, af
naturforskaresällskapet i Basel, korrespondent af k.
societeten i Turin. – Afhandlingar i Nova acta
acad. Petrop. A. V. B.
Bernstein, Aaron, tysk författare, f. 1812
i Danzig, försökte sig på nästan alla
literaturens områden och grundade 1849 i Berlin
"Urwählerzeitung", hvilken tidning sedan 1853
utgifvits under titeln "Volkszeitung" och blifvit
ett af Tysklands mest spridda politiska blad.
I Sverige är B. känd uteslutande genom sina
naturvetenskapliga kåserier, hvilka först
utkommo under titeln Aus dem reich der natur
senare under benämning Naturwissenschaftliche
volksbücher (20 bd, 1867–69). Dessa äro
delvis öfversatta på svenska under titlarna
"Naturvetenskaplig boksamling för läsare af alla
samhällsklasser" (1863–64) och "Blickar i
naturens lif" (1869).
Bernsten l. Bärnsten (Fornt. börnstein, af
börnen, brinna), ett fossilt harts, som förekommer
i klumpar af oregelbunden form eller i form af
droppar, alldeles som vanlig kåda. Färgen är än
honingsgul, hyacintröd eller brun, än
mjölkhvit, flammig eller strimmig af gult och hvitt,
fettglänsande, genomskinlig eller nästan
genomskinlig. Hårdheten är 2–2,5; egentliga vigten
1–1,1. Gniden utvecklar bernstenen en
angenäm aromatisk lukt och blir negativt elektrisk.
Den har just genom sitt grekiska namn, elektron,
gifvit upphof till benämningen "elektricitet",
emedan de elektriska fenomenen (egentligen
blott egenskapen att attrahera lätta kroppar)
under forntiden endast voro kända hos
bernstenen och möjligen hos några få andra ämnen.
Kemiska sammansättningen (enligt Schrötter):
C10 H8 O eller C40 H32O4, med 79 kol, 10,5 väte
och 10,5 syre. Närmare beståndsdelar:
bernstenssyra, en eterisk olja, två slags hartser och
(9/10) ett i vanliga lösningsmedel olösligt
bituminöst ämne (bernstens-bitumen,
succinin). Bernstenen brinner lifligt och smälter
dervid utan att svälla upp, såsom förhållandet
är med andra närslägtade fossila hartser samt
kopalen. Vid torr destillation bortgå vatten,
bernstensolja och bernstenssyra, hvarvid i
terpentin och feta oljor lösligt
bernstens-kolofonium återstår.
Hufvudfyndorten för bernstenen är i de
tertiära (äldre miocena) formationerna i de 44–59
m. (150–200 f.) höga, branta strandbergen i
Samland i Öst-Preussen. Den äldsta af dessa
formationer – som till följd af den rika halten
af glaukonitkorn kallas glaukonitformatiorien –
öfverlagras af en brunkolsformation med
inblandade sand- och lerlager, hvarpå slutligen följer
en qvartär aflagring af sand och märgel. Alla
de nämnda af delningarna innehålla bernsten, de
båda öfversta dock endast här och der i s. k.
"nästen" ("nesterweise"). I
glaukonitformationen deremot förekommer den – jämte en mängd
lemningar af träd, tänder af hajar och saurier,
hafskrabbor, musslor, sjöborrar o. s. v. –
synnerligen rikligt och tämligen jämnt utbredd,
företrädesvis i ett mörkare färgadt, ler- och
sandhaltigt lager af 1,2–6 m. (4–20 f.)
mäktighet, den s. k. "blaue erde". Denna "blå
jord" sträcker sig längs Samlands hela
nordkust, från Kurische haff till Brüsterort, vid
ändpunkterna ungefär i jämnhöjd med
hafvets yta, men på midten 10–13 m. (30–40 f.)
derunder; från Brüsterort mot söder sänker den
sig under tilltagande mäktighet småningom till
ett djup af omkr. 13 m. (40 f.) under hafsytan.
Derigenom förklaras den ymniga
bernstenuppspolningen på Samlands kuster. De
nedsänkte delarna af den nästan horisontala "blå
jorden" utmynna nämligen ej långt från
stranden på sluttningen af den derstädes brant
stupande hafsbottnen, och det är derifrån, som
hafvet hemtar de massor af bernsten, som jämte
hafstång m. m. (s. k. "bernsteinkraut") sedan
urminnes tider, vid nordliga och vestliga stormar,
uppkastats på stranden. Dels ur samma lager,
dels från bernstenens ursprungliga alstringsort
(antagligen en nu sjunken större landsträcka i
södre delen af Östersjön), har hafvet – under
nivåförhållanden, som måste hafva varit olika
med de nuvarande – äfven hemtat den
bernsten, som i spridda "nästen" finnes aflagrad
i den ofvannämnda brunkolsformationens
sandlager och i de derpå följande qvartära
bildningarna.
Utom vid Samland träffas bernsten äfven på
kusterna af Kurland. Pommern, Skåne (östra
och södra), danska öarna, Jyllands vestkust,
nordvestra Tyskland, Holland och England; vidare
i det inre af prov. Preussen, Galizien, hela
nordtyska låglandet, i synnerhet Schlesien, ända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
